Hoppa till sidans innehåll

Kommentarer till stadgar


Kommentarer till typstadgar för föreningar anslutna till Svenska Ridsportförbundet

Allmänt
Typstadgarna är utformade med hänsyn till att de

  1. skall täcka alla vanligen förekommande förhållanden betr. en ideell förening

  2. skall tillgodose de krav som Riksidrottsförbundet (RF) och Svenska Ridsportförbundet (Ridsportförbundet) har på sina föreningar

Alla paragrafer är obligatoriska i den utformning de har i typstadgarna. Föreningen får inte ha stadgar som avviker från vad typstadgarna föreskriver. Typstadgar innehåller ett minimikrav på vad stadgarna bör omfatta. En förening kan ha stadgar som fyller ut typstadgarna, t.ex. genom att reglera vad som åligger ordförande och sekreterare eller genom att specificera föreningens speciella inriktning, t.ex. ponny, lantlig. Om föreningen driver ridskola direkt i egen regi bör härav föranledda stadgebestämmelser omfattas i ett särskilt avsnitt som införs efter 24 §.

Vissa sektioner, t.ex. ungdomssektion och handikappsektion, har egna typstadgar.

Alla föreningar måste vara anslutna till Ridsportförbundet och tillhöra en distriktsorganisation inom Ridsportförbundet. Uppbyggnaden är enskild medlem – förening – distriktsorganisation – central organisation med förbundsstämma, förbundsstyrelse, generalsekreterare, sekretariat.

§ 1
På det tomma utrymmet ifylls föreningens namn. Namnet bör vara relativt neutralt och hänföra sig till en ort, en kommun eller liknande avgränsat område eller en gård, ett stall eller en ridanläggning, men inte ett personnamn. Det bör heller inte vara sådant att det täcker ett område i vilken det finns eller kan beräknas att uppstå ytterligare en eller flera ridklubbar. I föreningens namn kan dess speciella inriktning anges, ex. körklubb.

§ 2
Föreningen får anses ha sitt säte där den huvudsakliga verksamheten bedrivs. Paragrafen är nödvändig för att man skall kunna fastställa till vilken distriktsorganisation föreningen skall tillhöra och för att man skall kunna fastställa var föreningen juridiskt hör hemma.

§ 3
Person som skäligen kan befaras komma att skada föreningen eller dess verksamhet är inte att anse som väl känd.

§ 4
Till hedersmedlem kan utses person som synnerligen förtjänstfullt verkat för föreningens ändamål, t.ex. genom att skänka pengar eller verkat för föreningen i annat avseende, t.ex. för att få en anläggning till stånd. Hedersmedlemmen skall ha verkat för den aktuella föreningen.

§ 5
Paragrafen kan kompletteras enligt önskemål.

§ 6
Beslut om uteslutning delges den uteslutne i rekommenderad försändelse. Överklagandetiden gäller dock från den dag beslutet avsänts. Den uteslutne kan inte genom att underlåta lösa ut beslutet undandra sig detta.

§ 7
I paragrafen anges vilka som är föreningens beslutande organ. Beslutanderätten kan delegeras av styrelsen. Styrelsen har dock det yttersta ansvaret.

§ 8
Annan tid än kalenderår kan inte förekomma. Detta för att alla föreningar inom förbundet skall ha samma redovisningsperiod. Det har även betydelse för kommunala och statliga bidrag.

§ 9
Alla föreningar inom förbundet skall ha stadgar som ansluter sig till typstadgarna. Om föreningens stadgar avviker från typstadgarna gäller, i händelse av oenighet eller tvekan om riktig tolkning, Ridsportförbundets typstadgar för föreningar.

§ 10
För att underlätta stadgeändringar har angetts att sådana beslut kan fattas av ett enhälligt årsmöte (ordinarie eller extra).

§ 11
Obligatorisk rösträttsbegränsning till 15 år har införts. Då föreningen har rösträttsbegränsning skall det finnas en ungdomssektion med av Ridsportförbundet fastställda typstadgar för ungdomssektionen. Fastställande av rösträttsåldern har stor betydelse. Principiellt bör ingen undre gräns för rösträttsåldern fastställas utan alla medlemmar skall ha rösträtt. Detta är den demokratiskt riktiga ordningen och endast det antal medlemmar som har rösträtt får räknas som underlag för bidrag från kommun, från landsting och från staten. Å andra sidan kan det vara en olägenhet att ge allt för unga rösträtt, i synnerhet om föreningen driver ridverksamhet i egen regi eller eljest har relativt stor ekonomisk verksamhet. Därför måste det finnas en ungdomssektion där alla under 25 år har rösträtt. Härigenom elimineras olägenheterna betr. bidragsunderlaget. Jämför kommentaren till § 23.

§ 12
I paragrafen regleras hur beslut och omröstning vid allmänt möte skall ske. Personval skall, om någon medlem begär det, ske med slutna valsedlar. I övrigt sker omröstning öppet. Vid lika röstetal har ordföranden, om han är röstberättigad, utslagsröst. Annars avgör lotten.

§ 13
Kallelsetiden kan vara en annan, men aldrig understiga en vecka. Sättet att kalla måste vara sådant att kallelsen kan antas nå huvuddelen av medlemmarna, t.ex. genom annons i ortstidning, genom anslag eller bäst, genom personlig skriftlig kallelse.

§ 14
Mötet skall fastställa dagordning. Det kan nämligen vara så att vissa frågor bör behandlas bör behandlas före val av ordförande resp. ledamöter. Vidare bör protokolljusterare och rösträknare väljas före punkten om mötet blivit i behörig ordning utlyst. Om risk för votering föreligger bör protokolljusterare och rösträknare ej vara samma personer. Verksamhets- och förvaltningsberättelse skall tas upp innan frågan om ansvarsfrihet behandlas. Även sektionernas verksamhets- och förvaltningsberättelse samt fastställande av deras balansräkning skall behandlas på föreningens årsmöte. Det finns föreningar som bedriver en mycket omfattande verksamhet i självständiga sektioner. Det är därför viktigt att denna verksamhet redovisas på föreningens årsmöte.

