Hoppa till sidans innehåll

Historia


I begynnelsen fanns Zoltan Horvath och en basketboll


Zoltan Horvath, en ungrare som kommit till Sverige efter Ungernrevolten 1956, fick efter genomgången GIH-utbildning jobbet som gymnastiklärare på Perslundaskolan i Ockelbo 1959. Han drog genast igång gymnastikverksamhet och dessa träningar avslutades med basketspel eftersom basketsporten var stor i Ungern och Zoltans båda bröder spelade aktivt. Detta blev startskottet för det vi känner som Ockelbo basket.

Framgångsrik skolbasket på 60-talet


Under hela 60-talet spelades basketboll på Perslundaskolan under Zoltans ivriga och kunniga ledning. Skolan hade både flick- och pojklag som deltog i DM och skolserier. Ockelbo högstadiums IF (OHIF) spelade dessa år i division 3 Dalarna. Den första seriematchen spelades mot Ludvika den 8 november 1964 och det blev förlust med 22-44. Laget tränades dock upp och vann sin serie 1967. Det blev dock storstryk i det efterföljande kvalet mot storheter som KFUM Central och Uppsalastudenterna i Uppsala. 1968-69 spelade Gävle, som tidigare spelat i högre serier, i samma serie och den 8 december slog Ockelbo Gävle för första gången. Vinsten stannade dock vid en poäng. Flickorna fick ett år en mycket hedervärd förlust i skol-SM mot slutsegrarna Blackeberg med endast 1 poäng. Matchen spelades på Perslundaskolan och betraktas som en av de mest spännande matcherna i Ockelbos baskethistoria. På flicksidan var namn som Lena Paulsson (numera Dahlblom), Eva Lagnert, Karin och Kerstin Nilsson, Monica Lust (numera Englund), Margareta Ferm (numera Eriksson) och Karin Wretlund tongivande. På pojksidan var namn som Totte och Håkan Hallberg, Lars Waller, Per-Ove Hammarlund, John Meinhardt, Göran Andersson och Hans-Erik Wallner dominerande. I de allra tidigaste årgångarna spelade bl a Zoltans bror Deshu och Håkan Johansson (numera Håglin) som sedan flyttade till Gävle och byggde upp basketen där.

1969: OBBK bildas och Centrumhallen byggs


Zoltan Horvath lämnade Ockelbo för några år i USA i mitten på 60-talet. När han kom tillbaka och kommunen också hade byggt sin nya Centrumhall bestämdes det att man skulle bilda en basketbollklubb i Ockelbo. 26 januari 1969 samlades därför 18 personer på Lindströms konditori (ungefär där simhallen ligger idag) och bildade Ockelbo basketbollklubb (OBBK). Tongivande i dessa diskussioner var bl a Zoltan Horvath (ordförande), Totte Hallberg (vice ordförande), Per-Ove Hammarlund (sekreterare), nyligen framlidne Tommy Hammarlund, Rolf Järnkvist och Lena Dahlblom. Första verksamhetsåret skrevs 71 aktiva medlemmar in. På hösten innan hade Ockelbo också tagit initiativet till att Gästriklands basketbollförbund bildats. I och med Centrumhallens byggande fick klubben en förstklassig hemmaplan med internationella mått och publikkapacitet. Hallen håller fortfarande en mycket hög nivå. Som ett bevis på detta lyckades Zoltan förmå Basketbollförbundet att förlägga en landskamp mellan Sverige och Lettland till Ockelbo 1970. I sin nya form fortsatte de gamla lagen i Ockelbo skol IF att spela för OBBK. Herrarna spelade i början av 70-talet i division 3 (1969-70 och 1970-71 i GästrikeHälsingeserien) tillsammans med regionala motståndare som Fajt och Gävle. Gävle hade då ett duktigt lag som la beslag på merparten av DM-tecknen. 1972-73 återgick man till Dalaserien och motståndare som Orsa, Falun, Mora. Detta är blev man också seriesegrare för andra gången. Kvalserien blev dock åter för svår och man fick storstryk mot Uppsala och Tumba i Västerås. 1972-75 spelade man ett antal Allstar matcher mot amerikanska lag. Matcherna rönte ett enormt intresse även om Ockelbo inte hade mycket sportsligt att sätta emot. McGregor vann 1972 med 185-32, Gillette med 131-37 (1972) respektive 126-51 (1973). Long beach besegrade Ockelbo med 148-56 (1975).

