Hoppa till sidans innehåll

Månadens profil


När drömmar blir verklighet

Rasmus Elfgaard 20 år friidrottare i Habo friidrott. 2 JSM-brons i stavhopp och mångkamp bland sina meriter reser i höst till USA för att gå på universitet och träna och tävla i friidrott. Ovanligt? Ja, men inget unikt!
Det unika är att Rasmus, förutom sin friidrottssatsning, även kommer spela för universitetets amerikanska fotbollslag North Park Vikings!

RasmusElfgaard

Hur kommer det sig att en svensk kille prövar sina vingar i en sådan sport och dessutom i sportens hemland?

Rasmus har under många år haft den hårda amerikanska fotbollen som sitt största intresse vid sidan av friidrotten. Innan Jönköping Spartans bildades för ett år sedan reste Rasmus någon gång i veckan ner till Värnamo för att träna med deras nystartade klubb. Nu tränar han med Jönköpingslaget och stortrivs!
- Tyvärr finns inget lag för seniorer ännu, men vi som är lite äldre sparrar och tränar med 19-årslaget, som i år gör seriedebut, säger Rasmus.

Alltså ingen matchvana. Hur kan han då tänka på att få komma med i det amerikanska universitetslaget?

All friidrottsträning har gett honom kvalitativa egenskaper även för amerikansk fotboll. Snabbhet har han och som den mångkampare han är ingår även häcklöpning, kulstötning och spjutkastning. De fysiska krav som fotbollen ställer fylls av den mångsidiga träning som friidrotten erbjuder.

Många timmar i gymmet.

Som friidrottare med kastgrenar i programmet blir det många hårda timmar i gymlokalen. De senaste åren har skivstångsträning blivit det allt dominerande träningsredskapet. För att uppfylla den amerikanska fotbollens grenkrav har det krävts ytterligare övningar och lite annat fokus än tidigare. Även svenska juniorlandslagets i amerikansk fotboll ställer krav på t.ex bänkpressnivåer och dessa har Rasmus haft som målbild att nå – och passera.
Sedan är det den skadeförebyggande styrketräningen också. Speciellt nacken kan utsättas för fruktansvärda påfrestningar när man från var sitt håll kolliderar hjälm mot hjälm. Förvisso inte tillåtet, men det händer. Nackmuskulaturen behöver stärkas genom extra övningar som mer liknar brottarnas.

Friidrotten gav möjligheten

Även om den amerikanska fotbollen är drömmen för Rasmus så är friidrotten den sport som fört honom till North Park University i Chicago och tre planerade år där. Friidrottscoachen såg Rasmus resultat och promo-film och erbjöd honom plats i friidrottslaget, men eftersom de två idrotternas säsonger inte kolliderar är det med coachens goda minne som Rasmus ska jaga drömmen om att en dag få spela i NFL.

Även den amerikanske footballcoachen såg Rasmus film och erbjöd honom att vara med i truppen i rollen som Free Saftey/Outside Linebacker. En stentuff roll i en hård sport!

En kuriosa i sammanhanget är att oberoende av varandra har även klasskompisen från Sanda friidrottstiden Elina Gunnarsson hamnat på samma skola och i samma friidrottslag. Elinas specialitet är sprint och längd och hon representerar Hovslätt.

Flytten går direkt efter friidrotts JSM i augusti

Under friidrotts JSM som avgörs i Gävle i början av augusti ligger fokus på 110 mh och stavhopp. Mångkampen avgörs vid annat tillfälle. För Rasmus del så har han en bronsmedalj från 19-års-klassen 2012 i just stav att falla tillbaka på, men någon medalj i år är inte realistiskt då grenexperterna fortsätter att utvecklas och hoppar en bra bit högre. Personliga rekord i båda grenarna och placeringar bland de 10 främsta skulle vara en trevlig sak att kunna packa ner i bagaget då flyttlasset går till Chicago i USA för att direkt starta upp med träningslägret med den amerikanska fotbollstruppen.

Jönköping spartans

För att få lite expertbedömning om Rasmus möjligheter i den amerikanska fotbollen vände vi oss till Erhan Trashani, ordförande i den nystartade föreningen Jönköping Spartans

- Vilka är Rasmus styrkor som amerikansk footballspelare?
-
Grunden han har fått från friidrotten vilket gör honom till en utmärkt amerikansk fotbollsspelare. Friidrott och amerikansk fotboll funkar väldigt bra ihop. Fysiskt ligger han långt framme bland ungdomarna i hans ålder och hans passion för idrotten har gett han en utmärkt spelförståelse, vilket kan kommer långt på i vår idrott. Är det någon som är på rätt plats och rätt tid och sätter en sjyst tackling så är det Rasmus.

- Vad tycker du att han behöver utveckla mest för att lyckas?
- För att Rasmus ska lyckas behöver han mer speltid vilket vi just nu inte kan ge honom. Han är för gammal för det laget vi kommer att ha i seriespel i år. Annars har han rätt kvaliter för att så småningom ta en plats i Svenska landslaget i Amerikansk fotboll.

- Vad tror du om hans chanser att få spela i universitetslaget?
- Eftersom jag kan se Rasmus i svenska landslaget så tror jag att han har chans att ta en plats i universitetslaget. Men konkurrensen i USA är extrem och de som lyckas ta en plats i ett universitetslag har bra förutsättningar för att senare hemma i Sverige ta en plats i ett av Superserielagen. Vi hoppas och hejar på Rasmus och vi tror att han kommer att göra Jönköping Spartans stolta.

- Jönköping Spartans är en relativt ung förening: berätta lite om föreningen!
-
I februari förra året bestämde vi oss för att starta föreningen i Jönköping. Vi bestämde då att det var ungdomar vi skulle satsa på för att så småningom ha en grund för seniorlag. För att se om det fanns något intresse för idrotten i Jönköping så startade vi en grupp på Facebook som vi helt enkelt döpte till Amerikansk fotboll Jönköping vilket blir enkelt att hitta om man är nyfiken på om det finns amerikansk fotboll i Jönköping.  Inom några veckor hade 140 ungdomar gått med i gruppen och intresset för att idrotten var ett faktum. I april hade vi den första provapådagen dit ett 16-tal ungdomar kom och testade. 1 maj var det då dags för första utomhusträningen och under hela maj kom det runt 70 ungdomar och provade amerikansk fotboll. En del fastnade direkt och är kvar än idag. Under tiden som vi hade provapådagen och första utomhusträningen så jobbade styrelsen hårt med att hitta utrustning till ungdomarna. Styrelsen var bestämt på att de ska få tag i utrustning så att ungdomarna slapp köpa egen utrustning för en ganska dyr peng. På några månader lyckades styrelsen få tag på ett trettiotal axelskydd och hjälmar som man fick låna av en förening som var vilande. Sedan fick föreningen chansen att köpa lika mycket från en annan förening som bestämde sig för att lägga ner sin verksamhet. Eftersom vi fortfarande var en ganska ny förening lyckades vi få tag i sponsorer som betalade detta till oss. Detta har inneburit att alla som kommer och testar amerikansk fotboll har även tillgång till rätt utrustning. Under sommaren och sensommaren fortsatte utomhusträningarna med två pass i veckan på Rocksjövallen som idag är vår hemmaarena.
I oktober var vi inbjudna till en liten turnering i Värnamo dit vi åkte med våra u15-killar som plockade hem första platsen och pokalen. U15-killarna satte ribban högt för vårt u19-lag.
Föreningen har ständigt jobbat med rekrytering och det är något som vi hela tiden måste jobba med då amerikansk fotboll kräver mycket folk. Detta är i sin tur tjusningen med vår idrott, alla har sin plats på planen. Vi behöver små, snabba, lika väl som vi behöver stora, långsamma. Det är verkligen en idrott för alla.
På lördag den 10 maj inleder Jönköping Spartans u19-lag säsongens första match mot regerande svenska mästarna. Vi väntar med spänning på den matchen och ser fram emot en riktigt rolig och trevlig match mot ett bra lag.

