Hoppa till sidans innehåll

Torsdag 21 december: "Hockeyfest i expressfart"


Tomten har redan hälsat på hos 20 svenska hockeyklubbar. I säcken hade han inbjudningskort till HockeyEttans finrum, det som heter AllEttan och är porten till härligheten. 

Själva pärleporten är sedan ingången till himmelriket, det som heter HockeyAllsvenskan – och som egentligen är en annan värld. Där kan livet efter detta bli allt ifrån himmel till helvete, beroende på hur förberedd man är på det som väntar där uppe. 

De 20 som nu från de fyra grupperna ska börja spelet för att uppnå den högsta ynnesten att få knacka på porten är: 

Norra: Piteå HC, Östersunds IK, Kalix HC, Örnsköldsviks HF, Bodens HF. 

Östra: Huddinge IK, Hudiksvalls HC, Visby/Roma HK, Väsby IK, Valbo HC. 

Västra: VIK Västerås, Lindlövens IF, Mariestads BoIS, Borlänge HF, Skövde IK. 

Södra: Kallinge/Ronneby IF, Kristianstads IK, Nybro Vikings IF, Vimmerby HC, HC Dalen. 

Sedan måste den som är riktigt intresserad också ta sig förbi två heta ”portvakter” (lag 13 och 14 i Allsvenskan) och som kommer att göra sitt yttersta för att hålla porten stängd… 

Nåja, det är långt dit, men det ska gå i rasande fart. På åtta veckor ska lagen spela 18 matcher i AllEttan och resa flera hundra mil – eller vad sägs om att HHC bland annat ska till Ronneby, Kristianstad, Nybro, Vimmerby, Visby och Jönköping (HC Dalen) för bortamatcherna. 

Tuff vardag i HockeyEttan

Tänker man sedan på att de allra flesta av spelarna i den här serien också jobbar, om inte full tid så i alla fall näst intill, och sedan parallellt med det ska träna som ett SHL-lag, så är det svårt att förstå hur de får ihop schemat. Många har ju också ett familjeliv som ska fungera. 

Jag måste erkänna att jag är imponerad av att spelarna varje dag kommer till träningen fyllda med energi när de enligt naturlagarna egentligen borde vara uttömda på både kraft och vilja.

Jobba, träna, resa, äta, sova – ja, det är väl så vardagen ser ut för en spelare i HockeyEttan (jodå, det ska enligt förbundet stavas så, liksom HockeyAllsvenskan ska skrivas så – bara så ni vet). 

Det är väl också det som seriemakarna har tänkt på när det gäller öppningen av AllEttan, Det handlar mellan jul och nyår om att minimera resorna, vilket betyder att HHC startar ”back to back”, som det heter, mot Valbo. Premiär den 28/12 i Glysishallen och returmatch redan dagen efter, den 29/12 i Valbo. 

Högre kvalitet med färre lag?

För HHC:s del handlar det alltså i år om spel i södra AllEttan. Något som rimligtvis borde öka intresset efter grundseriens alla möten med lagen från Stockholms-området.

Samtidigt har jag svårt att köpa förbundets beslut om att lagen från HockeyEttan Södra aldrig ska behöva möta lagen från HockeyEttan Norra i AllEttan. 

Det betyder nämligen samtidigt att HHC (och topplagen i östra HockeyEttan) aldrig får spela i AllEttan mot lagen från HockeyEttan Västra – och då faller ju hela idén med det växelvisa utbytet mellan seriegrupperna.

Jag förstår att det är av krasst ekonomiska skäl som den här bestämmelsen har införts, men av hänsyn till vem? Och hur ser man till det sportsliga? Om det finns lag i HockeyEttan (och det finns det) som varken har ekonomi eller vilja att gå hela vägen, så kanske de skulle må bättre av att spela i div.2 redan från början.

Därmed också sagt att HockeyEttan – med bara två grupper, eller möjligen tre – skulle höja sin status och öka chansen för klubbar med ambitioner, att ta ett steg uppåt och på allvar ta upp konkurrensen om en plats i HockeyAllsvenskan.

För det är ju precis det som AllEttan handlar om. Det första steget på vägen för de som känner sig manade. Jag vill understryka att det här är min egen synpunkt. Hur klubben ser på saken vet jag inte, men som krönikör tar jag mig friheten att ha en egen uppfattning. 

Stabilt HHC väcker förhoppningar

Att HHC så här långt har motsvarat förväntningarna är det knappast någon tvekan om. Bara två gånger på 22 matcher har laget lämnat isen utan poäng. Men det är ingen garanti för att det ska fortsätta på samma sätt. 

Konkurrensen ökar och fällorna är många. Skador kan förstöra allt och så här i influensatider är man alltid rädd. Vad jag vill komma till är att HHC måste ha spelarna på isen och inte på skadelistan om det här ska bli en resa mot något riktigt fint. 

Visserligen har flera av de unga spelarna växt in i kostymen och vikarierat på bästa sätt även på nyckelpositioner, men i AllEttan kommer det att krävas mer än så. Vi har inte råd att ha så många av de bärande profilerna borta. Dessutom måste de ändå höja sig ytterligare ett snäpp om vi ska få se något play off-spel i Glysishallen. 

HHC har ett starkare lag än någonsin tidigare. Vi kanske inte har de där profilerna (tänker på spelare som Magnus Nilsson och Fredrik Sundin) som var loket som drog lasset, men l-a-g-e-t är bättre, ingen tvekan om det. 

Dessutom känns det som att det finns ytterligare potential att plocka fram på sina håll; spelare som den här säsongen ännu inte helt levt upp till förväntningarna. 

Det är dags nu – resan börjar fyra dagar efter jul (28/12). När och var den tar slut vet vi inte. Bara att den kan bli riktigt kul och sevärd. Men det gäller att vara med från början för att bygga en positiv trend. Det är bara att titta på Brynäs som ett tydligt exempel – hur svårt det kan vara att hitta tillbaka. Så lång tid har man inte på sig i AllEttan. 

Det måste hända här och nu! 

God Jul alla hockeyvänner – nu fyller vi läktaren.

Uppdaterad: 21 DEC 2017 15:59
Skribent: Lars Gösta Larsson

Postadress:
Hudiksvalls HC - Ishockey
Promenaden
82433 Hudiksvall

Besöksadress:
Promenaden
82433 Hudiksvall

Kontakt:
Tel: 0650-933 50
Fax: 0650-99425
E-post: This is a mailto link

Se all info