Hoppa till sidans innehåll

I begynnelsen...


historisk_tillbakablick_text

Här seglar vi nu på samma vatten, där släktens förfäder i många generationer fört sin kamp mot havet, styrt sina båtar och lagt sina fiskedon och på Luleå-byggda storbåtar och skutor fraktat till den hundramila avlägsna huvudstaden sina produkter av smör, ost, torr och saltad fisk, tjärtunnor, träprodukter och hemfört spannmål, salt, kryddor, alkohol, lin och hampa och andra förnödenheter som befolkningen i norr var i behov av. Först 1801 fick Luleå sin stapelrätt och därmed rättighet att utan inskränkning segla Stockholm förbi ut på nya hav.

historisk_tillbakablick

Det kan med visshet sägas att så länge det funnits människor i det norrbottniska kustlandet - och av fornlämningar att döma redan före och under vikingatiden - så har det seglats i denna skärgård, vars utseende var helt annorlunda än nu. Enbart under sista århundradet har kustprofilen undergått en märkbar förändring på grund av den ständigt pågående landhöjningen.

Ja, de äldre bland Luleå-seglarna kan peka ut vikar och sund, där de i sin ungdom hade betryggande vatten under kölen, men som i dag är uppgrundade eller torrlagda Allmänt känt är ju att städerna Luleå och Piteå flyttats från sina ursprungliga platser, emedan landhöjningen försvårat sjöfarten.

I det kungliga privilegiet 12 juli år 1621 förlades staden till "kyrkio bolet", d v s nuvarande Gammelstad. Valet visade sig vara förhastat och genom brev och uppvaktning av borgerskapet konfirmerades omflyttning 1649 till vad man länge benämnde "peninsulen" och vars yttersta udde var Räva-Skatan med grannskap till Notviken.

För äldre tiders kustbor var seglingen aldrig sport utan en nödvändighet, alternativet var rodd. Så har det varit i alla länder med kustgränser.

 

kappsegling_i_slutet_av_1800-taletBild: Från kappsegling i slutet av 1800-talet

Till Luleå fördes de nya idéerna i slutet av 1870-talet av den från huvudstaden inflyttade källarmästaren Frithiof Flygare, som med lidelse ägnade sig åt segling på sin fritid, vanligast dock mellan norra hamnen och Mjölkudden. Där hade han en gård, icke långt från konsul H J Sundström, som också gärna seglade med sin sprisegelbåt till sitt sommarnöje, där även doktor Björkman, läkare vid lasarettet och fängelset i Luleå, men också militärläkare vid Norrbottens fältjägarkår, förlagd till Pitholmsheden, ofta ankrade upp sin egenhändigt byggda koster, förfärdigad i ett uthus vid Storgatan 6.

Vid denna tid existerade sedan några år tillbaka ett livaktigt segelsällskap i Luleå-regionen, Altappens Segelsällskap, under ledning av förvaltaren Carl Boman, Altappens sågverk och förvaltare Robert Brännström, Karlsvik. Dessa båda hade låtit bygga var sin eleganta lustkutter på det Tegströmska varvet på Bergnäset. "Trio" och "Trumf" betecknade en ny stil och gjorde sig länge bemärkta vid seglingarna i Luleå. Gängse båttypen var annars spriseglaren, en som var tålig i sjön och en efter förhållandena god seglare, vanligen försedd med två master.

s48

Initiativet från Altappen kunde ej undgå att vädja till det sportsliga Intresset hos Luleåborna, som omsider ansåg att även i Luleå kunde och borde något göras för att få till stånd ett segelsällskap under egen standert.

Så skedde också på sommaren 1879 för då kom konsul Henrik Johan Sundström, doktor Anders Petter Björkman och källarmästaren Frithiof Flygare överens om att ordna en kappsegling. Två priser uppsattes och söndagen den 24 augusti samlades en flottilj på 23 båtar utanför Haglundsbryggan på Mjölkudden.

Arrangörerna hade lejt Sjulangaren AROS som flaggskepp och där togs ombord en hel del åskådare till denna första egentliga kappsegling i Luleå stads historia. Intresset från stadsborna visade sig dock vara så stort att man fick lov att skaffa ytterligare två ångare, nämligen AXEL och SVALAN. På alla båtarna stod eller satt det förväntansfulla åskådare. Starten leddes från AROS och för en förlig vind styrde eskadern utåt stora segelleden förbi Gültzaudden. Ångarna följde efter och gingo förbi för att på lämpliga ställen låta de tävlande passera revy. Luleå sångarsällskap var ombord på AROS och lät den ena fosterländska sången efter den andra skalla från dess däck, åstadkommande den allra bästa stämning denna märkesdag. Korspricken vid Gråsjälören rundades och sedan vidtog kryss tillbaka till Mjölkudden i en alltmer mojnande vind. Segrade gjorde kuttrarna TRIO och TRUMF på 2 tim 4 min resp. 2 tim 4 min 15 sek. God trea blev dr Björkmans koster, slagen endast med 2 min.

