Hoppa till sidans innehåll

Landskrona Pistolklubbs Historia...


Landskrona Pistolklubbs rötter kan man, med lite god vilja, hitta ända så långt tillbaka i tiden som till 1912, då den 29. september Landskrona Landstormsförening bildades på Stadshotellet i Landskrona.

Initiativtagare var konsulerna C Fritsch, H Schlasberg, F Törnquist, major  Karl M Kruse, kamrer Chr Aug Lassen, disponent Alexis Lennart, rektor Nils Sjögren och direktör C H Tranchell. 28 personer anmälde sig omgående som medlemmar. Föreningen hade till uppgift att under ledning av Malmöhus Befälsutbildningsförbund arbeta för riksförsvaret, främst genom frivillig utbildning av värnpliktiga befäl och annan personal tillhörande krigsmakten samt förberedande utbildning av ungdom.

Första gången man kunnat se ett ”skott” på våra rötters stam, som sedan så småningom skulle bli Landskrona Pistolklubb, var den 29. april 1936, då man fick medlemskap i Svenska Pistolskytteförbundet och då erhöll medlemsnummer 82, vilket har följt pistolskyttets verksamhet i Landskrona ända fram till våra dagar.

Pistolskyttet har hela tiden funnits med i rörelsens verksamhet, men genom inträde i Svenska Pistolskytteförbundet fick man tillgång till deras märken och medaljer.

I samband med en landsomfattande omorganisation av rörelsen så ändrades namnet 1943 till Landskrona Befälsutbildningsförening. Medlemstalet har gått upp och ner under åren beroende på den allmänna uppfattningen om försvarets behov och styrka. Mellan världskrigen var rörelsens existens i rejäl gungning med endast en kärntrupp bestående av ett tiotal aktiva som höll sin kära förening vid liv.

Från denna stam har under åren tre grenar vuxit fram i form av sektioner. Den första var Landskrona Landstormskvinnoförening, som bildades 1929. År 1941 gjordes emellertid en utbrytning och man bildade en egen organisation med namnet Landskrona Lottakår. Ungdomsföreningen U 58 bildades 1930, men upplöstes igen 1947 trots att den under sin verksamhetstid visat mycket goda arbetsresultat. Och så, den 12. augusti 1944, startade Landskrona Befälsutbildningsförenings Pistolskyttesektion sin verksamhet, för att ”bättre kunna tillgodose medlemmarnas skytteintresse”. Men redan året innan var förberedelserna klara. En kommitté hade bildats med uppdrag att utarbeta förslag till ett bildande av en pistolskyttesektion samt förslag till stadgar, men de täta inkallelserna till beredskapstjänst lade hinder i vägen. Denna förening eller sektion behöll sin verksamhet och sitt namn ända fram till den 1. januari 1967 då klubben utträdde ur FBU och blev en fristående förening med sitt nuvarande namn: LANDSKRONA PISTOLKLUBB.

Anledningen till utträdet var en utredning gjord av herrarna Gunnar Larsson, Sven Röiseth och Bertil Hermansson som funnit ”en åtskild verksamhet lämplig och då dessutom försvarets befäl numera i undantagsfall utrustas med pistol finner det mindre angeläget med särskild sektion för pistolskytte”. Den första skjutbanan blev på Ewerlövs holme inne på Citadellet i Landskrona där det som mest sköts mot 10 tavlor. De första klubbvapnen var 4 st gamla M/07-pistoler som övertogs från LBF. Och med dessa vapen kunde man ibland uppnå resultat på 57 poäng (av 60 möjliga). Årsavgiften var 1 (en) krona förutom de två som FBU skulle ha. Man var nämligen tvungen att vara medlem i FBU för att få medlemskap i pistolskyttesektionen.

Skjutbanan på Ewerlövs holme blev inte långlivad. Efter kriget var slottet flyktingförläggning, varför skyttet endast kunde bedrivas ”i viss utsträckning”. I maj 1947 var det helt slut med skjutningarna på Ewerlövs holme då Magistratet stängde banan för gott; en följd av de omkringboende koloniägarnas yrkande på lugn och ro inom området. Så därför letades det efter en annan plats att bygga en skjutbana på. Det gavs ett tillfälligt tillstånd att träna pistolskytte i tvättinrättningens trädgård!!! samt i ett gammalt grustag tillhörande Svenska Sockerfabriks AB beläget i Kopparhålan. Det senare ansågs år 1949 av styrelsen ”vara något av ett provisorium och hoppas att inom en icke alltför avlägsen framtid kunna få disponera en gynnsammare plats för pistolskyttet”. Men någon gynnsammare plats blev det inte utan här skulle istället en permanent skjutbana brukas i ytterligare 20 år. 1945 gjorde Malmö Skyttegilles Pistolklubb en skrivelse till klubbarna i Malmöhus län med ett förslag om att bilda en pistolskyttekrets i länet. Och den 11. juni 1945 bildades Malmöhus Pistolskyttekrets representerat av Landskrona Pistolklubbs ordförande Erik Kallenberg samt Gunnar Larsson. Erik Kallenberg invaldes också i Kretsstyrelsen som suppleant. Årsavgiften fastställdes till 5 kr per förening. Under 1949 anordnades i samarbete med Polisens och Telegrafverkets skytteföreningar det första Landskronamästerskapet på pistol i precisionsskjutning, som för övrigt vanns av kriminalkonstapel Bo Ahlström. Detta samarbete föreningarna emellan resulterade i bildandet av styrelsen för Kopparhålans skjutbana och så småningom till byggandet av Kopparhålans permanenta skjutbana och i juni 1950 blev den avsynad av Statens representant och var därmed klar att tas i bruk. Och den 18. maj 1952 invigdes banan i närvaro av Försvarsområdesbefälhavaren överste O Häger samt Kretsordföranden ryttmästare Rickard Friberg.