Vad säger mamma och pappa?

Habo friidrotts ledare och far till Rasmus Lasse får frågan:
- Hur känns det att Rasmus ska pröva amerikansk fotboll på amerikansk mark?
- Roligt för honom naturligtvis, men både jag och Ann-Louise är naturligtvis oroliga att han ska skada sig. Amerikansk fotboll är en stenhård sport. Han har fått ett gediget träningsprogram (90 sidor!) från coachen för att vara så fysiskt fit som möjligt. Redan nu börjar vi sakna honom faktiskt! Bara tanken på att ha honom i USA i 3 år känns jobbig!
- Vilka kvalitéer gör R. till en duktig friidrottare?
- Han är spänstig och mycket allround och så älskar han träningsmiljön. Det måste man göra för att lyckas. Vi har alltid sagt ”din tid kommer!” och nu verkar det som om hans tid är på gång!

Maj 2013

Bild till månadens profil 

Sandra Alvero

Jag heter Sandra Alvero och är 12 år.
Jag började med friidrott för ca tre år sedan genom att min kompis Emma Wåhlin tog med mig till en av hennes träningar. Jag tyckte det var roligt och fortsatte.                                                                                                                                                                                                            Förutom friidrott gillar jag också att dansa, spela tennis och att spela piano, men friidrott är ändå roligast. Mina favoritgrenar är stav, höjd och häck. Jag provade stav för första gången förra året och upptäckte att det var jättekul. Jag skulle vilja bli lika duktig som Angelica Bengtsson och Renaud Lavillenie.

I mars tog jag IDM-guld i mångkamp i Växjö.                                          
Jag hade 4 förstaplatser och 3 andraplatser på Smålandslistan utomhus förra säsongen.

Ett av mina roligaste friidrottsminnen är när vi tog bronsmedalj i lag- UDM förra året. Det är så kul att tävla i lag! Ett annat är när jag hoppade 2,00 i stav i totalt mörker förra hösten. (klubbmästerskapet)

Habo Friidrott är en jättebra klubb för alla är så trevliga och positiva. Vi har jättebra tränare fast det blir några armhävningar för mycket ibland.

Jag önskar att vi kunde få en inomhusarena som Växjös som vi kunde träna i så mycket vi ville!

 

Mars 2013

bild

Fredrik Lingsarve

Jag är 35 år och bor tillsammans med min fru Veronica och våra barn Oskar 10, Gustav 7 och Alice 4.

Jag började med friidrott när jag var 12 år och tävlade då för Visby Gute. Innan dess hade jag mest spelat fotboll och hockey. Självklart har jag tränat friidrott innan jag var tolv men då var det mest längdhopp i trädgårdslandet eller höjdhopp på gräsmattan. Jag tror mina föräldrar blev glada när jag började med friidrott för de tyckte nog det var jobbigt när jag drog ut alla madrasser på gräsmattan och tog moppskaftet för att hoppa stavhopp med (det blev många böjda skaft). Jag har alltid gillat att träna många grenar så mångkamp passade mig perfekt. 

När jag var 16 år så begav sig flyttlasset till Friidrottsgymnasiet i Växjö för att satsa helhjärtat på mångkampen. 
Efter lite skadeproblem gjorde jag valet att inriktade mig på att ”bara” hoppa stavhopp. Karriären var ganska kort och jag slutade med fridrotten när jag var 20 men har nu tankar på att ta upp träningen igen så jag kan vara med på lite veterantävlingar. Tävlingsgenerna verkar fortfarande finnas kvar J.

Det är otroligt svårt att svara på vilket som är mitt bästa friidrottsminne men en höjdpunkt var när jag tog JSM guld i stavhopp som 19 åring. En annan stor upplevelse var att se min fru springa stafett på JEM i Göteborg och när hon sprang 200 m i finnkampen. Sen har man härliga minnen från alla tävlingar, träningar och träningsläger.

Jag tycker Habo Friidrott är en fantastisk förening med mycket engagemang och en härlig atmosfär.

Framåt så kommer jag fortsätta att hjälpa till med träningen för de äldsta och jag hoppas att vi ska få ännu fler stavhoppare i klubben.


Februari 2013

IMG_9151

Louise Karlsson -99

 

Jag heter Louise Karlsson och har hållit på med friidrott i 5 år. Innan jag började friidrott testade jag ridning, fotboll och dansade ett tag också. Jag tycker om att röra på mig så jag började med friidrott. Där fick vi testa olika grenar i början och då tyckte jag att spjut var roligast. 
Den bästa tävlingen  var i Tranås när jag kastade 24.56 meter i spjut. Det var då jag kvalade in till Götalandsmästerskap 
De bästa friidrotts minnen är när vi är på läger. 
Mina mål inför sommaren är att kasta över 25 meter i spjut och komma över två meter i staven. 
Om jag skulle önska något till klubben så är det ny beläggning till spjut ansatsen och en ny stav ställning.