Den nya talangfulla generationen


I början på 70-talet började en grupp unga pojkar, de flesta födda 1958 ta för sej på basketplanen. Namn som Per-Ulf Carlsson, Torbjörn Hallberg, Mats Götesson, Per Anders Larsson, Hans Stockselius, Leif Wiklöf, Gunnar Sundberg och Mats "Magic" Johansson tillhörde svenska eliten i sin åldersgrupp. Man firade större och större triumfer som slutligen kulminerade i april 1971 med ett Minibasket-SM i basket på hemmaplan där man fick se sej slagen i finalen av segrarna Solna med en 12-åring på 1,86. Wiklöf, Stockselius och Carlsson kom med i pojklandslaget. Laget var så bra så att man började spela seriespel i division tre redan när pojkarna gick i nian. Ett par säsonger låg man i samma serie som seniorlaget. Det var mycket prestige mellan lagen och ren derbystämning när man möttes. Det var inte populärt att umgås mellan lagen. En av de viktigaste matcherna i OBBK:s historia spelades den 9 februari 1974 då pojklaget "Juniorerna" besegrade A-laget med en poäng. Spelarna var då 14-16 år gamla. Efter den säsongen lades A-laget ner och ersattes av den nya generationen OBBK-stjärnor förstärkta med Totte Hallberg. Stommen i det laget gick sedan vidare och förde OBBK ända upp till elitserien. Laget åkte på legendarisk turné 1975 till Island och New York. På Island fick man spela mot det isländska juniorlandslaget, förlust 55-71. "Ockelboungdomar tvingades fly våldsam hotellbrand" stod det att läsa i Expressen då laget åkte vidare till Island och New York. Rubriken kommer från den dramatiska händelsen på lagets hotell i New York då brand uppstod och laget fick fly ut ur byggnaden.

Amerikanarna


En ny grupp ledare med Stig och hans pojkar Svante och Hans Stockselius i spetsen ledde utvecklingen av Ockelbo talangfulla lag till ett nationellt storlag. Svante Stockselius, numera hög chef på Sveriges Television, var klubbens PR-man som i mycket låg bakom satsningen på att skaffa amerikanska spelare till klubben. Den första värvningen (1979) som gjordes var mycket lyckosam och medförde att tidernas kanske bästa manliga spelare kom till Ockelbo, Marvin Rich. Marvin gjorde under två sejourer i klubben stor succé och blev tidernas skyttekung i klubben. Marvin blev den första av, tills idag, 34 utländska spelare som spelat i klubben och som tillfört Ockelbo friska idéer, inspiration och impulser.

