Hoppa till sidans innehåll

De olika grenarna


Pärk

Pärk

Sedan början av 70-talet har "ur-tennis-spelet" pärk vuxit till att idag vara den
dominerande tävlingsgrenen i Stånga-spelen. Med drygt 1500 pärkspelare
fördelade på 203 lag 2008, slogs REKORD!! (se diagram nedan) Särskilt roligt
är det att notera att den största procentuella ök-ningen av deltagare skett på
damsidan, från 3 lag 1972 till som mest 58 lag 1998,1999 och 2008!

I Stångaspelen tävlas det i både bakpärk och frampärk. I bakpärk finns herr-,
dam- och ungdomsklasser. Sedan några år tävlar förutom männen även
damerna i frampärk. Pärktävlingarna spelas enligt ett seriesystem med upp-
och nedflyttningar mellan de olika klasserna till nästkommande år efter givna
mönster beroende på resultat. Se bilden nedan föreställande herrarnas
seriepyramid. Varje klass består som mest av fem lag och alla möter alla i
enkel serie. Ett lag kan kvalificera sig att spela både bak- och frampärk.

Varpa

Varpa

Redan från starten har Stångaspelens varpatävlingar haft en hög status bland kastarna, på Gotland och på fastlandet. SM-varpan och tävlingarna i Stånga är de två största varpatävlingarna under säsongen. På Stångaspelen kastas det i 18 klasser med ca 500 deltagare. En av klasserna är unik för Stångaspelen - nämligen "Stamfarspokalen". För att få deltaga i klassen krävs att man fyller minst 70 under året!!! Särskilt sevärd är "stainklassen" (äldre regler, natursten)
Varpatävlingarna börjar på fredagen och fortsätter hela lördagen och söndagen. På just söndagen är i regel "hela dagen" ett understatement vad gäller stenvarpan, som från start klockan halv nio på morgonen brukar hålla   på till nio-tiden på kvällen. Den är därmed normalt den sista grentävling som avgörs i Stångaspelen. Nedan följer en uppräkning av de olika klasserna:

Stångaspelens tävlingsklasser i varpa

Stamfarspokalen, veteraner 70- år     Allmän klass, blandade lag

Sårkar, äldre pojkar 14-15 år              Mästare, herrar

Gulltöisar, äldre flickor 14-15 år          Mästartöisar, damer

Smasårkar, yngre pojkar 12-13 år      Stain, blandade lag stenklass

Smatöisar, yngre flickor 12-13 år        Äldre gubbar, veteraner 70- år

Smaknattar, bland. lag flick & pojk -11 år

Yngre gubbar, oldboys 60-69 år         Dränggar, manliga juniorer 16-19 år

Gubbar lagkula, oldboys 60- år           Peikar, kvinnliga juniorer 16-19 år

Källingg & gubbe, partävling               Centimeter, i 13 klasser

Källinggar, oldgirls 60- år

Stanggstörtningg

Stanggstörtningg

(Stångstörtning) Gutnisk Stångstörtning inleds med att den tävlande bryter upp stången,
vikten varierar mellan 16 och 26 kg, beroende på förmåga, till stötposition. Man trycker
lilländan med höger hand och lyfter med vänster hand och med hjälp av knäet.
(Utgångsställningen för stöt är fattningen om lilländan med båda händerna.) Stången vilar
mot axeln och under förflyttning fäller man stången framåt och sätter den med en knyck i
rörelse framåt, uppåt. Den skall ta mark med storändan och sedan stjälpa över med lilländan
framåt. Stången får ramla högst 45 grader från stötriktningen. Längden mäts från utstöts-
platsen (linjen) till storändans nedslagspunkt.

 

Gutnisk femkamp

I den gutniska femkampen, som är en utslagstävling, ingår fem gamla gotländska lekar.

Första gren är RÄNN' I KÄMP (löpning) där löpsträckan är mellan 60 och 100 m.

