Hoppa till sidans innehåll

Västerås Rugbyklubb - Rugby

Kort:

VRK billdades första gången 18e April 1948 av Karl Wolgert Nilsson. VRK Tigrarna föddes på nytt 1971. RK Aros bildades 2a December 1981. 

I Juni 2010 började vi träna och i December 2010 bildade vi nya VRK. I Februari 2011 inleddes ett samarbete med Eskilstuna Rugby och 2012 inleddes ett samarbete med Enköping Rugbyklubb.

 

Långt:

Västerås rugbyklubb bildades 18 ap­ril 1948 på initiativ av Karl Wolgert Nilsson, uppfödd i USA där han lärt­ sig spelet med den ovala bollen: VRK fick omkring 30 medlemmar i starten och Wolgert var under dess aktiva tid den stora stjärnan: Han blev också vice ordf: i en styrelse med Bertil Åblad som ordförande; Lennart Hill­gren som sekreterare och Inga Nilsson som kassör. Tack vare otroligt hård träning och sund kamratanda gick västeråsarna med expressfart upp i högsta svenska elitklass; det illustrerades redan förs­ta året — SM-final och silver — och påföl­jande säsong.

Då — 1949 — anmäldes VRK åter till SM, nu tillsammans med IK Göta; Älvsjö AIK, Skuru IK, Stockholmsbritterna och Köping. Där var VRK segerrik med stor resultatmarginal och gick till final mot IK Göta. Ösregnet match­dagen den 23 oktober 1949 innebar ett konditionsprov: Men västeråsarna kunde konsten att stoppa den såphala bollen i Götas hårda press första halvlek och under Wolgert Nilssons diri­gentskap tog laget över spelet efter paus:  Wolgert Nilsson och Arne Karlsson lyckades då markera försök: Målsparkarna satte Bengt Biberg och det blev västeråsseger med 10-0.

 Svenska Mästarna 1949

Landslagsstomme

Tack vare hög västeråsklass bildade 6-7 spelare stommen i landsiaget de närmaste åren, det internationella utbytet var stort med matcher mot klubb- och landslag. Höjdpunkter var också de årliga besöken av brittiska studentlaget Woodpeckers R.F.C. Det innehöll skotska- och walesiska landslagsmän; de flesta goda för 11 sekunder på 100 m.

Landskamp Stockholm Stadion

Som första utländska lag i Tysk­land efter kriget mottogs VRK 1951 med stor entusiasm. Västeråsklub­ben genomförde under åtta dagar fem matcher i Kiel; Varel; Hannover och två ggr Hamburg: VRK vann en av dessa och förlorade fyra:

Kiel var intresset så stort att matchen radiorefererades, delegatio­ner fanns på alla värdplatser; höga förbundsledare mötte upp och i både Kiel och Varel stod borgmästarna i spetsen för uppvaktningen.

Inför 1.500 åskådare spelade VRK jämnt på Wandstadion*¹ mot hemma­laget med sin glänsande trekvarts­kedja. VRK-forwards var ett par klasser bättre än motståndaren men VRK tvingades kapitulera sedan en man fått lämna banan. Flera spelare juste­rades. ”Välkomna svenska rugbyspe­lare!” hade det – på svenska – stått i en rubrik i lokalpressen …

*¹ Wandstadion är möjligen nån av många Waldstadion (ung: Skogsvallen) i Tyskland. Vilken framgår ju tyvärr inte tydligt av texten.

Denna turné 19 april — 2 maj glans­året 1951 var ett lyckligt kapitel i klubbhistorien. På hösten samma år – med Västerås som värd – spelade DRC Hannover och KRFV Kiel uppvisningar i bl.a. Kungsör, Örebro och Stockholm.

Undankörda i Västerås

Den lilla sporten diskuterade 1952 sina problem vid en ”rugbyriksdag” på Bosön med ett 90-tal delegater närvarande – bl.a. västeråsarna Stig och Karl Olsson, Nilsson, Hammar och Åblad.

VRK:arna åkte hem för att kämpa med sina egna problem att få fram planer för serie- och cupspel. Utan RF-status*² kom VRK på undantag, kördes bort av fotbollsklubbar och kommunala företrädare med bristan­de förståelse för VRK och sporten. Det resulterade i nedläggning 1955.

