Frågor och Svar

Kängan för skridskoåkning är ett tekniskt verktyg, därför måste passformen kring foten vara mycket god. Korrekt storlek på kängan garanterar både komfort och bättre skridskoåkning. En felaktig storlek på kängan kan orsaka problem för dina fötter och förtar dina ansträngningar inom konståkning.

Storleken på kängorna anges i flera system beroende på vilket land tillverkaren kommer från. Storleken på EDEA-kängor, som är vanliga i klubben, är i millimeter, med steg om 5 millimeter per storlek för maximal passform. Det bästa sättet är att mäta foten och kängan med en mätsticka för att säkert få rätt storlek.

För att kontrollera din storlek kliver du i kängan utan snöre och trycker foten hela vägen fram tills din slår i kängan. På så sätt kan du kontrollera hur mycket utrymme som finns kvar bakom hälen. Normalt, för en växande fot, ska du lämna ett utrymme på ca 10 millimeter (absolut maximalt 15 mm). I en fot som slutat växa kan du lämna ett avstånd på ca 5 millimeter.

En känga som är för stor påverkar din skridskoförmåga och kan ge upphov till skador på foten. Vi föreslår att du använder strumpor i mikrofiber eller annat smidigt, absorberande material för att minska friktionen med kängans foder. Strumpan bör inte ha någon söm i området kring tårna för att undvika tryck på tårna.

Lite dyrare kängor kan även ha olika bredd på lästen för att passa olika fötter. Lästens bredd anges ofta med ett S, M eller L efter storleken på kängan.

En korrekt snörning av kängorna är grundläggande:

• för att hålla foten i sin naturliga ställning inuti kängan.
• för att låta kängan arbeta på ett korrekt sätt, utan veck eller att tungan förskjuts i sidled.

Snörningen ska både ge stabilitet och vara behaglig. Längst fram på skridskon ska snörningen vara lösare knuten för att blodcirkulationen ska bli tillräcklig och för att tårna ska kunna röra på sig. Mitt på ska snörningen vara hårdare för att säkra att hälen ligger an mot kängan och en lite lösare snörning överst säkrar en behaglig passform.

Hur man snörar

Med snörning från utsidan, vilket innebär att man för in snörändorna i hålet från utsidan till insidan av kängan, ger det följande fördelar:

• Snöret ger inte någon direkt press på foten vid insteget.
• Det snörar kängan homogent.
• Snöret blir självlåsande i varje loop.

I området med hakar föreslår vi att man snörar runt hakarna uppifrån toppen och nedåt, vilket resulterar i:

• En bättre funktion av haken.
• Snöret blir självlåsande i varje loop.
• Med snöret i en "V"-form hjälper det fotleden att böja sig.

Våra fötter är inte symmetriska. Den inre delen av foten har större volym, medan den yttre delen har mindre volym. I alla kängor har tungan funktion att skydda foten vid insteget och hjälpa leden att böja sig. Vid felaktig snörning är det naturligt att tungan följer med fotens form, och glider utåt. För att förhindra att detta händer finns, på vissa modeller av skridskor, en ögla sydd i området där tungan ansluter till kängan. Det finns två sätt att använda öglan:

• Låt båda skosnören gå igenom loopen.
• Låt endast en snörända gå genom öglan och ”snurra” sedan snöret för att låsa tungan.

Det finns flera anledningar till att ta väl hand om sina skridskor:

• Bra skridskor, kängor och skenor, är ett måste för bästa träningsresultat
• Misskötta skridskor ger ett lägre (eller inget) andrahandsvärde
• Reparationer och extra omslipningar tar tid och är en onödig kostnad

