Hoppa till sidans innehåll

Historik Fotboll


Historik om IFK Moras fotbollsklubb

Lite historik från åren 1909-1959...(saxade ur IFK:s jubileumsskrifter)

Liksom skididrotten och friidrotten är fotbollen årsbarn med föreningen. Fotbollspelet togs upp samma år föreningen bildades och redan efter två år förfogade föreningen över en elva av sådan slagstyrka att den kämpade sig fram till en finaluppgörelse om Dalamästerskapet.

Det var på gamla hederliga Kopparvallen i Falun den matchen spelades en höstkväll. Motståndare var IFK Falun. Morapojkarna kämpade länge och väl och ställningen var 0-0 ända till slutminut- erna. Då låg plötsligt en boll i Moramålet. Det var en mörkrets gärning, som än i dag är höljd i djupt dunkel, påstog de moraspelare som var med. Innan matchtiden gick ut hann det nämligen bli ganska mörkt och "vi såg inte bollen långa stunder" brukade Mora- kamraternas förste styrelseordförande, Fredrik Norén, som spelade med Moralaget berätta, när denna första finalmatch kom på tal.

Det var en hård match och vi var helt överlägsna, men pressade kanske för hårt och fann aldrig någon öppning för en strut i Falumålet. Troligen var det en hög långboll som dalade in i målet från Faluns målområde som avgjorde matchen. När den dalade in under ribban såg inte ens målvakten den. Vi hade otur, men roligt var det ändå. Roligt att vi kommit så långt som till en finaluppgörelse.

Saltet och stimulansen dessa första år var kämpamatcherna mot Orsa IF. Orsa hade också ett bra fotbollag och det var hårt och jämnt varje gång de båda föreningarnas elvor möttes och segrarna delades ganska lika.

Liksom övriga idrotter har också fotbollen haft sina glans och ned- gångsperioder. Nästa topperiod i föreningens historia då det gäller fotboll, inleddes i början av 20-talet och blev ganska långvarig. Då inkorporerades Norets Idrottsförening med Morakamraterna och föreningen tillfördes en hel rad goda fotbollspelare. Elof Adolfsson, Valle Adolfsson, Gösta Borg, Yngve Borg, Gunnar Eriksson, Manne Erulund, Jannes Ernlund, Erik Ernlund, Filip Eriksson, Erik Karlsson (Kittn), Elis

Norén, Einar Olsson och Gösta Svensson (Puppa). Alla från Noret. Till samma period hörde också Uno Follgard och Oscar Julin, som bildade det stabilaste backpar Morakamraterna någonsin ägt. Med "Puppa" eller Evert Westman i målet bildade de ett tämligen vattentätt försvar under dessa år. Slitvargen Oskar Törn på v. h. skall inte heller glömmas. Forwardspelet var det en fröjd att se och att njuta av dessa år. Vem kunde skjuta brännheta skott som Jannes Ernlund och en mera samspelad, effektiv och elegant vänsterving har inte Morakamraterna ägt sedan denna tid då Erik Ernlund och Gösta Borg genom sina trocklingar kom de finaste försvar att säcka ihop.

Laget förde Morakamraterna upp till deras andra finaluppgörelse i Dalarnas fotboll-DM. Det var år 1927. Men IK Brage blev en allt för svår mot-slåndare och vann med 4-0. Men det var också här först i andra perioden som Morapojkarnas öde beseglades. Även denna final spelades på Kopparvallen i Falun.

Men tiden gick. Detta starka garnityr av kämpar tunnades ut så småningom. Några emigrerade till Amerika, och familjebildning och arbete lade beslag på mer och mer av deras tid.

Att publikintresset också stod på toppen under denna tid var naturligt. Det var friska fläktar över hejarklackarna och pokaler delades ut till bästa man på plan litet då och då. Efter dessa glansår följde en mera normal period fram till slutet på 30-talet. Då kvalificerade sig laget till Uppsvenskan och höll sig inte endast kvar, utan placerade sig också i toppen på denna serie några år. Andraplatsen efter segrande Avesta IF belades 1930.