December 2012

image

Namn: Per Bertilsson
Född: 1970
När började du? Började som nyfiken förälder med friidrotten för några år sedan och tror att jag kan bidra med en del av min erfarenhet ifrån mitt tidigare idrottsliv. Som ung höll jag på med både fotboll och cykel. När jag gick i 7:an slutade jag med fotbollen och gick över helt på cyklingen. Till en början gick det ganska bra och jag kom i på cykelgymnasiet. Tog även två individuella SM medaljer 1986 i P16 klassen och 1987 i P18 klassen (dvs. jag var ett år yngre än många av mina konkurrenter). Cykelgymnasiet gjorde att man började träna väldigt mycket redan vid 16 år ålder vilket är ganska tidigt i en sport där man är som bäst kring 30 år. I vilket fall fick det till följd att jag körde för juniorlandslaget vid ett flertal tillfällen som 17 och 18 åring. Som senior kom jag med i U21 landslaget en gång och man hade kring 75 starter per säsong av vilka säkert 60 % var utomlands. Mest tävlade jag i Västtyskland men framförallt i Belgien. Det blev även en hel del tävlingar i Norge, Finland, Danmark, Holland och Spanien. Vid några tillfällen tävlade jag även i Luxemburg, Tjeckoslovakien, DDR och USA. I början av 90-talet blev det långkonjunktur och svårt att få fram sponsorer därför slutade jag redan som 23-åring men som tur var träffade jag Jenny i samma veva och det blev som sagt jättebra.
Trevligaste idrottsminne: Ett av de bästa ögonblicken var när P13 laget vann lag UDM tidigare i år.
Anknytning till Habo Friidrott? Hjälper till med träningen och är förälder till mina barn som är med och tränar och tävlar med Habo Friidrott.
Det bästa med Habo Friidrott är att det är en sådan gemenskap och att vi har roligt tillsammans. Något bland det viktigaste i idrotten även längre fram när man blir äldre, är att man har roligt och känner glädje över det man gör.
Vill just nu inte ändra på något speciellt i Habo Friidrott.
Just nu har jag gjort min största seger i livet genom att överleva den allvarliga trafikolyckan som jag var med i mitt under första veckan i älgjakten. Jag har framförallt lärt mig att livet kan förändras snabbt och att min familj betyder oerhört mycket. Mina mål just nu är att ta mig tillbaka till arbetslivet och att på sikt kunna genomföra Vasaloppet på ett sätt så att jag är nöjd. Även om det skulle bli start redan 2013 så kommer jag förmodligen inte vara redo för att genomföra det på det sättet jag vill.
Känner att alla vänner i klubben ger och har gett stöd till mig och min familj under vår tuffa tid. Vill tacka alla så mycket för detta stöd.

 

Oktober 2012


 Kevin

Kevin Shepherd

13 år och nybliven Götalandsmästare och vinnare av ÅRETS BÄSTA POÄNG vid friidrottsgalan för Habo friidrott.

När började du med friidrott och varför?

Jag började träna friidrott när jag var 7 år. Jag började träna friidrott för att jag älskade att hoppa och springa. 

Vilka förebilder har du?

Mina förebilder är Carolina Kluft och Jessica Ennis. 

Vad har du haft för framgångar hittills?

Seger i UDM och Götalandsmästare i diskus i år. 

Vilket är ditt trevligaste friidrottsminne?

Mitt trevligaste minne är Finnkampen, när man fick se Matilda kasta inne på arenan. 

Mål för framtiden och kommande år?

Mitt mål är att vinna Götalandsmästerskapen i diskus nästa år med. Sen skulle jag vilja vinna SM.

Det bästa med Habo friidrott 04?

Det bästa med Habo Fiidrott är att man hela tiden får mycket stöd av alla. När man kommer dit så är alltid alla glada. Sen har vi ju den bästa tränaren i världen Lasse Elfgaard! 

Något du vill ändra på eller önska?

NEJ! Jag vill inte ändra på något. Jag tycker att allting är bra som det är.

Mars-2012

John Stolpe - hedersmedlem i Habo friidrott-04

Hedersmedlem_John Stolpe

 I samband med att Habo friidrott-04 håller årsmöte passade man också på att honorära klubbens äldsta medlem - John Stolpe. Han föräras hedersmedlemskap bl.a som tack för det extraordinära arbete han lagt ner under ett halvt sekel på klubbens interna statistik.

John är född 1941 i Vasa Finland, tog realexamen 1958 Söderhamns Allmänna Läroverk, fortsatte inom bankvärlden med ett uppehåll för militärtjänst 1960-61 på I15 Gävle och jägarplutonen.

John flyttade till Habo 1977 och gick i pension 1996, men fortsatte att jobba med olika uppdrag.

Johns idrottsliga meriter har varierat mellan medlemskap i bandyföreningen Broberg IF och hockeyklubben i Brynäs IF (inte så konstigt eftersom jag gjorde "lumpen" tillsammans med flera av Brynässpelare), samt aktivt fotbollsspel i Sandarne SIF.

Hur är det med din friidrottsbakgrund? frågar vi John.

”Jag har alltid varit intresserad av friidrott. Pluggade faktiskt in under 50-talet samtliga guldmedaljörer sedan 1896 och fram till 1956. Det mesta har dock försvunnit ur minnet nu.

I och med att Leif spelade pojkfotboll i Habo IF och sedemera började med friidrott (1980) ingick jag i styrelsen i Habo IF:s ungdomssektion. Där ingick förutom fotboll och friidrott även ungdomsbandy.

Efter ett antal år lade man ner u-sektionen och det blev naturligt att jag ägnade mig åt friidrotten i stället. Har Habo IF:s diplom för 15 års tjänst i föreningen. (Styrelser och ledare).

Du säger Leif och syftar då naturligtvis på din styvson Leif Jonsson (nu Kröger) som håller flest klubbrekord i klubben. Vad gör han nu?

Leif bor numera i Älvsjö är gift och har 3 barn. Äldsta grabben spelar bandy i Hammarby (pojkbandy) och Leif är tränare i hans åldersklass. Leif jobbar på FRA.

Berätta lite om det du mest minns från hans fantastiska karriär.

Det var 1995. Leif hade varit på språkresa i England och kom hem bara någon vecka innan USM som gick i Karlskrona. Hur hade det varit med träning under tiden? Skulle han ha någon chans mot övriga i ungdomseliten? Jag var väldigt osäker på hans form och tränare runt om hade andra som klara favoriter.

Det blev ett utropstecken. Leif vann försök, semi och final både på 100m och 200m. 22,89 på 200m var inofficiellt svenskt rekord för 15-åringar.

Man förstod då att han hade talang att gå långt. Brons i Junior-VM på 200m visade att så fallet samt vid JSM 1989 vinna 100m 200m 400m en trippel som han tillsammans med Bosse Althoff "mellerudsexpressen" är ensam om.

Du är ju starkt förknippad med klubbens statistikhantering. Hur kom det sig att du började med det?

Einar Sandin, en legendar inom Habo IF som var med att bilda föreningen 1926, hade tillsammans med Gunnar Henriksson (duktig medeldistanslöpare) startat upp friidrotten igen efter att den  legat nere under många år. Einar Sandin hade under sin tid samlat alla möjliga tidningsutklipp som rörde Habo IF. Jag lånade dessa pärmar och försökte sammanställa en 20 i topplista för herr och dam samt även klubbrekord. Junior- och ungdomsresultat var det lite knepigare att hitta.

Säkerligen kan något resultat ha fallit bort men med dagens nya friidrottare som tar plats i listorna så tror jag att det stämmer någorlunda.

Hur tror du att sitt statistikarbete har påverkat de aktiva under åren?

Jag trodde och tror att det kan vara en sporre för våra ungdomar att kunna slå sig in på listorna och klättra uppåt.

För att belysa det sanna i Johns påstående klipper vi in ett citat från klubbens idag största stjärna, Matilda Elfgaard, när hon fick frågan om hur Johns arbete sporrat henne:

”När jag började med friidrott ville jag INTE tävla. Det var faktiskt så att jag och mina två kompisar lät bli att gå till träningen den veckan man anordnade klubbmästerskap, för att slippa vara med. När vi kom tillbaka veckan efter hade man en gren kvar, nämligen längdhopp, så det var bara för oss att ”hoppa med”. Det var inte något speciellt bra resultat och glömdes ganska snart bort. Året efter började jag tävla lite mer och i slutet av den säsongen fick jag ett blad med min resultatutveckling efter två säsongen. Mitt första tävlingslängdhopp var med och jag kunde se hur jag ökat under året. Det kändes väldigt bra och sporrade mig att försöka förbättra mig ytterligare till året efter osv.