Andra gren är LÄNGDKAST ME' STAIN (stenvarpa utan fingertag) och i denna gren gäller
det att med hystkast kasta längst, utan att varpan rullar. Halva sträckan som varpan rullar
dras av ifrån varpans nedslagsplats.

Tredje gren är HAUG-STIKEL (höjdhopp) enligt vanliga regler.

Fjärde gren är STANGGSTÖRTNINGG (Stångstörtning), där man använder en ca 20 kg
tung stång, som skall stötas så att storänden träffar marken först och lilländan faller framåt.
Längden mäts från utstötsplatsen till storändans nedslagsplats. Stången måste ramla framåt
i minst 45 grader. (För utförligare förklaring se Stanggstörtningg.)

Femte och sista gren är RYGGKAST. Nu återstår endast 2 eller 4 personer. 1:an och 2:an,
3:an och 4:an i Stångstörtningen möts då i ryggkast som är avgörande gren. Man står mot
varandra och fattar tag runt ryggen på varandra med kopplat livtag. Sedan gäller det att få
motståndaren på rygg. Krokben är ej tillåtet. Bäst av tre kast segrar och står som segrare i
den Gutniska Femkampen!

En rekommendation: I den första grenen kan alla vara med, sedan plockar man bort den
sämst placerade sjättedelen av deltagarna. Denna regel (den sista sjättedelen slås ut)
används efter varje gren.

Spark' bläistre

 Spark' bläistre

(Sparka ögla) Två personer står på 8-10 meters avstånd ifrån varandra med ett rep (16-20 m långt) runt fötterna. Repet skall vara korslagt och läggs i en ögla runt foten för att få fäste. Det gäller att sparka med fötterna så att motståndaren ramlar omkull. Här gäller det att ha både teknik och klurighet

 Spark' rövkrok

Spark' rövkrok

 (Sparka benkrok) Två personer deltar. Man lägger sig på rygg åt varsitt håll, så att huvudet kommer jämsides med den andres höft och sedan fattar man armkrok. På startkommando sparkar man upp med benet, krokar den andres ben och drar runt mot-ståndaren.

Herre pa stangg

Herre pa stangg

(Herre på stång) Två personer sitter mittemot varandra på en vågrät bom ca 1,5 m högt upp (som förr i tiden placerades över ett dyhål). Det gäller att med varsin kudde slå ner varandra från bommen. Den som ramlar i marken eller tappar kudden först har förlorat.

Denna gutniska lek kan också kallas VÄRST' KÄLLINGG PA STANGG (Bästa dam på stång).

Dräg' hank

Dräg' hank

(Dra handkavle) Utrustningen består av en halvmeter lång rund-formad käpp ca 3 cm i diameter. Två personer sätter sig mittemot varandra med böjda knän och med fotsulorna emot varandra. Båda tar tag i pinnen och sedan gäller det att dra motståndaren över ända, eller tills någon släpper taget. Varannan omgång fattar den ena personen ytter- respektive innertag på käppen.

Täm' stäut

Täm' stäut

(Tämja oxe) Två personer lägger ett ca 10 m långt rep över nacken, framåt över axlarna och bakåt under armarna. Man lägger sig sedan på knä med ändan åt varandra, sedan gäller det att dra framåt och därmed dra motparten med sig. Den vinner som har dragit motståndaren en viss sträcka (ca 3 m). Helst skall det vara ett vattenfyllt dike eller brya emellan så att motståndaren trillar i - då har man nått målet och vunnit.

 

Text och illustrationer under rubriken "Gutniska lekar" är till största delen hämtat ur foldern med samma namn, framtagen av Anita Gandå på uppdrag av Föreningen Gutnisk Idrott och SISU, 1994. Illustrationerna är gjorda av Fredrik Broström.
© Stångaspelen

         

 

 

  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Postadress:
Föreningen Gutnisk Idrott - Varpa
Box 1030
62121 Visby

Kontakt:
Tel: 0498-207067
E-post: This is a mailto link

Se all info