På årsmötet skall väljas ombud till Ridsportförbundets och distriktets allmänna möten och ev. andra möten där föreningen har rätt att representera med ombud. Årsmötet kan därvid besluta att uppdra åt styrelsen att utse ombud.

Då endast fråga som väckts i behörig ordning kan förekomma på årsmötet skall punkten övriga frågor ej förekomma. Om punkten förekommer på dagordningen skall anges ”ej beslutsfråga”.

§15
Extra allmänt möte kan påkallas av styrelsen och av föreningens revisorer samt när 10 % av de röstberättigade medlemmarna så begär. Extra allmänt möte får inte behandla annan fråga än den som angetts i kallelsen.

§ 16
Antalet ledamöter skall insättas på det tomma utrymmet.

§ 17
Beträffande antalet styrelseledamöter finns två huvudsynpunkter av varandra motsatt innebörd. Med hänsyn till effektivitet och arbetsbarhet önskar man ofta en liten styrelse om t.ex. fem personer, möjligen sju. Antalet bör vara ojämnt. Med hänsyn till de många arbetsuppgifter som föreligger inom en förening, kan det å andra sidan vara bättre med en väsentligt större styrelse. Olika intresseinriktningar bör vara representerade inom en styrelse. Ett styrelsemedlemsskap förpliktigar ju till vissa insatser.

I stycke två skall antingen införas ett bestämt antal styrelseledamöter och suppleanter eller en högsta och en lägsta gräns, t.ex. lägst sju och högst 11 ordinarie. Nackdelen med det sistnämnda förfarandet är att varje årsmöte måste bestämma antalet styrelseledamöter för kommande år, vilket kan bereda besvär för valberedningen som inte vet hur många platser som skall besättas. Fördelen är att man kan variera antalet styrelseledamöter efter behovet utan att behöva göra en omständlig stadgeändring.

Av föreningen anställd befattningshavare kan inte väljas till styrelseledamot. Anställd kan adjungeras till styrelsen i frågor som berör dem.

I stycke fem skall det tomma utrymmet ifyllas. En förening med över 200 medlemmar bör ha en styrelse om lägst fem ordinarie ledamöter. Huvudfunktionär i styrelsen (ordförande, vice ordförande, sekreterare och kassör) skall ha uppnått myndig ålder. Styrelsen kan utse adjungerad ledamot till kassör. Av den anledningen utser styrelsen inom sig enbart vice ordförande och sekreterare.

Den som äger och/eller driver ridverksamheten, hans nära familjemedlemmar, nära släktingar eller direkta medarbetare, får inte väljas in i styrelsen. Det är olämpligt att en sådan person är medlem av styrelsen då jävfrågor ofta uppkommer. Sådan person kan adjungeras till styrelsen.

Omyndiga i styrelsen har samma ansvar frö fattade beslut som övriga styrelseledamöter. Det är därför ej lämpligt att omyndiga deltar i beslut om större ekonomiska åtaganden.

§ 18
I paragrafen avges ett minimikrav på vad som åligger en styrelse men tillägg kan ske.

§ 19
Fullständig firmateckning bör i en ideell förening alltid tecknas av två personer under det att firmateckning för vissa ändamål (bank, postgiro etc.) kan tecknas av en person. Firmateckning bör utformas så att det finns fler som kan teckna firman vid förfall för t.ex. ordföranden.

§ 20
I paragrafen anges att för föreningens skulder ansvarar endast föreningens tillgångar. Styrelseledamöter bör inte gå i personlig borgen för föreningens skulder.

§ 21
I större föreningar och i föreningar som driver ridskola bör en av revisorerna vara yrkesrevisor, d.v.s. auktoriserad revisor eller godkänd revisor.

§ 22
Ofta fattas beslut på förbunds- och distriktsnivå som berör föreningarna och som man måste kunna effektueras skyndsamt utan stadgeförändring.

§ 23
Då rösträttsbegränsning skett till 15 år måste alla föreningar ha en ungdomssektion. Sektionen skall vara organ för frågor som speciellt berör föreningens yngre medlemmar. Sektionen väljer själv sin styrelse och fastställer stadgar i enlighet med Ridsportförbundets typstadgar för ungdomssektion.

§ 24
I denna paragraf anges att föreningen kan vara organiserad i sektioner som fastställs av årsmötet. Sektionernas verksamhet skall redovisas på föreningens årsmöte

Uppdaterad: 10 DEC 2010 11:19 Skribent: Åsa Gustavsson

Falbygdens Hästsportförening har sin verksamhet på Klockaregården strax nordväst om Falköping, längs vägen till Skara.

På anläggningen finns två ridhus, två utebanor, stallar med plats för 50 hästar och många hagar.

Vi har runt 300 medlemmar i alla åldrar och varje vecka görs ungefär 350 uppsittningar på ridskolan - ett antal elever rider alltså flera gånger i veckan.

11 av de 26 ridskolehästarna och ponnyerna ägs av föreningen 2019.

FHF driver ridskolan i samarbete med Frida Andersson, som också är arrendator på anläggningen.

FHF har ett drygt 60-tal aktiva tävlingsryttare på alla nivåer och ordnar också flera tävlingar under året i hoppning och dressyr.

Sisu

Postadress:
Falbygdens HSF - Ridsport
Friggeråker, Klockaregården
52194 Falköping

Kontakt:
Tel: [saknas] Information
E-post: This is a mailto link

Se all info