Herrarnas storhetstid; kval och elitserie


Herrlaget hade med sin spelarbas i 58-orna ett mycket bra lag i slutet på 70-talet och början på 80-talet. Man spelade som OBBK:s A-lag, förstärkt med Totte Hallberg fr o m 1974-75 i division 3. Man kvalade till ettan 1978-79 men misslyckades. 1979-80 kom Marvin Rich som första amerikan och det förstärkta laget vann division 2. Sista matchen blev en klassiker som spelades mot ärkerivalen Gävle. Förutom Rich tog också OBBK upp amerikanen Larry Tribble bara för den matchen. OBBK vann med 3 poäng och seriesegern var klar. I kvalet borta mot Borlänge gick det flera supporterbussar dit. Det blev supporterslagsmål men OBBK segrade och vann! Första säsongen i division 1 skaffade klubben också en amerikansk coach, Joe Cullen, och Mats Götesson kom tillbaka efter tre säsonger i Fajt och Janne Brändström kom från Jämtland. Laget gjorde succé då man kom fyra i serien. Efter säsongen lämnade Rich OBBK för Järfälla i Elitserien och han ersattes av Nick Yankowicz. Per-Ulf Carlsson kom också tillbaka till klubben efter en sejour i Västerås. Laget gjorde en fantastisk säsong och avgick med seriesegern. I det efterföljande kvalet föll man dock. Inför säsongen 1982-83 skaffade man en ny lång (2.14 cm) amerikan, Paul Roba. Totte Hallberg tränade laget och man placerade sej återigen i toppen med en andraplats. Man föll sedan i ett dramatiskt förkval mot Göteborg efter att först ha vunnit i Göteborg och därefter förlorat hemma med 6 poäng. 1983-84 var det så äntligen dags. I grundserien var OBBK, Täby och Östersund outstanding. OBBK vann 19 av 22 matcher och slutade på samma poäng som slutsegrarna. Speciellt matcherna mot Täby var heta tillställningar, då lagen möttes i samtliga kval under 80-talet i jämna och hårda matcher. Basketfebern var nu på topp i Ockelbo. Hallen var sprängfylld vid varje match och brandkåren tittade ängsligt på utrymningsvägarna. Marvin Rich var tillbaka och gjorde mellan 25 och 52 poäng per match. Stora poänggörare var också den andre amerikanen Mark Smed och Stefan Jacobsson. John Nillen var ny coach. I det efterföljande kvalet (Allsvenskan) som spelades som dubbelserie mellan åtta, där de fyra bästa gick till elitserien, blev det oerhört jämnt. Först i den näst sista matchen spelade man mot Köping i en direkt avgörande match borta. OBBK hade råd att förlora med åtta poäng för att gå upp och låg i slutsekunderna under med 81-82. Mats Götesson hade chansen att ge Ockelbo förlängning men "Palle" missade sina straffkast med flit för att undvika risken av en större förlust som kunde äventyra elitserieplatsen. PR-mannen Svante Stockselius rusade ner på planen och skrek "- Missa Palle, missa!". Slutsignalen gick och segerjublet bröt ut! Ockelbo BBK förlorade med en poäng men var klart för elitserien! 1984-85 var det då dags för elitseriespel. Intresset var hysteriskt och Ockelbo uppmärksammades i media nationellt. Hallen var smockfull när storheter som Alvik och Solna kom på besök och damlaget agerade cheerleaders! Ockelbo kämpade på bra men lyckades inte hela vägen. Marvin Rich och Mark Smed fortsatte i laget. Christer Höglund från Fajt och tre spelare från Södertälje värvades inför säsongen; Bengt Ahl, Frasse Lindelöw och Jens Karlsson. John Nillén fortsatte som coach men fick sparken efter jul och ersattes av Joe di Cocco. Totalt blev det tre segrar under säsongen. Den främsta kom i sista matchen mot Södertälje som besegrades hemma i Centrumhallen med 103-101 efter 30 poäng av Stefan Jacobsson, 29 av Mark Smed och 21 av Marvin Rich. I den efterföljande kvalserien trodde alla att Ockelbo skulle klara sej men man fick se sig degraderade och belade en sista plats.

Damlaget skördar framgångar


Med en stor grupp talangfulla egna produkter nådde även klubbens damlag framgångar under 70-talet. Man genomgick ett generationsskifte i mitten på decenniet och 1975-76 vann man division 3 och fyra år senare vanns division 2 och tog steget upp i division 1. Sejouren i division 1 blev bara ettårig då man placerades i en tuff Stockholmsserie. Stommen i 70-talslaget bestod av Carina Paulsson, Lena Järnkvist, Ulla-Marie Maria Eklund, Tina Jonsson och Maria Persson. Lena Järnkvist var en stor profil under denna period efter att ha debuterat i A-laget redan som 13-åring 1971. 1978 ordnade Zoltan Horvath ett utbyte med en skola i Canada: Digby i Nova Scotia. De kom hit i två veckor och bodde hos Ockelbos spelare och kort därefter åkte damlaget över till Canada för returmatcher. När laget kom dit mottogs man av brandbilar som körde kortege med laget genom byn. 1981-82 vann man återigen, under Per-Ulf Carlssons ledning, division 2 södra Norrland i utklassningsstil efter 18 raka segrar. I den sista matchen, som egentligen saknade betydelse, mötte man Fajt från Söderhamn i ett hett derby. Med en sekund kvar låg Ockelbo under med 1 poäng men Carina Paulsson hookade i segermålet, 50-49När laget kom upp till division 1 igen säsongen 1982-83 tog Zigmund Billinski, tidigare elittränare i Polen, över som coach. Laget etablerade sej som ett stabilt division 1-lag och har, i stort sett, behållit denna status tills man på nittiotalet gick upp för spel i Elitserien, bortsett från några . Laget man hade under 80-talet var mycket talangfullt med två fantastiska centrar i Lotta Högberg och den amerikanska importen Michelle Lohman. Guarden Mari Richardsson var en av de största talangerna och hon åkte också över till USA för collegespel. Malin Landin var en annan tongivande guard och Anki Nilsson var en av de säkraste skyttarna och största poänggörarna i Ockelbo dambaskets historia. Säsongen 1981 gjorde hon 531 poäng på 18 matcher, ett snitt på 29,5.

