Hoppa till sidans innehåll

Matchboxarprofiler


Roger Pettersson - Fyra SM-guld för Linnéa

 

 Roger Pettersson boxades 61 matcher för IF Linnéa och vann fyra SM-guld (1998, 1999, 2001, 2003) för Linnéa.

 

Hans boxningskarriär startade i Augusti 1982 och varade fram till den 300:e och sista matchen i November 2004.

Det blev en innehållsrik karriär för Roger med allt från Diplom-matcher till OS.


 
Nio boxare från Europa kvalade in till Atlanta-OS vid EM i Vejle, Danmark,
första veckan i april 1996.
Av de åtta förlorarna i åttondelsfinalerna lottades två fram till att få
boxas en direkt avgörande match om plats nio - och ett deltagande i den
olympiska boxningsturneringen i Atlanta. Jag var en av de lyckliga och jag
fick möta Christian Bladt, Danmark - som jag besegrade med 9-1.
Så nog hade jag osannolik tur.

Men jag förlorade med minsta möjliga marginal (poäng, 3-5) mot blivande
Europamästaren Francisc Vastag, Rumänien, så nog var jag värd min OS-plats
- denne Vastag vann till exempel semifinalen på KO och EM-finalen med
överlägsna 14-4.

Under EM i Vejle 1996 stod jag på toppen av min förmåga, men tyvärr var
jag inte lika bra i OS (vann en match och åkte ut i den andra omgången)."

 

Roger Andersson har Tungviktsrekordet

 

Sex raka SM-titlar i tungvikt är en prestation som Roger Andersson är ensam om i boxningshistorien. Han prenumererade på tungviktstiteln 1978–83 varav de första fem i Linnéas färger. Sedan slutade han tvärt.

 

I mitten på 70-talet letade Linnéas framgångsrike chefstränare Yngve ”Ynkan” Johansson efter en ung och lovande boxare.

Det skulle dröja några år men så dök det upp en tungviktare som fått sin skolning i Ekensbergs BK i Gröndal. I den klubben hade han blivit svensk juniormästare 1975. Killen hette Roger Andersson. ”Ynkan” hade studerat ”kisen” ingående och året därpå dök han upp i Linnéa. Övergången var logisk eftersom Ekensberg förvägrade den då 17-årige Roger att ställa upp i stora SM 1976.

I Linnéa utlovades han en mer seriös matchning av Yngve Johansson. De två skulle bli ett oskiljaktigt par i över åtta år.

 

Sex raka 1978–1983

Roger Andersson kom att bli Linnéas mest framgångsrike boxare sen Kurre Kreüger på 40-talet. Roger vann SM i tungvikt sex år i rad 1978–1983 vilket är svenskt rekord. Sina fem första SM-tecken vann han för Linnéa, det sjätte för Hammarby. Mest berömd blev han genom sina fighter mot Anders ”Lillen” Eklund från Falken i Gävle säsongen 1979–80. Det gällde en plats i OS-tuppen till Moskva.

De båda tungviktarna möttes i tre klassiska matcher. ”Lillen” segrade på poäng i Eriksdalshallen men Roger tog revansch och vann på poäng i SM i Katrineholm (semifinal). ”Lillen” vann till sist den avgörande matchen i Gavlerinken i Gävle på knock inför över 7000 åskådare.

 

EM-brons i Köln 1979

Roger tog också EM-brons i Köln 1979 och blev nordisk mästare 1982. Samma år var han svensk VM-deltagare i tungvikt i München men föll där mycket knappt (2–3) mot tuffe Vigilio Friaz från Dominikanska Republiken.

Roger hade sammanlagt 16 landslagsuppdrag, segrade i sju matcher och blev Stor grabb. Han tränades under hela sin seniorkarriär av Yngve Johansson och hade ett fruktat knockoutslag. Roger tillhörde det fåtal boxare som kunde avgöra en match med ett enda slag, främst högern. Efter SM-tecknet 1983 lade han handskarna på hyllan, bara 24 år gammal.

Roger Andersson var en hedersman både i och utanför ringen. Han var akademiker, utbildade sig till revisor och arbetade sedan som ”head hunter” inom näringslivet. Rogers pappa Roland var under sonens aktiva tid styrelseledamot i Linnéa. Han var också materialförvaltare i landslaget 1975–86 och en duktig poängdomare.

På sin 44-årsdag 2002 drabbades Roger Andersson av en hjärnblödning och avled. En tragedi för hans fru och tre döttrar och för föräldrarna. Men också för svensk boxning.

 

Claes-G Bengtsson

 
George Cramne (Scott) - OS-silvermedaljören    

 

Hösten 1988 lärde sig alla någorlunda idrottsintresserade svenskar vem George Cramne var. Då tog han sig nämligen till OS-final i Söul i lättvikt (60 kg) där han förlorade på poäng.

Men det var Sveriges största amatörframgång i OS-ringen sedan Ingemar Johanssons silver i Helsingfors 1952.

George Cramnes (Scott) och Lofti Ayeds karriärer sammanföll i Linnéa under några år i slutet på 80-talet. Båda boxades även för andra klubbar under karriären. George för BK Rapid i Västerås, Linnéa och Djurgården.

Men till skillnad från Lotfi hade han sina största framgångar som Linnéaboxare.

