Om screening batteri

Överbelastningsskador och traumatiska skador är vanliga inom såväl bredd- som elitidrott. Studier har visat att dålig neuromuskulär kontroll och nedsatt styrka kan öka risken för akuta skador såsom fotleds- och knäledsskador samt muskelsträckningar. Vidare finns det studier som påvisat att nedsatt rörlighet och bålstabilitet samt anatomiska asymmetrier, ökar risken för överbelastningsskador. Studierna hittar du här:

Myklebust et al. 1997; Hewett et al. 2005, Engebretsen et al. 2008; Steffen et al. 2008, Ljungqvist et al. 2009; Hägglund et al. 2006, Arnason et al. 2004, Zazulak et al. 2008; Magnus et al. 2008, Kibler et al. 2006, Hibbs et al. 2008, Borghuis et al. 2008; Lehance et al. 2008.


9+ screening batteri är en metod/test där bland annat asymmetrier i kroppen kan upptäckas. Testresultatet från en screening kan ligga till grund för en träningsplanering med syfte att stärka kroppens svaga länkar. 9+ screening batteri kan också användas vid rehabilitering/återgång till idrott för att förbättra eventuella problemområden under samtidig rehabilitering av skada. Sjukgymnasterna på Riksidrottsförbundets Idrottsmedicinska klinik, Bosön, har lång klinisk erfarenhet av metoden som de har använt och utvecklat under femton års tid.


9+ screening batteri bygger delvis på FMS, Functional Movement Screen, som i sin tur utvecklades av Gray Cook och hans grupp från USA i slutet av 1900-talet samt USTA HPP och egen långvarig erfarenhet från RF:s idrottsmedicinska klinik. Flera olika forskargrupper har undersökt interbedömarreliabiliteten(dvs testets tillförlitlighet) av FMS och 9+ screening med godkänt resultat. Dessa resultat hittar du här:


Reliabilitet: Minick et al 2010; Onate et al 2012; Frohm et al 2011.

Det finns studier som ifrågasätter nyttan av FMS. Kritiken riktar sig framför allt mot att det inte finns tillräckligt med kunskap om förbättrad symmetri och balans i kroppen minskar skaderisken. Det finns däremot evidens för att asymmetrier ger en ökad risk för skada.

Peate et al 2007; Chorba et al 2010; Kiesel et al 2011; Butler et al 2013.

Mer forskning behövs avseende om låga poäng/nedsatt funktion mätt med 9+ screening batteri innebär en högre risk för att drabbas av skada. Under hösten 2013 påbörjar Riksidrottsförbundets (RF) Idrottsmedicinska klinik, Bosön tillsammans med bland andra Centrum för idrottsforskning (CIF) och Karolinska Institutet (KI), Sektionen för sjukgymnastik, ett forskningsprojekt för att kartlägga skador vid riksidrottsgymnasierna där en av utvärderingmetoderna är 9+ screening batteri. I dagsläget finns ännu ingen evidens för att testmetoden med intervention förebygger skador.