Efter elitserien


Det blev lite baksmälla efter elitserieåret. Per-Ulf Carlsson tog över som coach men klubben miste sin stora stjärna Marvin Rich som blev spelande tränare i Gävle. Laget kom på femte plats i division 1 och året därpå åkte man ur division 1. Men något var på gång! Samtidigt som Ockelbos herrar höll till i Elitserien höll nämligen nästa stora generation på att växa upp. 24 mars 1985 vann Ockelbos pojkar 70 UngdomsSM med ett lag bestående av Magnus Åstrand, Per Lundström, Larsa Åberg, Patrik Henriksson, Stefan Bergqvist, Daniel Rosén, Jan Dahlgren, Tomas Ivarsson, Niklas Blom, Johan Sjögren, David Jansson och Fredrik Lindström. I finalen slog man Åkersberga med 50-36. Säsongen 1987-88 bestämde man sej därför i klubben att genomföra ett generationsskifte, Per-Ulf Carlsson tog hoppade ut bakvägen och flyttade till Uppsala, och stora delar av 70-laget slussades in i A-laget. Efter ett par säsonger i division 2 tog man sej upp igen och stannade där till en ny ettårig sejour i division 2 1992-93. Under denna period flyttade flera av Ockelbos största talanger från byn och gjorde karriärer i Elitserien.

Damernas storhetstid; fyra år i elitserien


Damerna halkade in på ett bananskal till elitserien 1995 då Arvika av ekonomiska skäl drog sig ur. Man höll sig kvar i den högsta serien under fyra år på ett ibland mirakulöst sätt. Laget gjorde dock mycket bra ifrån och visade basket-Sverige att man både kunde slå och spela jämnt med flera av de bästa lagen i landet. Man hade under dessa år en mycket bra stomme med svenska spelare i laget. Ockelbotjejer som Johanna Ledin, Anna Sand och Ulrika Levander har kompletterats med utifrån kommande stjärnor som Johanna Håkansson, Maggan Gressing, Linda Lindqvist och Cissi Strömberg för att nämna några. Som grädde på moset kompletterades denna mix med en utländsk import varje år. Första året lyckades man värva den kanske största profilen någonsin på damsidan i det sympatiska bollgeniet Laurie Byrd. Laurie skapade rubriker och basketfeber i Ockelbo som man inte hade sett sedan herrarnas elitsäsong på 80-talet. De senaste två åren har lettiska landslagsstjärnan Ilze Ievina spelat för klubben. Sportsligt sett räckte inte laget till även om man det första året var kusligt nära en slutspelsplats som man dock missade med minsta marginal efter stor dramatik i Uppsala. Senaste säsongen, 1998-99 nådde man sex segrar. 1998 spelade man kval mot Luleå och Eskilstuna. Laget var helt uträknat efter en brakförlust borta i Luleå. Man gjorde dock sin plikt i övriga matcher och när sedan redan utslagna Eskilstuna i sista matchen borta mot Luleå lyckades vända matchen i slutskedet och vinna med fyra poäng var " miraklet i Luleå" ett faktum och Ockelbo kvar i Elitserien. 1999 gick det dock inte längre och klubben blev utslagen av hårt satsande Luleå.

Seriesegern 1999


Vid återkomsten till division 1 spelade stjärnan Niklas Blom en säsong och visade upp sitt register. Jocke Linder tog över som tränare 1995. Efter flera stabila säsonger i mitten av division 1 gjorde herrlaget säsongen 1998-99 en storslagen serie och vann Basketettan norr överlägset. Som mest vann man 17 matcher i följd och förlorade bara 2 av totalt 20. I slutspelet föll man dock i semifinalen.

 
Uppdaterad: 13 NOV 2008 22:09

Sponsorer

Postadress:
KFUM-KFUK Ockelbo BK - Basket
Patrik Fliesberg, Gäverängevägen 42
81631 Ockelbo

Kontakt:
Tel: [saknas] Information
E-post: patrik.fliesberg@ock...

Se all info