Hoppa till sidans innehåll

MAIS historik


Idrotten förr och nu i Mölnbacka

 

Återigen har en gammal idrottsförening återuppstått, nämligen Mölnbacka AIS.  

Men vi skall börja med att i korthet nämna något om Mölnbacka Bruks historia. Det vattendrag (fors) som sedan gammalt kallas för Mölnbacka älv och förbinder sjöarna V. Örten och Lusten kom att utgöra livsnerven för den järnhantering och träindustri som växte fram på platsen. De två första stångjärnshamrarna uppfördes i slutet av 1620-talet. En knipp- och spikhammare tillkom i slutet av 1760-talet och ett valsverk kom till stånd 1796. Med sina två stångjärnshamrar, sin manufaktursmedja och sitt valsverk var bruket vid 1800-talets början ett av de största i Värmland. Valsverket lades ned 1840 men istället ökades smidesrättigheterna och en stålugn startades 1844.

Några nyanläggningar gjordes därefter inte utan verksamheten dalade framåt 1890-talet, för att upphöra helt 1895, och verkstäderna revs. Samtidigt som järnhanteringen pågick fanns redan på 1600-talet också några kvarnar i drift. Brukets utveckling gick därefter i träindustrins tecken. AB Mölnbacka Trysil som bildades 1873 var innehavare av vidsträckta skogar både i Norge och Sverige. På 1860-talet fanns vid Mölnbacka två sågar, en stor med två dubbelramar och en liten med två enkelramar. Sågverksrörelsen överflyttades 1881 till annan ort. Ett träsliperi (som är en anläggning för tillverkning av mekanisk pappersmassa) med tre slipverk uppfördes 1884 men nedlades i början av 1930-talet. Sliperiet revs till stora delar under 1930-talet för att ge plats åt en modern kraftstation som fortfarande är i bruk. En kvarn inrättades också 1938 i en byggnad efter träsliperiet och denna kvarn drevs ända in på 1970-talet, och finns fortfarande kvar till beskådande. Det sista monumentet av bruksepoken försvann när fabriksskorstenen fälldes den 8 juni 1937. Nämnas kan att Mölnbacka såg ut att gå mot en ny storhetstid i början av 1900-talet då allvarliga planer fanns på att förlägga den sulfatfabrik till orten som sedan byggdes  i Deje.   Om vi nu skall övergå till den idrottsliga verksamheten och ta det från början så har det bedrivits idrott i Mölnbacka sen lång tid tillbaka. Första dokumenterade beviset för detta är sommaren 1918 då en idrottsförening bildades som fick namnet Mölnbacka Idrottssällskap. Föreningen var vid starten sammansatt av endast sju medlemmar nämligen Algot, Arne, och Henry Ericsson, Nils Herting, Göte och Sven Olsson, och Sven Löwenhielm. Tävlingar genomfördes utan tillgång till några som helst banor eller hoppgropar o.dyl. Under samma år påbörjades arbetet med att ordna till en idrottsplats vid Stävlingstorp som ligger i norra delen av Mölnbacka. Denna idrottsplats var i stort sett färdigställd när sommarens tävlingar 1919 startade. Under 1920 förbättrades idrottsplatsen och en omklädningslokal byggdes. Det var främst friidrott man ägnade sig åt vid denna tidpunkt men viss fotbollsträning hade man också börjat med, dock utan att spela några matcher mot andra lag. Vid årsmötet 1921 beslutades att man skulle idka friidrott, fotboll, skidor, tennis, simning och cykel. Det breda utbudet på aktiviteter var troligen en bidragande orsak till att medlemsantalet ökade kraftigt till 43 aktiva medlemmar. Eftersom intresset för fotboll hade ökat bildades en kommitté som skulle se till att en fotbollsplan fanns att tillgå 1922. Platsen där fotbollsplanen skulle ligga blev Hammartorp som ligger öster om Mölnbacka. Det beslutades att på fotbollströjorna skulle ett märke i form av ett stort M sys fast på tröjans vänstra bröstsida. Under åren 1922-1923 spelades ett antal fotbollsmatcher mot lag som Edeby IF, Kvarntorps IK, Deje-Dejefors IF, Blombacka IK och Forshaga IF:s B-lag. Dessa matcher spelades på Hammartorpsplanen, som var klar 1922. Vid ovannämnda tidpunkt var verksamheten i föreningen i sin glans dagar där friidrotten, fotbollen och tennisen stod för merparten av utövarna. Därefter dalade intresset i föreningen för att efter 1924 upphöra i organiserad form. Idrottsplatserna vid Stävlingstorp och Hammartorp avvecklades efter en tid och en ny idrottsplats iordningställdes vid Ånberga där tävlingar i friidrott och fotboll utövades. Denna idrottsplats låg strax söder om Mölnbacka.   