Hoppa till sidans innehåll

Tävlingsregler


På denna sida finns en förenklad beskrivning av tävlingsreglerna för de olika grenarna. 

Sprintgrenar
Sprintgrenar kännetecknas av att hela loppet genomförs på individuell bana, de tävlande springer alltås på egna banor under hela loppet. 

Inför starten tar de tävlande av sig sina överdragskläder och ställer sig ca 1½ m bakom startlinjen (ibland markerat med vita prickar). När startern ser att alla startande är klara kommer kommandot "På era platser". Då går de tävlande fram till startlinjen (alternativt ner i startblocken) och gör sig redo. Först när alla är stilla ger startern nästa kommando "Färdiga". Då intar man startställning (går upp i blocken), sen kommer skottet efter ca 2 sekunder.

Häcklöpning
Häck är en sprintgren och följer reglerna ovan. Häckar får rivas under loppen, men inte med avsikt. 

Medeldistans
Medeldistans kännetecknas av stående start samt att loppet genomförs på gemensam bana, möjligen med undantag av viss sträcka i starten som genomförs på individuell bana innan de tävlande går in på gemensam bana.

Startern ger kommandot "På era platser", och då går de startande fram till startlinjen och är förberedda på start, sen går skottet direkt. Kommandot "Färdiga" ges alltså inte.

Längdhopp
Längdhopp skall hoppas med ett upphoppsben, jämnfota är inte tillåtet. I yngre klasser (t.o.m. 13 år) hoppar man med hoppzon. Ett område som är 1 m långt mäts ut på en bit från gropen (oftast uppmålat med vita linjer). Området fylls med ett tunt lager kalk eller fin sand. Den tävlande får hoppa från valfritt ställe inom hoppzonen eller före hoppzonen. Trampar han/hon närmare gropen än hoppzonens markering blir hoppet ogiltigt.

Hopplängden mäts från avstampet (längst fram på foten) till landningen (den del av kroppen som nått kortast). Om upphoppet görs före hoppzonen börjar mätningen från hoppzonens bakre gräns.

Efter hoppet är det viktigt att tävlande lämnar gropen åt sidan eller framåt. Går man tillbaka i gropen förkortas hopplängden.

Antalet hopp vid tävling kan variera beroende på beslut av tävlingsledningen. Normalt har tävlande tre försökshopp, och därefter får de åtta bästa göra tre finalhopp. Vissa ungdomstävlingar kör ingen final, utan istället hoppar de tävlande tre eller fyra hopp.

Trestegshopp
Precis som i längdhopp tillämpas hoppzon för de yngre åldrarna. Tresteg hoppas ut med valfri fot, första landningen görs på samma fot som uthoppsfoten, andra landningen görs på andra foten och tredje landningen sker i hoppgropen som i längdhopp.

Antalet hopp är enligt samma principer som längdhopp.

Höjdhopp
I höjdhopp måste upphoppet ske med en fot, annars får man hoppa med vilken stil man vill. Om tävlande springer fram mot ribban men inte hoppar och inte med någon kroppsdel är under eller över ribban, så får han/hon börja om hoppet. Hoppet ska dock ska vara utfört inom 1 minut från det att klartecken gavs. 

Varje tävlande har tre försök per höjd. Tre rivningar på samma höjd innebär att tävlingen är över. Höjningsschema vid tävling fastställs av tävlingsledningen, men är normalt 5 cm i början på tävlingen ocht senare endast 3 cm åt gången.

Stavhopp
Reglerna för stavhopp är i princip samma som för höjdhopp. Höjningsschemat innehåller dock större höjningar.

Kula
Kulstötning görs inom en kulring, som har en upphöjd planka i stötriktningen. Det är tilllåtet att sätta foten mot plankan, men inte på eller över plankan. Efter avslutad stöt går man ur kulringen från mitten av ringen och bakåt, annars räknas det som övertramp.

Kulan läggs i handen och sätts mot halsen. Det är inte tillåtet att kasta iväg kulan, kulan måste stötas/tryckas ut från halsen.

Antalet stötar vid tävling kan variera beroende på beslut av tävlingsledningen. Normalt stöts tre försöksstötar, och därefter får de åtta bästa göra tre finalstötar. Vissa ungdomstävlingar kör ingen final, utan istället stöter de tävlande tre eller fyra stötar. 

Spjut
Ansaten påbörjas på särskild ansatsbana och spjutet kastas ut på gräsmatta. Övertrampslinjen markeras med målad, bred linje i ansatsbanan. Spjutet måste landa med spetsen först inom den s.k. kastsektorn (strutformad sektor med utgångspunkt från övertrampslinjen). Antalet kast är upplagt på samma sätt som i kulstötningen. 

Diskus
Utför i ring (med nät runt för skydd mot sneda kast) och med i princip samma regler som för kulstötningen. Kastet måste precis som för spjut hamna inom den s.k. kastsektorn. Antalet kast är upplagt på samma sätt som kulstötningen.

Slägga
I princip samma regler och antal kast som för diskus.

Uppdaterad: 2015-10-04 11:14
Skribent: Kansliet

Postadress:
Bromma IF - Friidrott
Friidrott, Västerled 26
16755 Bromma

Kontakt:
Tel: 08-267772
E-post: This is a mailto link