Jag visste ju inte vem John var då, men efter varje säsong fick jag en jättenoggrann resultatuppföljning med pers och klubbrekord inskrivna. För mig har det varit en enorm sporre att kunna slå mina egna och andras rekord. Häftigast var när det stod Olympiastadion, Helsingfors efter ett klubbrekord jag lyckades slå där. Det var ju lite som Leif Jonssons rekord från England. Lite coolt!”

Om du plockar ut de största händelserna från varje decennium inom friidrotten, vilka väljer du då?

1950-talet; Melbourneolympiaden, Bobby Morrow blir den första vite man att vinna OS-Guld inte bara 100m utan även 200m. Omänsklige Emil Zatopek som malde ner allt motstånd på 5- och 10.000m i Helsingfors 1952.

1960-talet; Fenomenala Al Oerter som 1956 tar Guld i Diskus och vinner 3 till på raken 1960,1964,1968. Var kvalificerad även 1972 men fick avstå p g a skada.

Bob Beamon 8.90 i Längd Mexico 1968.

1970-talet; Kan inte glömma Lasse Virén som trots fall på 10.000m löpte i kapp fältet och vann på nytt världsrekord. Guld även på 5.000m samt 1976 Guld 5.000m och 10.000m. Anders Gärderuds Guld på 3.000m hinder. Det är inte lätt att välja!

1980-t alet. Var sätter vi Sergej Bubka? 35 världsrekord!! 6 VM-Guld på raken. Carl Lewis?

1990-talet.  Sotomayor 2.45 i höjd. Kommer det att slås??

2000-talet; Usain Bolt, finns det någon annan?

Vilka är dina mål i framtiden?

Inga speciella, ta det lugnt som pensionär, har 9 barnbarn och ett tionde på väg så det är många att brodera tavlor till som jag pysslar med framför TV-n på kvällarna. Jag kommer givetvis i fortsättningen även följa våra ungdomars framfart.

Jag kan tänka mig att ställa upp som funktionär vid våra egna engagemang (manuellt tidtagare

markera kulnedslag m m). Helst vara ute på plan.

Vad är det bästa med Habo friidrott?

En engagerad ledarkår som tillsammans gör ett mycket bra arbete. Ungdomar som själva är aktiva och ändå ställer upp för yngre förmågor. En fin anläggning som gör det enklare för tränare att  iordningställa för träning, Stav o höjd t ex. Tänk när jag på Gunnevi fick ösa bort vatten i ena kurvändan där det oftast var översvämning p g a dåligt dränering.

Om du fick ändra på något i klubben då?

Möjlighet till inomhusträning vintertid för löpning, hopp och kast vore önskvärt. I övrigt från min synvinkel tycker jag att föreningen fungerar bra.

Månadens profil    

Februari-2012

Amanda Aasa

Född -99 diskus, kula, slägga, tresteg m.m.diskus

När började du med friidrott och varför?

Jag började på friidrott sommaren 2007, jag hade slutat på fotboll och mamma ville att jag skulle testa något annat, så testade friidrottsskolan det året och tyckte det var kul så jag fortsatte, och det har bara blivit roligare med åren!

Vilka förebilder har du?

Min förebild i slägga är Anders Eriksson helt klart, för han är ju självklart grym i slägga, sen är han ju snäll och rolig!

Sen har jag en till förebild, och det är Matilda Elfgaard! För hon tävlar i det mesta, är alltid glad mot en och man kan ju inte annat än och älska henne!

Vad har du haft för framgångar hittills?

Jag ligger 4:a i slägga i Småland efter och ha kastat 27,55 vilket jag är grymt nöjd med.

Inomhus ligger jag 4:a i kula i Småland efter och ha stött 9,51!

Vilket är ditt trevligaste friidrotts minne?

Det är helt klart Stockholm i somras! Helt otroligt var det. Gröna

Lund, hotell, stora DN-galan och sen tävla inne på Stockholm Stadion! Måste verkligen dit i sommar igen, saknar det nått enormt!

Mål för framtiden och kommande år.

Mina mål är att bli bättre i de grenarna jag tävlar i! Slägga : komma över 32 meter. Kula: komma över 10m . Diskus : komma över 27 meter. 80m : Snabbare i starten och det är samma på 200m. sen är det ju ett mål och åka till DN galan Youth igen!

Det bästa med Habo-friidrott 04 ?

Att alla är glada och alltid hjälper varandra, man blir glad så fort man kommer till träningarna!

Något du vill ändra på eller önska ?

Nej, inget speciellt.. bara att fotbollsplanen åker bort så man kan få träna lite mer diskus och slägga i buren! Annars är det väl inte något speciellt, nöjd med allt vi har!

Januari-2012

Anton Bertilsson

Anton B

Född -99 häck löpare, långdistansare (600m, 1500m), längdhoppare, 3-stegar

e, kortdistansare (80,200m)

När började du med friidrott och varför?

Jag började med friidrotten 2008. Jag började för att jag inte hade någon aktivitet på fritiden och ville testa på friidrott.

Vilka förebilder har du?

Min före bild är Mustafa Mohamed som tävlade i 3000m hinder, men nu springer han maraton och terränglopp istället.

Framgångar hittills.

Jag ligger 2:a på 60m häck, längd och 600m. 1:a i 1500m hinder. och 3:a i 1500m, i smålandsrankningen.

Inomhus ligger jag 3:a i 3-steg, 4:a i 60m häck i smålandsrankningen. Jag har vunnit några DM-medaljer också. Jag har för närvarande 27 klubbrekord. (19 inne, 8 ute)

Trevligaste friidrotts minne.

DN galan youth i somras när hela familjen var med och vi bodde på hotell och var på Grönalund och jag var på stora DN galan. Det var kul! Det var coolt att tävla på Stockholm Stadion!

Mål för framtiden och det kommande året.

Mitt mål är att förbättra mina resultat, springa under 10.50 på häcken, och att springa under 1.43s på 600m.  Jag vill även åka till DN-galan youth i sommar igen, för det var kul!

Det bästa med Habo friidrott-04?

Det bästa med Habo friidrott är att alla har kul tillsammans, och alla är snälla mot varandra. Det är bra ledare också! Vi är ett stort härligt gäng!

Något du vill ändra på eller önska?

Att fotbollsplanen försvinner! Annars inget.

December

Lasse Elfgaard, f.d tennisspelare, numera friidrottstränare, född –(19)56

Vilka är dina största meriter?