År 1944 bildades Mölnbacka Allmänna Idrottssällskap (MAIS) som vid starten räknade in 27 medlemmar. Styrelsen hade följande sammansättning ordförande Nils Lindström, vice ordförande Folke Lindh, sekreterare Flory Holmgren, vice sekreterare Tore Andersson, kassör Carl-Erik Ahlbom och materialförvaltare Arne Johansson. De olika sektionerna som valdes var friidrott, bandy, fotboll, skidor och gymnastik. Idrottsplatsfrågan var ett problem som dryftades, då idrottsplatsen vid Ånberga var synnerligen kuperad och kostnadskrävande att iordningställa. Man beslöt därför att med bolaget AB Mölnbacka-Trysil efterhöra om tillstånd att exploatera ett område vid Hammartorp. Detta område ligger i anslutning till ett område som man tidigare använt som fotbollsplan. Bolaget meddelade att man för en tid av 49 år var villig att upplåta det önskade området vid Hammartorp. Med ett stort nedlagt frivilligt arbete kunde idrottsplatsen Örtenvi invigas söndagen den 23 augusti 1947 med pompa och ståt. Musik av Dejefors musikkår, friidrottstävlingar av hög klass samt som avslutning en seriematch i fotboll i div. Vll central mellan Mölnbacka FF och IFK Väse (resultat 3-2).     Men redan 1944 hade föreningen startat den med åren alltmer populära Örtenstafetten. Sträckorna som skulle avverkas var terränglöpning 3.000 m. cykel 1.900 m. terränglöpning 920 m. rodd 1.590 m. och simning 250 m. Starten var vid Örtenvi och målet var vid skolhusbron där simsträckan avslutade stafetten. Debutårets segrare blev Deje IK.   Den uppmärksamme ser att vid invigningen av Örtenvi spelade fotbollslaget Mölnbacka FF. Anledningen till detta var att vid Mölnbacka AIS årsmöte i januari 1947 uppstod rena kalabaliken. Personliga angrepp riktades till vissa i styrelsen från fotbollens utövare. Resultatet blev att så gott som samtliga styrelse- och sektionsmedlemmar ställde sina platser till förfogande. En ny styrelse bildades och omgående uteslöts den mest aggressive ur föreningen och man beslutade också att fotbollen skulle avföras från verksamheten. De fotbollsintresserade bildade därför omedelbart en ny förening med namnet Mölnbacka Fotbollsförening (MFF). Antalet medlemmar i MFF vid starten uppgick till 23. Mölnbacka FF deltog i olika serier från 1947 till 1959 då laget spelade sin sista match i seriesammanhang, (eller senaste?). Matchen spelades den 27 september 1959 i div. Vll norddivisionen mellan Geijersfors AIF och MFF. Resultatet blev 6-0 till Geijersfors, men man skall då komma ihåg att MFF ställde upp med endast nio spelare. MFF:s matchdräkt var blåvit tröja och blå byxor.   För att återgå till idrottsplatsen Örtenvi kan nämnas att förslaget på detta namn var inlämnat av den välkände konstnären Arne Ericsson som var boende i Mölnbacka. Idrottsplatsen var byggd med löparbanor, kul- och diskusring, längd- stav- och höjdhoppsgrop, flera omklädningsrum, dusch, förråd och dessutom en gräsfotbollsplan med en spelyta på 95 x 55 m. Under tiden från 1947 och fram till 1960 var idrottsplatsen Örtenvi en av Värmlands finaste och mest välskötta anläggningar. Under denna tidsepok blomstrade friidrotten i MAIS då man under dessa år var kommunens friidrottscentrum och hade drygt 150 medlemmar i föreningen. Förste DM-mästaren fick man 1959 då Hans Skoglund blev mästare i 5-kamp. Det följdes upp av flera DM-tecken och även fina resultat i friidrottsserierna noterades under 1950-talet. I början av 1960-talet började intresset för idrottsverksamheten att minska för att några år senare upphöra helt. Efter att Örtenstafetten legat i malpåse sen 1968 återupptogs tävlingen 1985 i regi av Genbäckens RF och HK Brukspöjkera. Start och mål var på Örtenvi och sträckorna som skulle genomföras var terränglöpning 3.000 m. simning 200 m. cykel 2.100 m. terränglöpning 2.000 m. paddling 1.600 m. och som avslutning terränglöpning 3.000 m. Som mest lockade tävlingen drygt 50 lag och arrangerades 17 år i följd fram till 2001. När det gäller Örtenvi så har nu naturen sakta men säkert återtagit det som skapades genom hårt frivilligt arbete på 1940-talet. Så det är bara att konstatera att av den gamla fina idrottsplatsen finns i dagsläget nästan ingenting kvar.     