Hoppa till sidans innehåll

Medeltida Gillen

06 FEB 2013 12:29
Traditionen med papegojskjutning hölls vid liv av medeltida gillen.
  • Skapad: 06 FEB 2013 12:29

Gille är medeltidens motsvarighet till dagens föreningar och klubbar. De fanns överallt, på landet ofta uppkallade efter sockenkyrkans skyddspatron.

I städerna fanns det många gillen av olika slag beroende på medlemmarnas yrken och sociala ställning. T.ex. gillen för präster, hantverkare, köpmän eller bara allmänna gillen fanns.

Från början var deras huvudsakliga uppgift att ge medlemmarna skydd och stöd. Mot senmedeltiden blev samhällets förvaltning allt effektivare och förmådde bättre upprätthålla ordningen i riket. Därmed blev skyddsaspekten inte längre lika viktig för gillena.

Men medmänskligt stöd fanns det fortfarande behov av. Man besökte och hjälpte sjuka medlemmar. Man ordnade själamässor för avlidna så de lättare skulle passera skärselden för att komma till paradiset. Vid gillets skyddspatrons årsdag firades själamässor för under året avlidna medlemmar samt man hade gillets högtidsdag. 
RenFest
Motsvarar vad man idag skulle kalla årsmöte. Vid detta var de rituella skålarna, minnesdrickning ett obligatoriskt inslag. Denna drickning skedde i gillestugan, ett ord som nu vi ännu 800 år senare använder för en festlokal.

Eftersom gillena ofta hade katolska helgon som skyddspatroner så försvann de flesta under Gustav Vasas reformation under 1500-talet. De som överlevde tonade ner den religiösa sidan och blev rena sällskapsgillen.


Sankts Knuts Gille i Malmö verksam i 800 år

knutsgillet

I handelsstäder södra östersjön finns Sankt Knuts Gille som ursprungligen var ett köpmanna gille. De har sina rötter i 1100-talets Danmark. Enbart fyra av dem överlevde reformationen: Malmö, Lund, Ystad och Flensborg.

Verksamheten har präglats av sammankomster med traditionella, högtidliga former. Men Gillets bröder och systrar samlades också under enklare former för att bland annat hälsa våren med val av Majgreve och med papegojskjutning.

I Malmögillets klenodsamling ingår en silverpapegoja från 1553 som numera hissas upp i taket vid gillets sammankomster. Det finns även en åldermannakedja i silver med papegoja, delvis från 1553.


Stockholmsgillen


Ett tjugotal är kända men alla har inte existerat samtidigt. En hel del räkenskaper och dokument är bevarade från 1400-talet. Mycket om gillen visas på Stockholms Medeltidsmuseum.

Men vem som helst fick inte skjuta på papegojan. Papegojskjutningen var ursprungligen en tradition från kontinenten som kom till norden med köpmännens hjälp.

Att det var likadant i Stockholm framgår av ett bevarat rådsbeslut från april 1489. 

heligalekamensgillet 
Sigillstämpel från Heliga lekamnesgillet i Stockholm.

Rådet stadgade då, att Vårfrugillets eller St:a Gertruds gilles ålderman (ordförande) skulle uppsätta papegojan på pingstdagen och låta henne avskjuta på annandagen.

PAPEGOJKUNG



papegoja2-fornsalen-visby

Medeltida papegojhalsband i silver Fornsalen Visby Foto Roland Bexander

Segraren utnämndes till "fågelkung" eller "papegojkung" och fick bära en halskedja med en silverpapegoja.
Samma dag skulle gillet hålla gillesdrickning, och den som skjutit ned papegojan skulle bjuda på öl för gillets bröder och systrar.

Mängden var bestämd: en läst = 12 tunnor öl - och vid vite inget mer!
Kunde kanske vara nog - det är 1.500 liter!

Alla fick inte skjuta. Det var bara köpmän som var värdiga att vara medlemmar i de nämnda gillena som hade rätt att skjuta.

Den hantverkare som till äventyrs sköt ned papegojan var skyldig att inom ett dygn sätta upp henne igen på egen bekostnad och bota 3 mark i rådstugan.



Lästips: I medeltidens Stockholm av Göran Dahlbäck ISBN 91-38-09712-5

Skribent: Roland Bexander

Postadress:
BK Fiskgjusen - Bågskytte
Jan Liljegren, Gamla Vägen 3
13431 Gustavsberg

Kontakt:
Tel: [saknas] Information
E-post: This is a mailto link

Se all info