Rylander_202011

2 JSM-guld i dubbel

Finalist i seniorSM i dubbel
seger i Scandinavian Satellite circuit Helsingfors i dubbel
elitseriespelare i 2 klubbar åren -74 till -85
Har spelat mot alla de svenska världsstjärnorna på 70 och 80-talet (Borg, Wilander, Järryd, Edberg osv.)
Landslagsmeriterad i veteransammanhang i tennis genom landskamp mot Finland i Helsingfors.
Fick i somras priset som Årets ungdomsledare inom Svensk tennis (se bilden)

I friidrott vann jag skol-DM i spjut som 17-åring och har vunnit några VDM-tecken i kastgrenar

Berätta om hur du startade med friidrott
:

När jag var liten höll alla på med friidrott i skolan. Jag var duktig i kast med liten boll och slog distriktsrekord redan i 4:an. I 6:an kastade jag över 60m. Inte illa, va!?! Jag kommer ihåg när jag flyttade till Vetlanda i åk.7 och vi skulle ha bollkast i gympan. Läraren ställde upp oss på långsidan av den lilla fotbollsplanen (ej fullstorlek!) och sa att vi skulle kasta. Jag frågade försiktigt om det inte var lite dumt för jag visste ju att jag skulle kasta in bollen i skogen om jag tog i. Läraren tyckte att jag var kaxig och sa åt mig att vara tyst och kasta. Det gjorde jag! Den bollen hittade vi inte mer. Kul att se lärarens min efteråt.

Jag minns speciellt OS i Mexico 1968. Bob Beamons fantastiska världsrekord i längd – 8.90! Black Powerdemonstrationen och inte minst Richard Fosburys seger i höjd med sin alldeles unika Flopstil. Redan morgonen efter var jag och min kompis nere på Vävarevallen i Skene och hoppade med ryggen före över ribban och landade i sandgropen. Lite ont gjorde det, men vi var först i Sverige med att floppa i höjd!

Berätta om ditt trevligaste friidrottsminne:

Det är lite svårt för jag har så otroligt många, men ett sticker ut lite extra och det är Finnkampen 2009 i Göteborg. Att få se Matilda vinna med ett helt fantastiskt pers på nya Ullevi var otroligt kul.

Som tränare har du varit engagerad i flera idrotter. Berätta:

Jag började 1975 som professionell tennistränare, parallellt med min egen aktiva karriär inom tennisen. Jag jobbade för Elfsborgs TK och sedan har jag varit anställd på hel- eller halvtid hos såväl Vetlanda som Jönköping-Huskvarna. Sedan tidigt 80-tal har jag också varit engagerad i Svenska Tennisförbundets utbildningsverksamhet och har varit med att ta fram tränarutbildningsmaterialet vid flera olika tillfällen. Jag har haft tränarutbildningar för förbundet i över 30 år nu. Jag har också varit anställd vid två tennisgymnasier.

Efter ett par år inom KFUM Volleyboll – tränare och ordförande – blev det alltså friidrott pga mina barn Matilda och Rasmus.

Inom friidrotten har jag gått utbildningsstegen upp till 17-årsåldern och fått vidareutbildning via Matildas landslagsläger, där jag fått vara med. Från och med förra helgen är jag numera utbildare även inom friidrottens ledarskap 10-14 år. Ska bli spännande att se vad jag kan tillföra där.

Vilka är dina mål för framtiden?

Att fler ungdomar ska få finna glädje i vår verksamhet. Jag vill kunna hjälpa till så gott jag kan med såväl det sportsliga som det sociala (läger o liknande)

Vad är det bästa med Habo friidrott-04?

Den sköna stämningen. Man känner sig verkligen hemma när man kommer till Slätten!

Om du fick ändra något eller önska något för klubben, vad skulle då det vara?

Fler aktiva ungdomar igång.
Jag skulle också vilja att fler förstod vad som faktiskt krävs för att nå resultatmässig framgång på sikt!

Och det är?

Mer allsidig träning från unga år. Tuffare styrketräning redan från 11-12 årsåldern och insikten om att man från 14-15 år behöver lägga ner uppemot 15 timmar i veckan för att bli elitaktiv utan skador. Det går inte enbart att träna sin specialgren för då sliter man ut sig. Den allsidiga skadeförebyggande träningen tar tid, men är oerhört viktig.

Kan man träna den utanför friidrottsträningen?

Javisst, om man håller på med ett par idrotter får man säkert in mer allsidig träning, men någon måste ha koll på den totala träningsmängden och träningsinnehållet för att se så att man tränar hela kroppen och idag så verkar varje idrott ha nog med sin egen träning och väljer nästan att se de andra sporterna som konkurrenter istället för samarbetsparter.

Månadens profil - 2011 November

Sarah Björnell - diskus-, spjutkasterska samt häcklöperska och hopperska född -IMG_393798

Jag kom 4:a i Götalandsmästerskapen i spjut, och 6:a i diskus nu i somras. Har också vunnit några DM. Sen har jag just nu 9 klubbrekord.

Har varit smålandsetta på 3 grenar när jag var lite yngre.

Aktuell som vinnare av årets resultat. Med 1071 poäng segrade Sarah i 2011 års upplaga av klubbens tävling om bästa resultat.

Första gången jag var med var på friidrottsskolan , tror det var 2006 , efter det tyckte jag att det var kul och började sen träna.

Lägrerna på Villstad har alltid varit kul. Men min pappa brukar muta mig med glass för att få ett bra resultat... För några år sen sa min pappa att om jag kastar spjutet över 20m skulle jag få en stor glass men, slutresultatet blev 19.99 :) Några år innan de sa han om du kastar över 15m skulle jag ännu en gång få en stor glass, då kastade jag hela 18m och direkt vände jag mig om till pappa och skrek:

- När får jag min glass?!

Alla runtomkring började skratta... Lite smått pinsamt men...

Jag spelar innebandy på vintern.

Mina mål för framtiden är att komma över 30m i diskus och gärna kvala in på några grenar i JSM.

Det bästa med Habo friidrott-04 att det är bra tränare och vi har kul på både träningarna och tävlingarna :)

Om jag fick ändra något eller önska något för klubben, så skulle det vara en liten läktare. Detskulle inte va fel, kanske en nyrenovering i klubbrummet, annars är allt perfekt :)

Månadens profil - Oktober 2011

Jonas Nilsson -94DSC_0085

Min gren är FRÄMST höjdhopp, men även gjort några tappra försök i längd, tresteg men också i diskus där jag faktiskt lyckades kvala in till USM... Jag slog faktiskt klubbrekord i 3-steg i min ålder och var bara 1 cm från klubbrekordet för seniorerna nu i Tranåsspelen.

Men nu är det höjdhopp som gäller och det har jag gjort sen min friidrottskarriär startade för 6-7 år sedan.

Jag började med friidrott efter att varit med min syster på några träningar i Hovslätt och då letade vi i trakten och så började jag träna i Habo. Motivation till Höjdhopp fick jag i 5an där jag vann en höjd tävling mellan Nyarpsskolan och Attarpsskolan.

Mina bästa minnen från friidrotten är självklart årets Habo challange då jag hoppade hoppade 1.92. Annars är träningslägerna i Villstad och Italien ett stort minne. Även årets DN gala då jag vann höjden.

I höst kommer jag hålla igång med friidrotten så mycket jag hinner eftersom jag kombinerar med handboll. Jag har börjat med friidrott på Sandagymnasiet och det gör det lättare att kombinera mina idrotter.

