Hoppa till sidans innehåll

Eksjö skyttegille 150 år


En kort sammanfattning.

 

Eksjö skyttegille´s grund finns i en sammanslutning som kom till 1861 och som ombildades till förening 8 maj 1862 och hette då Eksjö frivilliga skarpskyttekår.

Det var så nu 150-års jubilerande Eksjö skyttegille kom till.

Målet var att utbilda skickliga och pricksäkra skyttar, vilket skattades som en vacker nationalidé. Därför blev också Eksjö skarpskyttekår en av den tidens gunstlingar, varmt omhuldad av samhällets spetsar. Det var modernt att alla skulle vara med. Det gavs baler och konserter, vars behållning tillföll skarpskyttarna, som med fanor och klingande spel vid utflykter i bygderna gjorde god reklam för föreningen. På stadshussalongerna i Eksjö musicerade och agerade skarpskyttarna så suveränt att de tog de dåtida Eksjö med storm. Genom publika arrangemang tillfördes skarpskyttekassan de medel som gjorde det möjligt för skyttarna att balansera utgifterna för vapen och ammunition. Att kåren på den tiden åtnjöt ett odelat anseende framgår bl.a. av att många av dåtidens prominenta gestalter i Eksjö var skyttar.

Vid årsmötet 26/2, 1888 ombildades skarpskyttekåren till skyttegille. Ordföranden blev den f.d. Överbefälhavaren kaptenen G. von Heideman. Efter flera års försök att få en egen skjutbana överläts 1896, husarregementets gamla skjutbana till gillet. Vi har skjutit på den banan till 2004 då gillet fick annan bana anvisad då marken behövdes av kronan.

1903 invigdes gillets standar som fortfarande finns kvar i ursprungligt skick (113 år gammalt)

 

Som anekdot kan nämnas att gillet arrangerade basar år 1905  (som många år) vilket var dåtidens topp-evenemang. Medverkade gjorde stadens förnämsta damer, som också vara basarernas tillskyndare. Det var dans, blomsterstånd, skjutbana givetvis, bierstuben. m.m. Nettobehållningen på 1433 kr var med dåtidens penningvärde ett synnerligen storslaget belopp. Samarbete skedde med Eksjö gymnastik och atletklubb.

Gillets höga anseende märks på inbjudna gäster till en fest 1906. Det var bl.a. två överstar (de Maré och Eklund) med respektive adjutanter samt en ryttmästare och två rådmän.

 

Så följde år av tävlingar på såväl hemmabanor som på andra håll och skyttarna hävdade sig med den äran. Dramatiken och spänningen på skyttebanorna lockade till rekordhårda och resultatstarka duster. Gevärsduellerna var många och Eksjö-skyttarna framgångsrika. Vad kunde man mer begära? Som arrangör hävdade de sig också.

 

Ett märkligt år i Gillets historia var 1928, då det beslutades att Kungl. Göta ingenjörskårs skyttar skulle ansluta sig till gillet. En uppdelning skedde 1940 i en militär del och en civil del.

Under 30-talets lågkonjunktur var intresset för skytte svagare, med brist på pengar blev möjligheterna till skytte sämre. Efter första världskriget var de flesta överens om att det aldrig skulle bli krig igen så den allmänna populismen för skytte dalade. Händelserna i Ådalen -31 gjorde inte heller det politiskt gångbart att stötta skjutning med militära gevär. I slutet på 30-talet vände det i takt med upprustningen och ofreden i Europa. 1940 anordnades beredskapsskjutningar med många deltagare, det var orostider som manade till skärpt beredskap.

1942 anordnade gillet den första korporations-tävlingen vilken alltjämt ordnas i maj varje år. Det har blivit synnerligen populärt då hela familjer, arbetskamrater och vänner deltar i lag och individuella tävlingar. Senast 2010 deltog ca 130 skyttar.

 

Den utan tvekan bäste skytten genom tiderna i Gillet är G T Gustavsson. Från mitten av 40-talet till mitten av 50-talet vann han 5 svenska mästerskap i banskytte och när han inte vann kom han oftast på pallplats. Så sent som 1960 kom han trea på SM i Stockholm. Från 1930-1960 vann han 10 gånger förbundsmästerskapet. GT´s söner Birger och Christer har båda varit aktiva gevärsskyttar vilka båda fortfarande är medlemmar i gillet. Birger var i synnerhet framgångsrik, samt tillsammans med sin far, Normas skytteombud i 50 år. Christer´s son Johan tillhör Sveriges elit i gevärsskytte och gjort så i ca 20 år, nu tävlande för Solna.

 

Eksjö skyttegilles medlemmar har under åren avlossat miljoner och åter miljoner patroner och har skördat många vackra segrar. Åtskilliga SM-tecken har tagits med gevär och k-pist.

 

Några händelser i relativ närtid:

1961 stod gillet paviljong klar på sin nuvarande plats. Stommen levererades av Hjältevadshus och många medlemmar hjälpte till med bygget.

Till riksskyttet 1974, byggdes skjuthallen vid 300 meters vallen.

1982 byggdes 300-metersbanan om från 12 till 15 tavelställ och gjuten blinderingsvall med gjutet tak över markörgraven.

1996-97 byggdes korthållsbanan och pistolbanan om så det blev separata banor, innan sköt man om lott med pistolskyttarna. Korthållsbanan fick täckt och låsbar skjuthall med belysning, miljökulfång och elektriska taveltransportörer. Bana vreds också så skjutriktningen blev mot norr, d.v.s solen kommer aldrig att lysa mot skyttarna. Pistolskjutbanan breddades då till 25 platser, fick duellställ på hela banan samt en ny måttanpassad skjuthall med målbod. Kostnaden för material bistod garnisonen med medan medlemmarna gjorde jobbet. Visst arbetet gjordes av medlemmar i Nässjö Pk som sedan dess nyttjar pistolbanan för träning.

2004 fick gillet ”Skjutbana 7” till sin hemmabana på 300 meter. Banan har vallar på 100, 200 och skjuthall på 300 meter samt försedd med elektronisk markering.

2005 gick Eksjö sportskytteklubb upp i Eksjö skyttegille och tillförde klubbvapen och alla sina tillgångar. Gillet anslöts då till Svenska sportskytteförbundet.

2008 anslöt sig Gillet till Svenska pistolskytteförbundet och på det viset kunde engagera ca 20 ytterligare medlemmar som skjuter pistol.

 

Vartefter samhället förändras, ändras intresset för skytte som sådant, och inriktningen inom skyttet.

Gillet lever åter i en period där militärens aktiviteter minskar och försvarsintresset i samhället krymper. Intresset för skytte är nu störst för pistolskytte kanske för sin bekväma storlek på vapnet jämfört med gevärets och kostnaden för ammunition. Min förhoppning är att intresset för gevärs och pistolskytte ska öka utan att det ska bero på oro i världen.

 

Skytte är en koncentrationssport som ger utövaren stor behållning på det personliga planet liksom det ger gemenskap med andra. Ursprunget i försvaret av fosterlandet är oomtvistligt även om det inte för de flesta skyttar i dag är syftet. Skytte ger mycket, både förr och nu.

 

Per Klingberg Ordf.

Uppdaterad: 08 DEC 2011 11:25 Skribent: Per Klingberg

Postadress:
Eksjö SG - Skyttesport
Tor-Björn Dahlbom, Forsgrensgatan 2 N
57596 Eksjö

Kontakt:
Tel: 038116033
E-post: This is a mailto link

Se all info