Sedan prisutdelningen var avklarad uppstämde sångsällskapet: "Sätt maskinen i gång, herr Kapten". Denna uppmaning efterkoms strax och alla ångare och seglare satte kurs mot stadens bryggor. Väl åter på det torra begav sig en stor skara till Hotell Gellivara, där samkväm vidtog, där erfarenheter utbyttes och där arrangörerna av seglingen, herrar Sundström och Flygare gemensamt föreslog att man skulle bilda en sammanslutning. Detta beslöts genast och Luleå första Segelsällskap konstituerades. Sammanlagt 29 personer anmälde sig som medlemmar och ovan nämnda personer valdes till ordförande respektive vice ordförande. Till sekreterare och kassör utsågs landskontoristen A Eurén.

aros Bild: Hjulångaren AROS

Under 1880 anordnade det nybildade sällskapet övningsseglingar. Den 31 juli avhölls årsmöte, varvid beslutades om kappsegling söndagen den 22 augusti. Tre pris uppsattes: första pris en silverpjäs, värd 20 kronor, 2:a pris -10 kronor och 3:a pris 5 kronor i kontanter. Starten skedde vid lotsåldermannen Johannessons brygga ut till Gråsjälören, som rundades, varefter det blev kryss fram till slutpunkten, en flaggprydd boj vid Karlsvik. Denna dag inträffade det kanske icke helt väntade, att en spriseglare placerade sig före de specialbyggda kuttrarna. Pristagare blev torpare Nils Petter Wikström, Bälinge, I tim 49 min, 2:a förvaltare Robert Brännström Karlsvik, I tim 57 min och 3:a J Söderlund, 2 tim 2 min och 15 sek. Prisutdelningen skedde på ångaren Gellivara, som låg vid målet med ångarna AROS och GAMMELBY sida vid sida och på vilka en mängd skådelystna damer och herrar hade embarkerat för att följa tävlingen. Ordförande konsul Sundström uttryckte i ett anförande der han påtalade följande sin stora glädje över att Luleå Segelsällskap gått framåt under sitt första verksamhetsår och hoppades att "lusten för denna oskyldiga och stärkande sport icke måtte avta". Källarmästare Flygare utbragte en skål för Kvinnan, som "troget stod vid mannens sida och lika troget följde honom i kölvattnet, då det gälide".

1881 blev ett missödenas år för sällskapet Den första kappseglingen utsattes att äga rum den 7 augusti. Nu var det meningen att det skulle bjudas hårdare konkurrens än tidigare. Allt vad Altappen och det likaså nybildade Piteå Segelsällskap hade av seglare hade inbjudits och i god tid samlats i Luleå. Åskådare hade anlänt med både kustångaren THULE och ångslupen STRÖM. AROS, GELLIVARA och AXEL uppfylldes med förväntans fulla Luleåbor. Men ack, vinden svek fullständigt, inte en krusning syntes på vattenytan. Också påföljande söndag måste seglingarna inställas på grund av stiltje men den 21 augusti kom de till stånd. I början av seglingen rådde god bris men så kom en häftig regnskur och med denna "var vinden som från jorden tagen". De tävlande som måste ta till "granseglen" för att komma i hamn voro försatta i dåligt humör, och misshumöret tycks ha räckt länge; någon ytterligare kappsegling kom det första segelsällskapet i Luleå icke att ordna. Bidragande var förvisso att Flygare, som tycks ha varit den egentliga drivande kraften, påföljande år flyttade söderut. Också Sundström drog omsider sin färde för att bli ledare för sågverksindustrin i Piteå.

gellivaraBild: "S/S Gellivara" och "Pass På" med intresserade åskådare.

Men förvaltare Brännström fanns kvar, likaså hans och de andras båtar samt icke minst viktigt, Altappens Segelsällskap, fortfarande varmt omhuldande kappseglandet bland alla seglingasintresserade öbor runt Altappen. Länge kunde ej heller de goda borgarna i Luleå finna sig i att samlingssignalen till kappsegling kom från en underordnad lokalitet i hamnspecialen utan den 14 juli 1884 kom en samling till stånd, varvid de första stadgarna jämte segelordning för Luleå Segelsällskap antogs.

Efter denna tidpunkt har sällskapet alltid funnits till och verkat, även om det periodvis tycks ha ratt en viss stiltje i verksamheten, framför allt i slutet av 1890-talet, sedan förvaltaren Brännström avlidit 1894 och de andra eldsjälarna i sällskapet, telegrafassistenten Mårten Eriksson och ingenjören Bengt Lundgren avflyttat från staden.

Protokollen från sällskapets första sex år saknas, men från 1890 är det möjligt att genom protokoll från årssammanträdena följa sällskapets öden. Dess historia visar som sagt upp- och nedgångsperioder Mer mycket är tyd I igen konstant: medlemmarna äro individualister, föga fallna att dela andras meningar men snara att framföra egna, samt den vädergudarnas påtagliga benägenhet att breda ut blekebälten på just de områden, där kappseglingen skall gå av staåeln skapande allmän irritation.

Uppdaterad: 2015-06-02 16:36
Skribent: Jenny Nordström

Postadress:
Luleå SS - Segling
Box172
97105 Luleå

Kontakt:
Tel: 092068909
E-post: [saknas] Information

Se all info