Så var det åter dags för stängning av en skjutbana för klubben. 1962 meddelade landsfiskal Åke Revinger, att med hänsyn till de utflyttade kolonisterna måste all skjutning upphöra tillsvidare. Efter detta togs diskussionen upp om att bygga om skjutbanan till annan skjutriktning samt att höja vallen. Ett sammanträffande med berörda parter ordnades och i april 1964 besiktigades och godkändes banan för användning. Men trots att klubben nu fått en ny fin skjutbana fanns farhågor om att Landskrona Stad skulle expandera norrut, varför man den 12. juni 1964 inlämnade en skrivelse till kommunens fastighetskontor med begäran om mark till att anlägga en ny skjutbana på ”stadens område utmed stranden vid Öresund och omedelbart norr om Mariebergs skjutbana”. Och det var nog bra att önskemål om en ny skjutbana väckts inom kommunen, för den 18. juni 1969 var det åter dags för stängning av skjutbanan och grunden till detta var återigen kolonister. Den här gången var det koloniägare Thure Roskvist som hittat ett hål i sitt plasttak på kolonistugan och där bredvid låg en kula. Detta anmäldes till polisen som omedelbart stängde banan. Resten av året fick klubbens skyttar förlägga all träning i Helsingborg. Nu började åter ett febrilt arbete med att finna en ny plats att anlägga en skjutbana på, för man insåg nu att Kopparhålans skjutbana var stängd för gott. Kolonisterna hade vunnit ännu en gång. Flera förslag framkom och den mest lämpliga placeringen var vid Glumslövs backar. Senare fick man kontakt med greve Hamilton på Barsebäck som lovade att upplåta mark till en provisorisk bana i Barsebäcksområdet bakom Järavallens fritidsområde och till hösten 1970 var en bana färdig att tas i bruk. Och som en följd av att Kopparhålans skjutbana belagts med skjutförbud upphörde styrelsen för Kopparhålans skjutbana fr o m 1. mars 1971. Även den nya skjutbanan på Järavallen kom att få problem med allmänheten. Nu var det dock inte kolonister, men väl sommarstugeägare i Ålstorp! De klagade på att vi störde dem med knallandet från våra vapen, men då Länsstyrelsens ljudtekniker försökte registrera ljudnivån på detta förfärliga knallande kunde instrumenten inte registrera något för trafikljudet från motorvägen tog överhand. Men skam den som ger sig. Hurtigbulleföreningen i Ålstorps sommar-stugeområde gick istället på Kävlinge kommun som hävdade att det inom kommunen redan fanns en pistolskytteklubb, Kävlinge Pistolklubb, och det var minsann nog med det, varför vårt tillfälliga byggnadslov för stugan drogs in med ett vitesföreläggande om inte stugan flyttades eller revs. Samtidigt hade grävskopornas giriga käftar i grustaget runt omkring kommit närmare och närmare och tillfartsvägen till skjutbanan kunde ändrasfrån vecka till vecka. Då var det åter dags att se sig om efter en ny skjutbana. En arbetsgrupp bildades med uppgift att ta fram en lämplig plats att bygga en ny skjutbana samt förslag till finansieringsplan. Efter ett antal förhandlingar med Landskrona Kommun var allt klart. Vi hade fått arrendera mark ”på stadens område utmed stranden vid Öresund och omedelbart norr om Mariebergs skjutbana”, samt ett ekonomiskt bidrag bestående av 50% av de kalkylerade kostnaderna. Därefter följde en hektisk men rolig period där kamratandan svetsades samman. Det ritades, grävdes, spikades och målades och till slut, år 1981 var den klar. 30st skjutplatser under tak samt en trevlig klubbstuga. Men redan två år tidigare blev den godkänd för skjutning av Kungl Maj:ts ombud, major Harald Ryderheim. Så under åren 1979-1981 varvades träning med tävling och byggnadsarbete. Så till slut fick klubben sin efterlängtade skjutbana som styrelsen 1964 önskade att anlägga ”på Stadens område utmed stranden vid Öresund och omedelbart norr om Mariebergs skjutbana”. Här har klubben sedan växt till en av Kretsens största och mest välorganiserade skytteföreningar och eftersom all skytteverksamhet i kommunen är förlagd till detta område, som har haft skjutbanor i många år tidigare, så har klubben stora förhoppningar om att inte få fler skjutbanor stängda utan skall kunna utverka vår verksamhet i lugn och ro.

Det finns inget album kopplat till denna sida.
 
 




Skjutprogram 2019 (ver:4)
Läs här>>>


 Köp & Sälj


Postadress:
Landskrona PK - Skyttesport
Box 102
26122 Landskrona

Besöksadress:
Box 102
26122 Landskrona

Kontakt:
Tel: [saknas] Information
E-post: This is a mailto link

Se all info