Mina kortsiktiga mål är självklart att hoppa över 2 meter och långsiktigt få representera Sverige i ett mästerskap. Sen vill jag ju också göra bra ifrån mig på SM och andra stora tävlingar såsom DN-galan och VU-spelen.

Det bästa i Habo friidrott är självklart att alla känner alla och är med och tränar för att bli bra. Alla är otroligt trevliga och är duktiga.

Få fram hopp tränare är nog det ända annars är klubben perfekt! :-)

September 2011

Matilda Elfgaard

spjutkasterska född -92DN-galan Matilda

Vilka är dina största meriter?
3:a Nordiska mästerskapen under 20 -11
5:a senior-SM -11
Seger i ungdomsfinnkampen -09
4 raka skol-SM guld -07-10
2 USM guld och ett silver, samt 2 JSM silver
Götalandsmästarinna -06
Klubbrekordhållerska i Habo med 47,66
Smålandsrekord för flickor 15 med 45,54

Landslagsdebuterade -08 vid ungdomsfinnkampen i Helsingfors.

Berätta om hur du startade med friidrott:

Jag började med friidrott när jag var nio år därför att mamma och pappa tyckte att jag sprang så konstigt, och de hade sett att de som gick på friidrott lärde sig att springa ordentligt och var duktiga på koordination och sådant.

Berätta om ditt trevligaste friidrottsminne:

Det är lite svårt för jag har så otroligt många. Götalandsmästerskapen i Villstad var t ex en höjdare, och alla våra läger… men jag får nog ändå säga Finnkampen 2009 i Göteborg. Det var helt fantastiskt! Jag gjorde mitt livs bästa tävling (hittills), och fick göra det i landslagsdress med ett stort gäng från klubben skrikandes på läktaren. :D

Du har gått ut Sanda gymnasiets friidrottslinje. Vad har de tre åren gett dig?

Det har gett mig mycket, framförallt många vänner. Eftersom man tränar tillsammans med jämnåriga från andra klubbar i kretsen så lär man känna dem lite bättre och det ger en stor trygghet på tävlingar. Man vet att det nästan alltid finns någon man kan prata med och heja på. Sedan har det också gett mig nya träningstips och övningar såklart, man får ta del av hur de andra klubbarnas tränare tänker när det gäller träning och teknik.

Vad kommer du att göra i höst?

I höst kommer jag att studera på distans (Kreativt skrivande) och träna tre dagar i veckan i Växjö tillsammans med en annan spjuttjej (Anna Wessman) för Andreas Wulf. Det är något som jag ser framemot och tror kommer vara mycket utvecklande.

Vilka är dina mål för framtiden?

Jag vill nå så långt det bara går i spjutkastningen! Få tävla i de stora mästerskapen och slåss om medaljerna. Att kasta 70m skulle vara riktigt stort och ett OS guld är ju inte heller så fel J Jag hoppas på många roliga och skadefria år med fantastiska upplevelser och blågul dress.

Vad är det bästa med Habo friidrott-04?

Gemenskapen!!! Eftersom vi är en förhållandevis liten klubb så känner alla varandra oavsett åldrar, och det ger en så skön stämning. Man känner sig verkligen hemma när man kommer ner till Slätten! Alla är så stöttande och positiva, vi är som en stor familj (klyscha kanske, men så är det)

Om du fick ändra något eller önska något för klubben, vad skulle då det vara?

Fler gemensamma tävlingar. SM var väldigt trevligt då vi åkte ner tillsammans med minibussar och bodde på samma ställe. Det vore kul med fler sådana evenemang. Det ger en bra sammanhållning och man kan pusha varandra till ännu bättre resultat.

Augusti 2011jossan

Josefine Malmborg

16 år och tävlar för Habo friidrott-04.

Jag har hållit på med friidrott så länge jag kan minnas, mer eller mindre seriöst. När jag var yngre var jag väldigt aktiv, höll på med tennis, fotboll och friidrott. Sen när jag blev äldre räckte inte tiden till, så just nu håller jag mig bara till friidrotten.

 Min största framgång var Götalands mästerskapen 2008. Jag körde 2000 meter på tiden 6.39, ett av mina bästa lopp någonsin. Därmed blev jag Sverigeetta i min ålder! Så det var en stor framgång för mig. 

Just nu bor jag i Stockholm, (på ett internat) flyttade dit för ca ett år sen. Där går jag på ett Löpargymnasium, med andra löpare som är jätteduktiga! Där trivs jag jättebra och tycker det är väldigt skönt att man tränar tillsammans, på så sätt blir man starkare och kan nå bättre resultat igenom att pusha varandra. 

Sen har man en hel del kul tillsammans, det är också väldigt viktigt :)

Mars

Michael Ostrelius - ordf. och veteranfriidrottare

För länge sedan, närmare bestämt våren 1972, på en skolgård långt härifrån (Katrineholm är jättelångt fram Habo) sprang vi 60 meter på en gymnastiklektion. Gympaläraren tyckte uppenbarligen att jag hade talang och berättade att han tränade friidrottare i KSK. Han tyckte jag skulle dyka upp när de hade träning. Det gjorde jag redan samma vecka. Jag viste jag hade alltid gillat friidrott. Under mellanstadiet brukade jag kamma hem medaljer i längdhopp, höjdhopp och boll på skolmästerskapen.

Jag ville gå helt över till friidrott men det var svårt att säga nej till det lokala fotbollslaget i Björkvik eftersom laget bestod i princip av ALLA pojkar i rätt ålder som kunde stå upp. Jag var mest i vägen ute på planen och gjorde minst skada i målet, så jag fick vakta målburen. Men under en match, då jag fick hoppa in som back, fastnade jag med foten i den gropiga gräsmattan och förstörde en menisk i höger knä. Min fotbollskarriär var äntligen över. Efter den nödvändiga operationen och efter en tids rehabilitering startade min friidrottskarriär på allvar.

Tidigt förstod jag att mångkamp var min gren, eftersom jag hade lätt för teknik och hade svårt att välja någon enstaka gren. Mina förebilder på 70-talet var 10:okamparna Lennart Hedmark och Raimo Phil, på den tiden en av världens främsta.

Det största som hänt under min friidrottskarriär var när jag som 17 åring blev uttagen till att vara med i svenska ungdomslandslagets träningsläger för unga mångkampare. Vi reste till Jugoslavien och Finland under kort tid på träningsläger. Jag var så vältränad efter dessa läger att vid ett träningspass hoppade 6.55 i längd med 8 stegs ansats. En känsla jag än idag kommer ihåg. Vid ungdomsSM i slutet av 1970-talet skadades jag tyvärr efter ett katastrofalt stavhopp (hamnade på gräset utanför mattan). Men Estlands mångkamstränare (kommer inte ihåg hans namn nu, någon som kan hjälpa mig?) pekade på mig och sa till min tränare att han kommer att göra över 8000 poäng. Det var smickrande och högexplosivt för min motivation. Därefter tränade jag 2-3 pass om dagen under flera år med mål på framtida OS.