George är tillsammans med Kurre Kreüger Linnéas främste boxare genom tiderna. Topprestation inom amatörleden var OS-silvret i lättvikt i Söul 1988 medan höjdpunkten för Kurres del var EM-guldet i Dublin 1947.

Innan Liberiafödde George stod på prispallen i Sydkorea hade han haft en kometkarriär på hemmaplan. Han slog tidigt igenom i Västeråsklubben Rapid och vann som 18-åring junior-SM i fjäder 1985.

Året därpå vann han stora SM i samma klass och flyttade sedan till Stockholm och Linnéa där han togs om hand av Yngve Johansson. George vann totalt tre SM-guld i lättvikt för ”boxningsblomman” – 1987, 1988 och 1990.

1988 blev han George Scott med hela svenska folket då han gick från klarhet till klarhet i OS-ringen i Söul. George, som är south paw, imponerade med en tekniskt elegant och beslutsam boxning i Sydkorea.

Irländaren Michael Carruth slogs ut redan i första ronden och efter fyra vinster var George klar för final. Där väntade tuffe östtysken Andreas Zülow som besegrade svensken på poäng.

Det var den största svenska amatörframgången i OS-ringen sen Ingemar Johansson blev tvåa i Helsingfors 1952!

Proffsvärldsmästare 1995

Efter OS-framgången tappade George motivationen för amatörboxning.

– Kisen skall inte gå här hemma och bränna lyset. Han skall bli proffs, var Yngve Johanssons raka besked till både George och Linnéa.

1989 var George på träningsläger hos Floyd Patterson i New Paltz utanför New York och ”Ynkan” var självklart med. George fick smak för proffslivet men giftermål och tillökning i familjen gjorde att han inte slog till förrän 1991. Samma år gjorde han ett sista ryck i amatörringen och vann SM i lättvikt. För Djurgården! Proffskarriären kröntes med att George 1995 blev världsmästare i lättvikt (WBU).

Detta efter att ha besegrat amerikanen Rafael Ruelas på poäng på Bahamas i en av de bästa matcher en svensk boxare någonsin varit inblandad i. Men då hade han lämnat Linnéa.

 

Claes-G Bengtsson

 

Kurt Kreüger - Publikfavoriten och teknikern

 

Fjäderviktaren Kurt ”Kurre” Kreüger (1913–2005) är tillsammans med George Cramne (Scott) Linnéas främste boxare genom tiderna. Kurre var som bäst på 1940-talet och blev europamästare 1947. Det blev sex SM-guld och han var obesegrad av svenskar i tolv år.

 

 

Kurt Kreüger började boxas för Djurgården och hann också med en sejour i kortlivade BK 28 innan han 1930 kom till IF Linnéa. Med sig hade han sin tränare ”Konte” Jonsson.

Under 17 år var Kurre Kreüger ”boxningsblommans” flaggskepp. Han var publikfavoriten och en härlig tekniker med en ruggig vänster.

Precis som sin bror så var han south paw, det vill säga han gick med högern före. Specialslaget var dock en vänster uppercut mot motståndarens solar plexus och trots att han boxades i en lätt klass avgjorde han många matcher på knock.

Åren 1938–1944 vann han hela sex SM-guld i fjädervikt och var vid denna tid en av världens bästa boxare i viktklassen.

1947 blev han europamästare i Dublin efter att ha spöat hemmaboxaren Paddy Maguire i finalen.

 

Det borde ha blivit ett SM till...

Kurre Kreügers SM-historia borde ha krönts med ytterligare mästerskap.

1940 låg han i beredskapsjänst men bröt benet och kunde inte ställa upp. Då gick mästerskapet till hans träningskompis i Linnéa Harry Rydell.

1946 var ”Kryckans” finalseger i stort sett klar sedan han i princip slagit ut finalmotståndaren Allan Jeppsson från Hälsingborg (då med ä) redan i första ronden.

Jeppsson tog räkning till nio men vacklade upp precis då gick gong-gongen gick. Och i pausen till andra ronden bröt matchläkaren matchen till Jeppssons fördel!

Kurre blödde då ymnigt från ögonbrynet efter en skada han ådrog sig i semifinalen mot Birger Svensson från Oskarshamn. Han fick trösta sig med att brorsan Stig vann sitt sjätte SM sedan han elegant boxat ut Allan ”Landala” Hansson i finalen i flugvikt. ”Jag visste att det var problem med ögonbrynet och ville avgöra snabbt. Jag hann nästan”, suckade Kurre efter domslutet. Samtidigt gratulerade han sportsligt Jeppsson till SM-vinsten.

Kurre landslagsdebuterade redan som 20-åring 1933 och kom att göra 33 landskamper av vilka han vann 23 matcher. Med det är han fortfarande den svensk som vunnit flest landskamper. 1947 gick han som 33-åring över till en proffsbana i Hjalle Paltons stall men det blev en kort karriär som inleddes alldeles för sent.

Därefter tog han av sig handskarna för gott, helt oskadd och med bibehållet propert utseende!

Kurt Kreüger gick bort 2005 i en ålder av 92 år.

 

Claes-G Bengtsson

Uppdaterad: 2013-08-29 14:05
Skribent: Anna Forsell

Postadress:
IF Linnea Boxning - Boxning
Erstagatan 22
11634 Stockholm

Kontakt:
Tel: [saknas] Information
E-post: This is a mailto link

Se all info