Hoppa till sidans innehåll

Tisdag 28 februari: ”Sista skottet” formade tabellen


HHC:s kamp för att hålla Asplöven bakom sig i tabellen hamnade verkligen i skymundan för den nästan oslagbara dramatik som utspelade sig i AllEttans sista omgång.

Ingenting – och då menar jag verkligen ingenting – varken i toppen eller i botten var avgjort förrän sista skottet var avlossat.

När slutsignalen gick efter tre spelade perioder såg ”resultattavlan” ut så här:
Piteå-Huddinge 2-2
Östersund-Visby 2-2
Kalix-Sundsvall 2-2
Asplöven-HHC 4-4
Haninge-Väsby 4-7

I fyra av fem matcher var det övertidsspel, och på sina håll straffavgörande, som avgjorde både topp- och bottenstriden. Jag kan inte påminna mig något liknande och då har jag ändå upplevt en hel del i den här vägen, både under flera årtionden som ”sportskrivare” och även senare som utpräglad ”sportnörd”.

I korthet skulle man kunna beskriva det så här:
Sista skottet i Östersund Arena: Visby hade tagit ledningen på sin sista straff när Östersunds Nils Bergström var tvingad att göra mål på Östersunds sista straff för att hålla matchen vid liv. När han missade skickade han inte bara Östersund bort från play off utan gav också Visby chansen att gå direkt till HockeyEttan-finalen.

Sista skottet i LF Arena i Piteå: Efter 2.37 i övertidsspelet skickade Huddinges Rasmus Karlsson-Dahlberg pucken i mål och fastställde 2-3 som tog Huddinge till serieseger och en plats i HockeyEttan-finalen tack vare bättre målskillnad än Visby.

Sista skottet i Part Arena i Kalix: Sundsvalls Mathias Franzén satte den femte straffen och fastställde 2-3 som innebar att Kalix bara fick med sig en poäng, något som kunde ha skickat Kalix ut ur play off-spelet och som istället gav Östersund chansen om jämtarna hade vunnit sitt straffdrama mot Visby.

Sista skottet i ICA Aréna i Haparanda: Asplövens Jesse Rohtla satte den åttonde straffen och gav Asplöven segern mot HHC, men då hade tåget redan gått och HHC kunde behålla sin sjätteplats i tabellen. Ett betydelselöst sista skott helt i skymundan av det drama som utspelade sig i toppen och botten av norra AllEttan
.
Man brukar ofta säga att det är små marginaler i jämna hockeymatcher, men det här tar väl ändå priset…?

Avstånden styrde play off-valet
Nu blir det alltså play off-spel för HHC – och nu väntar Asplöven igen! Frågan är väl om HHC fick ”Svarte Petter” när inget annat av play off-lagen ville möta vårt nordligaste div.1-lag? Njae, jag tror snarare att det var reslängden upp till Haparanda som styrde det valet.
Att HHC har 0-2 i matcher mot Asplöven den här säsongen tror jag vi kan bortse ifrån. Speciellt som det var små marginaler som avgjorde båda gångerna. Jag tror snarare att det kan vändas till en fördel.

Även om det därför kan vara lite för tidigt att sammanfatta säsongen så kan vi väl ändå se lite bakåt och kanske ännu viktigare; en bit framåt.

Det fanns tre tydligt utstakade mål inför det här spelåret:
1) Att ta sig till AllEttan. 2) Att ta sig till play off. 3) Att bygga för framtiden med ett föryngrat lag och en ny spelmodell.

De två första målsättningarna är i hamn, även om det fanns tillfällen då jag och många andra kände tvivel. Vi måste erkänna att laget inte alltid har presterat som förväntat. Men samtidigt har det också funnits toppar där vi sett en potential som kan leda långt. HHC har vid några (nåja, faktiskt vid ganska många) tillfällen visat en högstanivå som borde vara en stabil grundsten att bygga vidare på. Å andra sidan har lägstanivån då och då varit långt ifrån godkänd.

Stor rörlighet på spelarmarknaden
Att klubbledningen har format en långsiktig plan, där orden ”tålamod” och ”spelmodell” har företräde är en styrka. Med en något krystad men tidsenlig jämförelse skulle man kunna säga att HHC väljer investering för framtiden istället för ”snabba cash”. Om det sedan räcker eller för att nå målet är en annan sak och något som vi inte får svar på i dag, eller ens i morgon. Det vet vi först om några år.

Vi måste vara ärliga och erkänna att lagbygget kanske är den svåraste ingrediensen, speciellt som det inom hockeyn tenderar att bli allt vanligare med ettårskontrakt. Spelarna vill inte låsa fast sig för tidigt eller över för lång tid. De vill hålla ”bakdörren” öppen om det inte fungerar för dem själva, eller för klubben. Och ett mittenlag i AllEttan står ju inte först i näringskedjan, det måste vi också komma ihåg.

Årets spelartrupp har varit en intressant blandning mellan gammalt och ungt, mellan hemvävt och inköpt. Vi har också känt att det behövs en uppgradering på några positioner. Men så är det alltid. I grund och botten tror jag det skulle vara bra om HHC kunde behålla de flesta ur årets trupp.

En lång resa mot avlägset mål
Hudik Hockey är ute på en resa som ännu bara nått till första mellanlandningen, men där det på biljetten också finns ett tydligt slutmål. Realistiskt eller inte? I mina ögon har det ingen betydelse. Det kan aldrig vara fel att jobba med en vision eftersom resan dit alltid prövar organisationen runt laget och klubben.

Det finns många exempel på klubbar, inte bara i ishockey, som kortsiktigt och med tillfälliga medel köpt sig till framgång, men där sedan fallet blivit en tung påminnelse om att organisationen inte varit klar för den nya nivån.

Därför känns det ändå betryggande att Hudik Hockey så tydligt ger laget tid att utvecklas och att man parallellt med laget också försöker bygga nya hörnstenar för själva föreningsarbetet.

Ibland blir det tvärstopp. Det händer oväntade saker som kan orsaka tillfällig turbulens runt föreningen. Det har funnits några sådana tillfällen. Men rätt hanterad kan en prövning också skapa styrka och bli till en värdefull erfarenhet.

Uppdaterad: 28 FEB 2017 13:06 Skribent: Lars Gösta Larsson

Postadress:
Hudiksvalls HC - Ishockey
Promenaden
82433 Hudiksvall

Besöksadress:
Promenaden
82433 Hudiksvall

Kontakt:
Tel: 065093350
Fax: 065099425
E-post: This is a mailto link