Hoppa till sidans innehåll

Stångaspelen


Stångaspelen - ett årligt kultur- och idrottsevenemang i Stånga på sydöstra Gotland. Tävlingar i fem hela dagar med ca 2300 deltagare gör denna tävling till en av Sveriges största.

Historik
Lite av varje om och runt Stångaspelen...

FGI, Föreningen Gutnisk Idrott, bildades i oktober 1912 med syfte att värna de traditionsrika gutniska idrotterna. Redan 1913 anordnades den första i raden av stora tävlingar i de gutniska idrotterna, i FGI:s regi.

I föreningens första styrelse återfanns Reinhold Dahlgren, ung förskollärare, med stora "pärkkarls"-meriter, som kom att betyda mycket för den gutniska idrotten i allmänhet och Stångaspelen i synnerhet. I egenskap av ordförande i Stånga IF, styrelseledamot i FGI och inflyttad "stanggboe" (Stångabo), bidrog han starkt till att FGI:s och Stånga IF:s (bildad den 8 maj 1921) pärk- respektive varpatävling samordnades till att bli de första Spelen den 27 juli 1924. En annan bidragande faktor var att Gotlands idrottsförbund (GI) samma år beslutat att slopa de gotländska idrottslekarna på sitt program, vilket medförde att FGI ensamt fick axla ansvaret för dessa.

Platsen för tävlingarna var Akarskogen (eller Gumbalde äng), alldeles intill Stånga kyrka, samma plats där GI tidigare förlagt sina tävlingar. Ända fram till och med 1948 tävlades det årligen på denna "åker", med undantag för 1928 då tävlingen förlades till Visby på grund av en större utställning där och 1940, då Spelen ersattes av "minispel" (om mästarpokalerna) vid Snäckgärdsbaden, på grund av kriget. 1949 togs marken åter i bruk av gården den tillhörde, vilket medförde att Spelen fick flyttas till Roma. För att kunna återbörda Stångaspelen till Stånga och samtidigt lösa markfrågan en gång för alla, bildades Föreningen Stangmalmen. Föreningens uppgift var att iordningställa och förvalta den allmänning och tidigare exercisplats i centrala Stånga som dåvarande Stånga kommun upplät. Efter stora insatser av ideella krafter kunde år 1956 Stångaspelen åter genomföras i Stånga, på provisoriska planer på Stangmalmen - efter sex år i Roma och ett inställt Spel 1955 som ersattes av uppvisningstävlingar vid Gotlands jubileumsutställning i Visby. 1957 invigdes Stangmalmen officiellt under pompa och ståt. Alltsedan 1956 har det tävlats på Stangmalmen, i obruten svit!!

Sedan starten 1924 och fram till och med 1963, tog Stångaspelens huvudtävlingar en dag i anspråk, med få undantag förlagda till juli månad. Förtävlingar i pärk hölls som regel någon vecka innan. År 1964 slogs dessa båda tävlingar samman till två sammanhängande dagar, lördag och söndag. (Begreppet "ANDRA HELGEN I JULI" myntades några år senare och har sedan dess varit riktmärket för när Stångaspelsdagarna infaller). Efter drygt tio år med relativt svagt deltagande i varpa inleddes samma år början på den uppgång till drygt 40-talets tidigare rekord och har sedan dess legat på en konstant hög nivå. I början på 70-talet inleddes sedan den pärk-"boom" som vi förhoppningsvis ännu inte sett slutet på (se diagram på pärksidan) och 1978 ansåg man sig tvungna att även ta fredagen anspråk. Antalet deltagande pärklag hade då under dessa åtta år mer än fördubblats efter att sedan starten i stort sett legat på samma nivå. Vid Stångaspelen 2008 hade 1970-års siffror drygt 6-faldigats och nytt rekorddeltagande kunde konstateras. 203 lag!!

Idag krävs fyra hela dagar (sedan 1991) för att genomföra tävlingarna.
Ca 2 300 deltagare tävlar numera årligen i Stångaspelen, och allt det praktiska sköts av ca 300 funktionärer. Allt arbete sker ideellt!!

