Hoppa till sidans innehåll

SM i Skidorientering (Sprint och Långdistans), Säter, 22-23/1/11

23 JAN 2011 18:35
Och segrare och svensk mästare är…
  • Uppdaterad: 07 JAN 2013 17:52

… ja, ingen av oss i alla fall. Men det känns som om det var ett fall framåt för oss alla tre (Jan, Tim och Kalle) som tävlade för Hagfors SF i tävlingarna som anordnades i samband med SM i skidorientering i sprint och långdistans i Gustafs, mellan Säter och Borlänge i Dalarna denna helg, mycket fungerade bättre än förut, vi börjar att få kläm på hur det hela fungerar.

Men låt oss ta det från början. Vi drog alltså till Mora IP i Gustafs, c:a två timmar från Hagfors. Arrangemanget var sådant att det fanns de vanliga klasserna, och klassen HD21 räknades som SM, samt klasserna HD20 och HD18 som JSM. Dessa sex klasserna startade också först, antagligen så att "proffsen" inte skulle bli störda i skogen av blåbärsåkare som oss. I lördags var det sprint, och när vi kom dit, gick de flesta av dem redan i mål. Vi hämtade ut våra nummerlappar, värmde upp på den lilla uppvärmningsslingan bredvid parkeringen, och sedan var det snart dags att bege sig till starten ca. 300 m bort. Tim startade först, han tävlade i H10 och hade en 2,0 km-bana framför sig. Han kom till slut på en andra plats på finfina 24:14 (för ungefär åkta 3 km, som vi mätte upp på kartan efteråt). Jan tävlade i H16, en stor klass i denna tävling, till skillnad från de små värmländska tävlingarna vi har tidigare åkt där han var ensam deltagare i sin klass. Skidåkningen flöt på bra, men orienteringen tar fortfarande lite mera tid än hos många andra, i alla fall enligt Jan själv. Jan kom på 12:e plats på sin 3,0 km-bana med tiden 31:29. Själv åkte jag (Kalle) i Öppen 2, en bana på 3,3 km, och kom på 13:e plats med tiden 46:43.

Både Jan och jag hade flera kontroller i vad vi senare kom att kalla "Helvetesravinen", ett ganska brant område med tät skog, väldigt svåråkt. Jag märker att jag har ingen teknik i verktygslådan för att komma upp en brant stigning på ett skoterspår som är för smal för att saxa, när stigningen är för lång för att staka sig uppför (i alla fall när man har min begränsade kondition). Jag förlorade mycket tid i Helvetesravinen, och det tog mig flera kontroller efteråt att återhämta mig, sedan flöt det på fint på flacken.

Efter tävlingen och prisutdelningen (i sann skidanda fick alla ungdomar pris!) åkte vi till Borlänge, handlade lite, och badade sedan på äventyrsbadet Aqua Nova i Borlänge, i vår familjs tycke ett av de bästa äventyrsbaden i Sverige, klart bättre än Örebro!

Idag, söndag, var det dags för långdistanstävlingen. Vi tävlade i samma klasser som i går, Tim i H12, en bana på 2,8 km. Det var tuffare för honom än sprinten, men han kom runt som andra åkare, med tiden 41:47. Jan hade en rejält stor uppgift med sin H16-bana, hela 8,1 km (GPSen visade att han åkte lite drygt 11 km), han klarade den på 1:05:59 på en 10:e plats efter två bommar mot slutet, han låg tidigare mycket bättre i tävlingen. Själv åkte jag Ö2 igen, och banläggningen gjorde att jag hade en längre bana i sprinten än i långdistanstävlingen, idag var det 2,8 km, och jag kom på 7:e plats med tiden 37:14. Hur jag, med min avsaknad av åkteknik, kunde knipa andra platsen på sprintsträckan kommer alltid att förbli ett mysterium för mig, jag misstänker att de andra upptäckte öltältet och svängde av banan.     
Dagen avslutades igen med prisutdelningen för ungdomarna, och sedan åkte vi hem igen. Jag vill gärna tillägga att hela organisationen var mycket, mycket bra (även om det inte fanns någon banskiss - OBS skämt!), och alla arrangörer från Säterbygdens OK var väldigt trevliga, man trivdes vart man än kom, om det var sekretariatet, utstämplingen, vätskekontroll, serveringen eller prisutdelningen. Arrangörerna måste ha lagt ned många timmar med spårarbetet och hade iordningställt finfina spår av olika slag i skogen. Det var också en ganska stor tävling, ca. 300 tävlande varje dag, med de flesta klasserna med 10-15 åkare, och några så stora som över 40 åkare.

En sak som var lite synd var att det var så få värmlänningar där. Det var vi tre, plus tre från Öset, men det var allt, fast det ju ändå var hyfsat nära. Bara OK Ravinen (från Stockholm) hade fler åkare än alla värmländska klubbar sammanlagt. IFK Mora hade ett stort kontingent, och givetvis de lokala klubbarna från Borlänge, Säter och Falun.

Tja, att vi tre har fått blodat tand kan man ju inte förneka. Hoppas att vi blir några fler!

Nästa chans är DM på söndag i Kil (krockar tyvärr med Svealandsmästerskapen).

P.S. Vilka som blev svenska mästare? På långdistans Josefine Engström och Erik Rost (bägge Alfta Ösa OK), på sprinten igen Josefine Engström, samt Martin Hammerberg (Kvarnsvedens GOIF OK).

Skribent: Matthias Kalle Dalheimer

  

             VÄLKOMMEN TILL HAGFORS SKIDFÖRENING 

 

 

 

    

Postadress:
Hagfors SF - Skidor
Fredrik Svensson, Videvägen 5
68333 Hagfors

Kontakt:
Tel: 056314644
E-post: This is a mailto link

Se all info