Korphandbollsmatchen mellan Ingesunds Folkhögskola i Arvika mot Polisen hösten 1979 slutade med tre man till akuten, varav jag var en med svårt skadad axel. Det var slutet på min friidrottskarriär. Trodde jag i alla fall under drygt 25 år. En sjukgymnast i Smålandsstenar fick liv i mina muskler i axeln och sa till mig att jag kommer att kunna kasta spjut igen. Hade svårt att tro på honom eftersom jag inte ens kunde kasta pil. Men sakta föddes ett frö som startade en nytändning för friidrott och att börja träna igen.

När jag var 35 år tog jag min första SM-titel, brons i femkamp, vilket är det femte bästa i Småland genom tiderna. Vid 52 år fick jag min andra, spjut förra sommaren (jag kastar lika långt nu som för drygt 10 år sedan, längre än på mångkampen för M35 och ökar för varje år). Något säger mig att det kommer att bli många, många fler. Denna sommar har jag som mål att ta minst 3 SM-medaljer. Skall vara med på stora SM i Sundsvall, kast SM i Bottnaryd och femkamps SM i Huddinge. I samtliga kastgrenar ligger jag mellan 7:e och 16:e plats i tabellen alla tiders bästa veteraner i Småland.

När jag inte friidrottar tycker jag om att inspirera, föreläsa och läsa allt från Ernie till fackböcker om pedagogik och psykologi. Detta är det bästa med Habo friidrott -04 är att jag ohämmat får dela mitt friidrottsintresse med andra. Vi har en förening som vi har all anledning att vara mycket stolta över. Min dröm är att under våren starta upp en aktiv motionsgrupp för unga och gamla friidrottare.

Februari

 

Jonathan Hirsh 12 år

Jag började med friidrott för 4 år sedan, för att det verkade roligt. Min storasyster hade också börjat då, och när jag såg att man fick åka runt och tävla ville jag också göra det! Jag åkte på min första tävling när jag bara hade tränat en gång!

Favoritgren i friidrott är spjut. Det är allra roligast, men jag gillar också längd, häck och diskus. Mina förebilder är spjutkastarna Pitkemäki och Thorkildsen, men jag gillar också Tyson Gay.

Det största som hänt mig hittills som friidrottare är att jag varit smålandsetta i spjut och att jag förra säsongen tog flera DM-medaljer. Det kändes också stort att vara med i DN-galan Youth i somras. Där kom jag bl a tvåa i längd och fick en jättefin diamant som är det finaste jag har i min prishylla! Sedan känns alla lag-UDM-finaler stora.

Har som mål att fortsätta utvecklas varje år.

Nästa års målsättning är att kasta längre i spjut än vad min storasyster gjorde det året hon fyllde 13. Då kastade hon 36,28 och det vill jag slå! Det vore också roligt att komma över 5 meter i längd och springa under 10,50 i häck. Jag hoppas kunna kvala in i några grenar i Nordea regionmästerskap. Jag vill också gärna vara med i DN-galan Youth igen, för det var den roligaste tävling jag har varit med på. Sedan hoppas jag förstås att det ska gå bra för mitt lag i lag-UDM även i år.
Ligger just nu 3:a på Smålandsrankingen i spjut med mina 34,77 (bara 30 cm upp till 1:an), 2:a i häck på 10,64, 3:a i längd på 4,68 (i lite för mycket medvind hoppade jag 4,90), 3:a i tersteg på 9,36 och 3:a i diskus på 30,88. Mitt stafettlag hamnade 2:a i P13 förra året också.
När jag inte friidrottar gillar jag att hålla på med andra idrotter. Roligast av dem är innebandy, som jag spelar mycket nu på vintern. Jag spelar också fotboll.
Det bästa med Habo friidrott -04 är att alla har kul tillsammans och att man tränar och åker på tävling tillsammans i olika åldrar. Jag lär mig mycket av de som är äldre. Jag tycker också att vi har jättebra ledare.
Detta skulle jag vilja ändra på i Habo friidrott -04: Jag skulle vilja ha fler spjut!! Det skulle också vara bra med en läktare på vår arena på Slätten.

Jonatan Hirsh

 

januari 

 
Robin Ericsson 13 år 

Började med friidrott för 5 år sedan, för att jag ville testa något annat.

Favoritgrenar i friidrott är spjut och löpgrenar. 

 Det största som hänt mig hittills som friidrottare är 1:a placeringen i småland, P11 60m, 2008. Har som mål att förbättra mina resultat. 

 

Nästa års målsättning är att kasta 30m minst i spjut (600g) och komma bland dom 5 bästa i smålandsrankningen.

Ligger just nu 1:a på Smålandsrankingen med mina 2,20 i stav och några 4-5 placeringar.
När jag inte friidrottar gillar jag att slappa vid datorn och tv:n (och spela handboll).
Detta är det bästa med Habo friidrott -04, Alla är så snälla och goa mot varandra.
Detta skulle jag vilja ändra på i Habo friidrott -04, Egen plan (utan att fotbollen är där), någon läktare eller nått liknande.

December

Hannu Tuomainen 54 år

 

En av de ledare som betytt mest för den nya klubben Habo friidrott-04 är utan tvekan Hannu Tuomainen. Född och uppväxt i Finlands norra del introducerades han - som alla andra finska barn - framförallt i friidrottens kastgrenar. Men Hannu lärde sig också tidigt att åka skidor. Dessa båda idrotter har han sedan dess utövat som ledare. Sedan många år tillbaka är han dels ledare i OK Gränsen och så i Habo friidrott -04.
Hannu flyttade till Sverige som ganska ung. Han jobbade i flera år inom byggbranschen, men är nu kökstillverkare på Interhem.
 
Genom sina båda döttrar Martina och Johanna fick Hannu åka runt på de flesta av landets friidrottstävlingar. Martina var i flera år en av landets absolut bästa diskus- och spjutkasterskor i sin ålder, med ett antal SM-medaljer (USM och skolSM) i bagaget.
 
Hannu har förkovrat sig i de olika friidrottsdisciplinerna genom att ha genomgått ett flertal kurser och är väl den av Habos tränare som har flest specialfunktioner. Att hjärtat kanske fortfarande bultar mest då det kommer långa kast på tal vittnar bland annat hans uppfinningsrikedom då det gäller att ta fram träningsredskap åt de unga.
 
När Hannu inte sysslar med idrottsträning är hundar hans stora passion.
 
 

November

 

Alexander Dahlqvist 13 år

 

Alexander blev korad till 2010 års "bästa prestation" på Habos friidrottsgala den sista Oktober. Anledningen var främst de 1022 poäng han knep för sitt fina 600 meters lopp i somras på tiden 1,41,60, men kunde också varit för hans fina fjärdeplats vid Nordea Götaland i tresteg.
Alexander: 

Detta tyckte jag var roligt och spännande. Det var första gången jag var med i Götalandsmästerskapen. 

Det har gått framåt i många grenar det här året, därför har det varit ett väldigt roligt och lärorigt år.

Bäst tycker jag det gick i juli när jag bl.a. sprang 600m i Helsingborg. Denna tävling var kul eftersom det var många deltagare och deltagare från flera länder som var med. 