1937 tog Nils Backlund hand om tränarskapet, och föreningens representationslag gick mot en ny, fin period. Från detta år kan noteras följande talande resultat: segrar över Vans-bro 13-0, Malung 7 2, Grycksbo borta 8 0 och Malung borta 8-0. Efter förlängning besegrades div. II-laget Ludvika FF med 4-1 DM och laget vandrade upp till semifinal mot IK Brage som då hade sin historiska glansperiod. Det blev förlust med 6-1 efter 1-1 första perioden.

Hösten 1937 ledde laget Uppsvenskan suveränt och vann serien 1938 och flyttade upp i Uppsvenska div. 1 B. Tyvärr kom sedan andra världskriget och laget spolierades. Inte mindre än 9 av mannarna fick rycka in i "lumpen". Dessa år blev det brukslagens tur att dominera. De fick nämligen i regel behålla sina grabbar vid järnverk och gruvor. Efter krigsslutet följde de första utlandsresorna. 1945 var representations-laget över till Finland. Det var IFK Helsingfors som gästades. 1946 blev det Danmarks tur. Moras vänort Malt Herred var målet och värdar var Vejens IF och Föreningen Norden i Mall Herred. Liksom finlandsresan blev också den danska en trevlig upplevelse för de pojkar som fick vara med. Under danmarksresan spelades hela tre matcher och två av dessa vanns av pojkarna.

Laget gick också mot en ny fin period efter världskrigets slut, då det blev bättre med träningsmöjligheterna och ungdomarna fick stanna hemmavid. Två gånger med endast tre års mellanrum kämpade sig representations- laget fram till ny finalmatch i DM. 1945 blev IK Brage åter motståndare i finalen och vann med 3-1. 1948 fick Morakamraterna möta Ludvika FF i finalen. Ludvika vann så knappt som med 2-1.

I förhållande till att rekryteringsbasen minskat år från år genom att nya föreningar växt upp ute i byarna, som anmält egna lag till seriespel, måste det betecknas som en god prestation att en så god spelstyrka bibehållits under alla år. 1953 fördes laget fram till sin femte final- match I DM. IK Brage blev en övermäktig motståndare också denna gång och vann med hela 8-2.

Under årens lopp har flera allsvenska lag och även utländska gästat föreningen. Det har dock visat sig svårt att i dessa vänskaps- uppgörelser mellan spelsäsongerna samla större publik och någon ekonomisk behållning har de endast i undantagsfall gett. Men för spelarna och laget har det otvivelaktigt varit till nytta att då och då få tillfälle möta och lära av motståndare som haft mycket att ge av spelkunnande. Bland gästande lag under årens lopp kan nämnas Norrköpingskamraterna, Göteborgskamraterna, GAlS och Sandvikens IF. 1957 spelade det turkiska

halvproffslaget Demirspor från Ankara mot representationslaget förstärkt med "fotbollprofessorn" Gunnar Gren. Gästerna vann med 5~0. Matchen blev ett stort publikevenemang, kanske främst tack vare att Gren spelade med och lockade en publik på 2.307 personer. Det var publikrekord för Vasaliden.

God laganda och spelglädje präglar också det nuvarande fotbollaget, och då föreningen också förfogar över goda ungdomar kan föreningen då del gäller fotbollen se ljust på sin ställning inför ingången till ett nytt halvsekel.

Nedtecknat av:Rob. Norén 1959

Uppdaterad: 13 JUL 2010 15:48 Skribent: Kristin Karlsson

Klubbarnas hemsidor
ruta_AK_60x60px_20100604ruta_FK_60x60px_20100604ruta_FIK_60x60px_20100604
    Alpint         Fotboll         Friidrott

ruta_GK_60x60px_20100604ruta_OK_60x60px_20100604ruta_SK_60x60px_20100604
Gymnastik   Orientering     Skidor


Länk till filmer från Vasaloppets inspirationsdag för funktionärer den 10 november på Moraparken.
Föreläsningar med Daniel Tynell och Mia Karlsson.


 





 


 

Öppettider Vasaloppets Hus
måndag-onsdag: 8-16.30
torsdag 8-15.00
fredag: 8-16.30
lunchstängt 12-13
Öppettider sommar (v.25-34)
Måndag-söndag: 10.00-17.00

 

IFK Mora Idrottsallians
Vasaloppets Hus
792 32 MORA


besök
sedan 27 april 2011