Återuppståndelsen   År 2006 togs frågan upp bland människorna i bygden om att väcka liv i den gamla idrottsföreningen igen. Intresse fanns så därför kallades till ett upptaktsmöte i Mölnbacka Bygdegård. Den 30 april 2006 återuppstod den gamla idrottsföreningen Mölnbacka Allmänna idrottssällskap (MAIS). En interimsstyrelse bildades och fick följande sammansättning ordf. Sven Persson, v. ordf. Margareta Nyholm, sekr. Göte Falk, kassör Bertil Larsson, samt  ledamöterna Ellen Moons, Göran Andersson och Lena Andersson. Efter ansökan som bifallits är föreningen medlem i Svenska Skidförbundet vilket indirekt betyder medlemskap i Sveriges Riksidrottsförbund samt att man också tillhör Värmlands Skidförbund och Värmlands Idrottsförbund. En hel del fysiska aktiviteter har genomförts under det första verksamhetsåret. Av dessa kan nämnas vandringar, orientering, cykelutflykt, tipspromenader, jogging och gåing.   Det största intresset har de s.k. måndagsträffarna rönt med jogging och gåing på programmet. Efter avslutad motionsrunda har man badat i V. Örtens fina vatten och därefter haft en trevlig samvaro och avnjutit kaffe med dopp. Antalet deltagartillfällen har varit 209 fördelat på 16 träffar vilket blir drygt 13 deltagare i snitt vid varje måndagsträff. Ett antal medlemmar har under hösten deltagit i IF Göta:s Tjejgåing Även ett klubbmästerskap i terränglöpning har avgjorts under hösten med Anders Lundmark som segrare bland herrarna och i damklassen segrade Josefin Nilsson. Nämnas kan också att en av föreningens medlemmar åkte kortvasan 2007.   En del gemensamma utflykter och resor har också anordnats under året samt två loppismarknader i samarbete med Bygdegårdsföreningen. Föreningen har tagit fram en T-shirt och en träningsoverall i kornblå färg med vita inslag. Det gamla MAIS-märket finns tryckt på båda plaggen som sålts i många exemplar. Medlemsantalet den 31 december 2006 var 67 betalande medlemmar vilket får anses vara ett bra resultat under det första verksamhetsåret.       En utställning med text och bild om hur människorna, bygden och bruket i Mölnbacka såg ut förr i tiden planeras, och då kommer det naturligtvis också att finnas med mycket om idrotten från flydda tider. Ett bildspel kommer också att visas i samband med utställningen och vid denna visning skall det finnas med en hel del idrottsbilder. Det finns en bra dokumentation bevarad om Mölnbacka AIS verksamhet från 1944 och framåt i tiden. Klubbens målsättning är att samla bygdens folk, gammal som ung, till trevliga aktiviteter i ungefär samma former som under det första verksamhetsåret.   Vid föreningens 1-årsjubileum efter återuppståndelsen på valborgmässosaftonen den 30 april 2007 skedde avtäckning av informationstavlan vid den gamla tusenåriga eken. Invigningstalare var kultur- och fritidschefen i Forshaga kommun Jan C Hagstrand. Informationstavlan handlar om Mölnbackas historia genom tiderna och sevärdheter i bygden. Efter avtäckning av tavlan serverades det kaffe med jubileumstårta i Bygdegården. Därefter vandrade man upp till det s.k. Halmstadberget och fick beskåda ett mäktigt fyrverkeri som avslutning.                                                                         Nedskrivet av Göte Falk 

Uppdaterad: 07 MAR 2017 18:28 Skribent: Ellen Moons

Postadress:
Mölnbacka AIS - Skidor
Lövåsen Solbacka, Göte Falk
66992 Deje

Kontakt:
Tel: 055221120
E-post: This is a mailto link

Se all info