*² Som bekant blir inte Rugbyn medlemmar i Riksidrottsförbundet, RF, förrän i slutet av samma decennie. Faktum är att Västerås är en starkt bidragande orsak till att »Stockholmssporten Rugby« på allvar kan ansöka och i kraft av att sporten sprider sej ut över landet, också börja påräkna att få bli medlem. Men innan dess har fler landsortsklubbar tillkommit men Västerås dessvärre fått ge upp. Problemet med att komma tillkorta mot RF-anslutna sporter delade Västerås Rugby med lag på många andra orter.

Beträffande ekonomiproblemen hade ordföranden tvingats ta ett per­sonligt lån för att klara turnén 1951. Slutinbetalning gjordes hösten 1955. Årligen söktes – förgäves – bidrag från kommun och industri. Asea ut­anordnade vid ett tillfälle 50 kronor, det var allt.

På ett stycke Blåsbo-mark mellan Vasagatan och Arosvallen försökte Rune Karlstedt med träning av 15 yngre spelare få igång klubben på nytt. Fotbollsklubbarna kom snart underfund med att gräsplanen i deras fall var användbar. Och så tog VRK än en gång slut.

Tigrarna 1971-87

Sexton år senare, d.v.s. 1971, åter­uppstod rugbyn än en gång i form av Tigrarna på initiativ av Tage Pet­tersson, västeråsare med bakgrund i Norrköpings RK Trojan. Förbundet frågade Tage om han kunde ordna västeråsplan och arrangemang för fi­nal i JSM.

Under matchen gick han runt bland publiken och skrev upp namn på rugbyintresserade. Han fick många spelsugna grabbar på sin lista. Och så uppstod Tigrarna med styrel­sen Oscar Pålborg (ordf), Kent Sahl­berg, Loa Andersson, Håkan Bark och Bo Högberg. Håkan Persson från Enköpings RK blev tränare och i bilden fanns också Sven Glans från gamla VRK.

Det verkliga lyftet kom när lands­lagsmeriterade Jörgen Pettersson till­trädde som tränare 1974 och strax efter Lochnees Tim Rutter i samma roll.

Tim W. Rutter

Tigrarna genomförde div. II som tvåa och därpå följde mycket fram­gängsrika år.

Här utvecklingen i seriesystemet. 1973: nr. 4 i div. II, 1974: nr. 2 i div. II, 1975: nr. 1 i div. II, 1976: nr. 5 i div. I, 1977: nr. 7 i div. I, 1978: nr. 1 i div. II, 1979: nr. 8 i div. I. Åren 1980-87 höll Tigrarna till i div. II. Div. II-säsongen 1975 var klubben obesegrad.

Åtta landslagsmän

Jörgen Pettersson, Stor grabb, ge­nomförde omkring 40 landskamper under glansåren och lagledaren Tage Pettersson erhöll Rugbyförbundets förtjänsttecken nr.14. Förutom Jör­gen Pettersson var följande sju lands­lagsspelare: Krister Karlsson (4 A-­landskamper), Tomas Holm (2 A), Kent Sahlberg (1 A), Ingvar Olsson (1 A- och 1 U-landskamp), Börje Persson (1 J-landskamp) Björn Lin­dell (1 J), Jan Andersson (1 U).

På sin bredaste nivå hade Tigrarna förutom A- och B-lag även junior-, pojk- och damlag. Ledarbristen var dock hela tiden ett jätteproblem och när spelarna inte längre orkade med organisationsarbetet tvingades också Tigrarna att kapitulera. Från årsskif­tet 1987-88 har kansliet på För­eningshuset varit stängt och klubben vilande.

RK Aros bildas -81 och överlever en kort tid.

I December 2010 startades Västerås Rugbyklubb upp igen.

Styrelsen den första tiden blev:

Ordförande: Kent Palevik.

Kassör: Jayjay McGregor

Sekreterare: Paul Berg. 

Tränare: Jayjay Mc Gregor, Andy Morgan, Paul Berg

 

 

 

 

 

Här håller vi till mest:

 

www.tigrarna.se

 

 




Egna nyheter

2011-02-08
Grattis - nu har er förening tillgång till IdrottOnline Klubb. Det är verktyget där ni via hemsidan kan hantera och publicera all tänkbar information för er förening! Ni kan l...

Postadress:
Västerås Rugbyklubb - Rugby
Jay jay McGregor, Barkaröbygata 287
72591 Västerås

Kontakt:
Tel: [saknas] Information
E-post: This is a mailto link

Se all info