Hoppa till sidans innehåll

Hösteskadern

24 SEP 2019 18:10
Så har då årets Hösteskader avklarats. För er som inte kunde delta så har Stefan Nyhem försökt att beskriva de "strapatser" som vi fick gå igenom. Om ett år är det dags igen! :-)
  • Uppdaterad: 24 SEP 2019 18:10

Hösteskaderns 30 års jubileum 4-8 september 2019.

Hösteskader 2018 hade Janne Eklund köpt in bubbel för att fira 30årsjubileum av hösteskadern eller ”Gubbbseglingen” som den kallades i tidernas begynnelse. Det visades sig dock att Leif Eriksson som varit med sedan start noggrant räknat sitt deltagande och därmed satt inne med korrekt fakta att 2018 års eskader var den 29e. Som ni märker måste man vara på sin vakt i dessa tider för att värja sig mot ”Fake news”. Stort tack Leif för att du håller oss på den sanningsenliga stigen. Denna 2019 års hösteskader var alltså den 30e på raken och anledning för jubileumsfirande. Det fina i kråksången var nu att firandet kunde ske med ett år längre lagrad bubbel. Jojo, fint ska det vara så Janne ska väl ha ett tack han också för sitt inköp till den 29e seglingen förra året.

Onsdag eftermiddag/kväll den 4 september anslöt således deltagarna i årets eskader en efter en till Rågsäcken. 30årsjubileet uppmärksammades under kvällen med bubbel. Till skumpan åts hamburgare och den hemliga plankan som bara hösteskaderdeltagare känner till gjorde åter entré. Leif Eriksson som var med och startade denna tradition förärades mycket förtjänstfullt med medalj.
Som vanligt gjordes också fruktlösa försök att få eskaderledningen avslöja morgondagens etapp, något som de senaste 29 åren alltid hållits hemligt till en timme innan start. Mörkret och lugnet la sig över Rågsäcken och deltagarna drog sig tillbaka till sina båtar för att ladda och trimma inför racet morgonen därpå.

Torsdag den 5 september vaknar vi upp till en blåsig morgon. Kaffedoften sprider sig i hamnen och man kan känna i luften att en viss spänning råder. Hornet ljuder och det är dags för skepparmöte. All verksamhet stannar av och båtarna töms på sina kaptener som samlas på bryggan för information om dagens etapp. Väderapparna lovar 10 m/s med 14 m/s i byarna. När etappen presenteras går ett sus genom manskapet. Vi ska både fram och tillbaka över Granfjärden med kryss åt ena hållet. Att reva eller att inte reva, det är frågan. Det hade varit klokt att reva kan vi som inte gjorde det så här i efterhand erkänna. Starten gick och båtarna gav sig iväg i de tre startfälten från Rågsäcken. Kursen sattes mot Aggarösundet och snart var vi ute på Granfjärden där det gick undan i en fin sträckbog i riktning mot den röda pricken mellan Björka och Högbolet som dagen till ära fick agera rundningsmärke.  Efter rundning skulle båtarna ut på Granfjärden igen för att ta södra leden mot Sundbyholm i hård kryss där orevade båtar i vissa lägen la sig ner och bara kanade i sidled. Hasse Nordvall fick skothakehaveri på sitt försegel och tvingades starta motor för att gå mot Rågsäcken igen och reparera. Ett par båtar ytterligare gav upp kampen och bröt. Även en rutinerad räv som Hasse Lysell lät sig påverkas av det hårde vädret och tappade för en sekund skärpan då han lät kölen ömt kyssa en del av bottenbeskaffenheten på väg in mot Sundbyholm.  Så småningom när alla fått tag på bojarna i den byiga sidvinden låg vi förtöjda i Sundbyholms gästhamn och pustade ut. Vilan varade dock inte länge innan det var dags att få fart på blodcirkulationen igen. På en flotte förtöjd vid bryggan fick vi alla smaka på plankan. Det är inte så illa som det låter och vill du veta mer om denna obskyra tradition är du välkommen att delta med oss under nästa års hösteskader. Efter plankan passade det bra att avnjuta bastu och fejja oss rena inför det stundande restaurangbesöket och den alltid lika trevliga samvaron. De under skepparmötet utdelade tipsfrågorna besvarades och en nyhet i Joakim Sundstedts arsenal av vuxenlekar gjorde succé i form av ”Vart är vi på väg” i ren ”på spåretstil” med Jocke själv som programledare. Plötsligt sänkte sig åter allvaret. Det var dags att offentliggöra dagens seglingsresultat. Det blev en släkttriumf denna gång. Ola Söderberg knep förstaplatsen i sin Contrast 36 och hans svåger, dvs undertecknad Stefan Nyhem kom tvåa i Compis 36. På tredje plats hittade vi Håkan Billegren i sin Mixer. Jag skulle i detta fall i form av de privilegier jag som skribent har vilja förtydliga att Contrasten bottenspolades på onsdagseftermiddagen och några dagar tidigare hade en Scrubbis frenetiskt haft närkontakt med Mixern. Ni förstår ju själva vilka framgångar jag rönt om så inte varit fallet.