Här är några enkla skötselråd för dina skridskor

• Använd ALLTID skenskydd utanför isen. Grus och småstenar från skor kommer att ge skador på skenan som i värsta fall kan vara svåra att slipa bort.
• Använd ALLTID skenskydd då du går med skridskorna i omklädningsrummet. Att bli trampad av en skridsko med stenskydd gör rejält ont. Utan skenskydd är det MYCKET värre och det finns många bara fötter i omklädningsrummet.
• Skenskydden ska endast sitta på när du går med skridskorna utanför isen. Sitter skydden på en längre tid så rostar skenan.
• Skenskydden bör kontrolleras då och då så att grus och smuts inte samlas i skydden, annars får man snart repor i skenan.
• Torka alltid av skena och sula med en handduk efter avslutad åkning innan du lägger skridskorna i väskan.
• Skaffa gärna speciella tygskydd för skenan som används vid transporter och förvaring av skridskorna.
• Ta alltid ur skridskorna ur väskan när du kommer hem så att de kan torka. Torka inte fuktiga skridskor över ett varmt element. De ska torka i rumstemperatur.
• Placera inte kängorna bredvid eld eller mycket varma föremål.
• Kontrollera regelbundet att inte skruvarna som håller fast skenan sitter löst eller går runt.
• Ta som vana att alltid titta över skridskorna efter veckans träning, och alltid före en tävling eller uppvisning.
• Rengör skridskorna efter varje användning genom att ta bort smuts och damm.
• Rengör vid behov utsidan av kängan med hjälp av lite mild tvål och vatten.
• Välslipade skridskor är viktigt för ett bra träningsresultat. Tränarna kan visa hur du kan kolla slipningen av skenan.
• Om kängan blir skavd på ytan och lädret framträder, måla på ny färg för att skydda lädret som annars drar åt sig vatten. Skridskoåterförsäljarna har ofta färgmatchad polish till just ditt märke av skridskor.

Det finns 4 st grundläggande typer av piruetter.

• Ståpiruett
• Liggpiruett
• Sittpiruett
• Himmelspiruett

Dessa kombineras ofta med varandra genom att man går från en typ till en annan. Även akrobatiska element kan ifogas i piruetter.

Svenska Konståkningsförbundet har en illustrativ gudie till piruetter på sin hemsida

Det finns 6 st ofta använda hopptyper.

• Axel
• Salchow
• Flip
• Ögel
• Toeloop
• Lutz

Hopp samanfogas ofta till kombinationer (flera hopp efter varandra) eller sekvenser (med mellansteg) och varieras bla genom antalet rotationer i luften.

Svenska Konståkningsförbundet har en illustrativ gudie till hopp på sin hemsida

Tester genomförs för att klassificera åkare så att åkare som tävlar i en klass har likvärdig nivå på sina kunskaper. Testernas innehåll och utformning bestämms av Svenska Konståkningsförbundet.

Testsystemet består av två delar, basictest och friåkningstest. Systemet syftar till att..

• ..tidigt utveckla grundläggande skridskoteknik
• ..bygga upp åkarens teknik i lagom takt
• ..kvalitetssäkra åkarnas teknik
• ..klassificera åkarna för tävlingar

Basictesterna syftar till att åkarna ska lära sig grundläggande skridskoteknik, bågar, skär och vändningar.

Friåkningstesterna syftar dels till att kvalitetssäkra teknikutvecklingen samt att dela in åkarna kunskapsmässigt för tävlingar.

Basic- och fritest testas separat. Första testnivån är grundtest och sedan följer test 1 till 4. I friåkning finns dessutom test 5 och 6.

Notera 1:

Testsystemet för friåkningstester är reviderat och gäller från och med den 15:e oktober 2007. Din tränare vet vad som gäller för dig.

Nya testprotokollen (från 2007-10-15) laddas ner här.

Notera 2:

Svenska Konståkningsförbundet har utvecklat ett nytt basictestsystem. Målsättningen är att innehållet i de olika trappstegen i det nya basictestsystemet i större utsträckning ska spegla de kriterier som ger högre nivå i stegsekvenser i tävlingsprogrammen.

Det nya basictestsystemet presenteras under hösten 2009 och tas i bruk 1 juli 2010.

Internet är alltid bra att söka på om man vill läsa på. Tyvärr är detta ingen gigantisk sport (tex ger en Googling på "konståkning" ca 166000 träffar medan "fotboll" ger 6,6 miljoner) men ett par användbara länkar som jag hittat är:

SVENSKA

Information hos Svenska Konståkningsförbundet 

Konståkning på Wikipedia

Lite om Konståkning

ENGELSKA

Figureskating at About.com

På about.com finns allt som en förälder kan vilja veta. Dock tyvärr på engelska.