Jag började med friidrott för 5 år sedan, för att jag provade mig fram och tyckte att friidrott passade mig bra. 

Min Favoritgren i friidrott är löpgrenarna men också hoppgrenarna Jag har ingen speciell förebild i friidrotten. 

Jag hade som mål detta år att springa under 1,40 på 600m men oturligt nog fick jag en skada under sensommaren och kunde inte träna ordentligt. Så jag får vara nöjd med mina 1,41,60. Ett annat mål jag satte upp var att komma 1.a på högstadiet i Habos Skoljogg nu i september och det lyckades jag med! 

Jag har som mål att under nästa år gå framåt i löpgrenarna 100-2000m samt i längd och tresteg och förhoppningsvis komma 1.a i smålandsstatistiken i någon, ja helst några, av grenarna. 

Ligger just nu 1:a i tresteg och 2:a i 600m i Smålandsrankingen med mina 10.44m samt 1.41.60 min. (Jag ligger också 3:a i ett par grenar.) 
När jag inte friidrottar gillar jag att hitta på kul saker med mina kompisar. 
Det bästa med Habo friidrott -04 är att det är bra tränare och att alla uppmuntrar varandra. Det är en bra stämning på träningarna. 
Detta skulle jag vilja ändra på i Habo friidrott -04? vet jag inte riktigt men ännu mer löp- och hoppteknik vore kul.

 

Oktober 2010

 Anton Evertsson 15 år

 
Jag heter Anton Evertsson och är 15 år (född 95). Jag bor i Jönköping men tränar och tävlar för Habo friidrott -04.
Jag började men friidrott för ungefär 4 år sedan, för både mamma och pappa tyckte att jag skulle börja med någon sport och att friidrott skulle passa mig perfekt. Och det gjorde det.

Favoritgrenen är stav och min förebild är fransmannen Renaud Lavillenie för han är grymt bra.
På USM i år kom jag 5:a och på skol-SM tog jag brons. Mitt stora mål är att hoppa över 5 meter men först satsar jag på att ta 4 meter nästa år.
Målsättningen för detta året var att hoppa 3.50 och det lyckades jag med.
Just nu ligger jag 6:a i Sverigerankingen med mina 3.50m, men bara några centimetrar upp till både 5:an och 4:an.

När jag inte friidrottar gillar jag att vara med kompisar och åka moped.
 
Det bästa med Habo friidrott -04 är att det är trevliga ungdomar och tränare och att man alltid får uppmärksamhet och blir sedd.
 
Det är inte mycket jag skulle vilja ändra på Habo friidrott -04 men om jag skulle ändra på någon skulle de bli att köpa en bättre ställning och matta till stavhoppet.
 

September 2010 

 Rasmus Elfgaard 16 år

 
Jag heter Rasmus Elfgaard och är snart 16 år. Jag går på Sandagymnasiets friidrottsgren. Jag började med friidrott för 9,5 år sedan, för att min syster började och då hängde jag på.
Favoritgren i friidrott är stavhopp. Mina förebilder är jag själv förstås! Vem annars? Det är kul med Magnus Brukén, som är vår stavhoppstränare. Han brukar ge oss utmaningar, som om vi klarar en viss höjd så får vi biobiljetter eller glass!
Jag har också varit nere i Krlskrona och tränat med Miro Zalar. Det är rätt tufft!
Jag har som mål att hoppa över 5 m, men årets målsättning är att hoppa 3,70 och komma 8:a på USM. Jag hoppade 3,63 på USM i Kil och kom 5:a, så den målsättningen klarade jag. Det var pers dessutom!
Jag ligger just nu 8:a på Sverigerankingen för P16, men har vunnit både kretsmästerskapet och DM för seniorer i år (Inte så många som var med)
När jag inte friidrottar gillar jag att göra läxor och läsa (HAHAHA - not!)
Det bästa med Habo friidrott -04 är att det finns valmöjligheter, sen är det många små som vill lära sig stav. Det känns kul. Att anmälningar till tävlingar är gratis är också bra.
Jag vill att Habo skaffar ny stavhoppsställning!
 

Augusti 2010

 

Alfred Rahm 16 år

 

Jag började med friidrott för 5 år sedan, för att jag stötte kula i skolan och vann. Egentligen ville jag inte göra något annat då än att stöta kula. Nu är min favoritgren diskus, men jag kastar spjut och stöter kula också. Min förebild i diskus är Gerd Kanter. Jag har sett honom live några gånger. 
Långsiktigt har jag som mål att vinna VM! Årets målsättning är att kasta 40 m och komma top 5 på SM. Jag ligger just nu 8:a på Sverigerankingen med mina 38,16m. 
När jag inte friidrottar gillar jag att vara med kompisar och spela trummor och gitarr.
Det bästa med Habo friidrott -04 är den positiva lagandan och den fina arenan. 
Det jag saknar i Habo friidrott -04 är en specialinriktad diskustränare. Nu är det pappa som tränar mig i diskus, men Hovslätts Peter Dagerhem brukar ge mig goda råd.

 

juli 2010

Fanny Andler

Fanny Andler 15 år

 

Jag började med friidrott när jag var nio år, alltså för ungefär 6 år sedan. Jag började på friidrott för att jag hade provat de vanligaste sporterna som tex fotboll, innebandy och handboll. Men när inget passade tog min pappa mig till friidrotten och det fastnade jag för.
 
Favoritgren i friidrott är diskus. Mina förebilder är Matilda Elfgaard!  Därför att hon är världens härligaste person. Hon kämpar med sin träning och har framgång, hon är positiv och alltid glad och hon gör det roligt och får en att kämpa vidare. Jag ser upp till henne otroligt mycket.
 
Har som mål att bli världsmästare i diskuskastning såklart!
 
Årets målsättning är att kasta runt 48 meter och klättra ännu högre upp på Sverige listan, och jag vill ha en riktigt rolig säsong.


Ligger just nu sexa på Sverigerankningen med mina 39,41 m.
 
När jag inte är på friidrotten, vilket jag är mycket av min tid, så rider jag och hittar på annat kul med mina kompisar.
 
Detta är det bästa med Habo friidrott -04: Alla som gör det till ett så härligt gäng! Man trivs så bra och man går aldrig hem från träningen arg.
 
Jag tror inte att det finns något som jag vill ändra på i Habo friidrott -04

Uppdaterad: 2016-06-07 19:52
Skribent: Lasse Elfgaard

Habo friidrott -04

Vägbeskrivning till Slättens IP, Habo.

För kontakt och frågor gällande hemsida och träning: This is a mailto link

________________________

Bli medlem i
Habo friidrott!

Klicka på
kontaktuppgifter

Stöd klubben och marknadsför ditt företag

Banner_hemsida_1

    ”Vi samarbetar med

              SISU

       Idrottsutbildarna/

      Smålandsidrotten

        kring utbildning

        och utveckling

         i vår förening”

Vi brinner för Habo friidrott-04

Postadress:
Habo FIF 04 - Friidrott
Box 146
56623 Habo

Kontakt:
Tel: 036-371656, 070-7801669
E-post: This is a mailto link

Se all info