Även i en så här kort historieskrivning måste Reinholds son Anders Dahlgren 1924-1997(AD), nämnas särskilt. Även om det alltid är svårt att lyfta fram enskilda personer i en sådan här stor organisation med väldigt många involverade, förknippas Stångaspelen på senare tid ofta med Anders Dahlgren - en entusiast av stora mått och av media given epitet "Stångaspelsgeneralen" under sin verksamma tid.
Med sitt stora intresse för de gutniska idrotterna och då särskilt pärk, arvet från fadern, men också med insikten om hur viktig Stångaspelen är som kulturbärare och ansikte utåt för den gutniska idrotten, verkade AD i ledningen sedan början av femtio-talet till och med 1994. En stor del av arbetet med att marknadsföra Stångaspelen såväl inom som utom landet kan tillskrivas AD. Vidare har hans intresse för de gutniska lekarnas historiska rötter mynnat ut i utbyten med skottar under främst 70-talet och franska "pärksläktingar" 1990 och 1991. Dessutom representerades Gotland vid världskongressen för handspelade bollarter i Valencia, Spanien 1994. AD fick Gotlands kommuns kulturpris 1992 för bl.a sina gärningar för den gutniska idrottens bästa. Ordförande i Stånga IF (1962-1976) och i FGI (1973-1994). 
AD valde att sluta sitt aktiva arbete i organisationen 1994, och fungerade därefter som rådgivare och ambassadör i Kulturföreningen Stångaspelen fram till sin bortgång den 30 december 1997.

Organisation

Under 1990-talet har det funderats kring olika lösningar på hur Stångaspelen skall organiseras inför framtiden, dels för att på bästa sätt kunna svara mot det stora intresset för deltagande, dels för att på ett effektivt sätt ta tillvara alla dessa ideella insatser som görs av alla medarbetare.

I december 1995 bildades den fristående Kulturföreningen Stångaspelen, till en början en allians mellan Stånga IF, Föreningen Gutnisk Idrott och Föreningen Stangmalmen. Som "neutral" ordförande valdes Thomas Fogelberg. 2003 frikopplades föreningen helt från dessa "moderföreningar". Efter moget övervägande upplöstes föreningen vid årsskiftet 2004/2005. Ansvaret för Stångaspelen har numera FGI. Man kan säga att cirkeln är sluten. Skälet till denna förändring var helt organisatorisk, ett sätt att förvalta personella resurser på ett effektivare sätt. Nog så viktigt med tanke på svårigheten att rekrytera nya medarbetare.

FGI's styrelse för verksamhetsåret 2016

 

Mikael Nilsson (ordförande)
Gunilla Lindström (vice ordförande)
Anders Mattsson (hedersordförande)
Olof Thomsson (skattmästare)
Kerstin Österberg
Magnus Thomsson
Anna Hemmungs
Håkan Nyberg
Jörgen Pettersson
Thomas Fogelberg (hedersledamot)
Lennart Blom (hedersledamot)

 

 

Stånga
En socken på mellersta Gotland med drygt 500 invånare. Vid sidan av Stångaspelen mest känd för den rikt skulpterade sydportalen på kyrkan från 1200-talet och Kylverstenen. På senare tid även genom Gumbalde Golfbana - en 18-håls parkbana centralt i samhället, med restaurang- och hotellverksamhet. I övrigt ett rikt företagsliv och med viktiga faciliteter såsom bank, skola och livsmedelsbutik, vilket gör Stånga till ett livskraftigt samhälle på den gotländska landsbygden. Dessutom har "Malmgard" en 9-banors bowlinghall. Läs mer om Stånga här!

Stangmalmen
Platsen för Stångaspelen sedan 1956, som förvaltas av Föreningen Stangmalmen, är idag en parkliknande idrottsplats mitt i Stånga samhälle, 50 km sydost om Visby. Den totala ytan är ca 115 000 kvm, vilket motsvarar ca 19 fotbollsplaner. Sveriges största inhägnade idrottsplats!? På området finns en mindre campingplats som ställs till förfogande för tävlande med familjer under tävlingsdagarna. Karta

Priser
Kostnaderna för priserna som delas ut under  Stångaspelen uppgår till ca 80 000 kronor. Priserna består vanligen av medaljer, plaketter och glas i olika kombinationer. Utöver dessa intecknas och delas ut ett stort antal specialpriser och vandringspriser samt delas ut en pärkboll till varje deltagande pärklag (bollarnas värde ca 45 000 kronor). 

Pärkboll
Pärkboll

När infaller Stångaspelen?
Sedan sextiotalet infaller Stångaspelen alltid "ANDRA HELGEN I JULI". Med helg avses här obruten helg (lördag - söndag) i juli.

 

 
 


Källor: FGI:s jubileumsskrift 1937 och Stångaspelsarkiv.

Uppdaterad: 2017-02-21 11:00
Skribent: Per-Ola Nilsson
Epost: Adressen Gömd

         

 

 

  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Postadress:
Föreningen Gutnisk Idrott - Varpa
Box 1030
62121 Visby

Kontakt:
Tel: 0498-207067
E-post: This is a mailto link

Se all info