Fredag 6/9 och en ny dag vankades. Solen tittade fram och gjorde morgonen både vacker och angenäm. Det blåstes som vanligt till Skepparmöte kl. 09.00.  Skulle färden gå öster- eller västerut? Nyfikenheten stillades snart med besked om start mellan Broudden och Räfsgarn, vidare runda punktmärket mitt i fjärden söder om Stora Jungfrun. Därefter farleden i nordostlig riktning upp till rundning av den gröna pricken sydväst Högholm och ost Högholmsskär för att åter gå mot punktmärket och sedan vidare till målgång vid Torshälla fyr. Det mest dramatiska ögonblicket under denna seglats inträffade när ett lastfartyg rundade fyren Stavskallen och upptäckte ett myller av segelbåtar på farleden norr om tidigare nämnda punktmärke. Kaptenen ställde sig på signalhornet och lät det ljuda i en hel minut. Frågan är varför, då farleden söder om punktmärket låg helt fri från störande segelbåtar. Förmodligen kan vi ha att göra med en högertrafiksfetischist här. Den som först korsade mållinjen denna dag var så fokuserad och upptagen med att segla att målgången liksom gick obemärkt förbi. Väl framme vid Kvicksundsbron började vederbörande fråga sig om inte målfartyget borde dyka upp snart. Ett telefonsamtal senare och informationen om att målet passerades för ca 5 sjömil sedan sjönk sakta in. Men belöningen för dessa vedermödor skulle komma. Vinden var den här dagen måttlig, men lite typiskt lagom till det var dags att lägga till tornade molnet upp sig och vinden tilltog. Torshälla segelsällskaps klubbholme Lövskären skulle denna natt hysa oss. Vinden var sydlig så den gick rakt in i hamnen utifrån fjärden. Det rutinerade gänget klarade dock smärtfritt att få hela skaran förtöjda. På Lövskären finns Mälarens finaste klubbholmsbastu, så värmen var inte långt borta för de som önskade värma på fläsket inför kvällens middag uppe i klubbstugan. Medlemmar ur Torshälla segelsällskap välkomnade oss på allra bästa sätt och fanns med oss under kvällen i klubbstugan. Vi bjöds även underhållning i form av segelsällskapets egen klubbsång. Själva bjöd vi på andlig spis då vår egen ”pastor” Sten Elander nedkallade högre makter i slagdängor som ”Ovan där”. Huruvida Torshällaklubben efter denna kulturella yttring trodde sig vara besökta av seglare eller hemsökta av inkvisitionen är svårt att utröna, men de bedyrade att vi var varmt välkomna igen. Jag förstår att ni läsare vid det här laget hört nog med skvaller och önskar adekvat information om vilka tre som den här dagen intog prispallen. Kjell Söderberg som i sin Beason 31 seglade så snabbt över mållinjen att han hamnade 5 sjömil öster om densamma tog hem förstaplatsen. Endast Kvicksundsbron kunde få stopp på honom. Tur att den var stängd. På andra plats Hasse Lysell i sin Maxi 999 följd av Ola Söderberg på tredje plats i sin Contrast 36.

Lördagsmorgonen 7/9 var grå, fuktig och blåsig. Hamnen fylldes av ett lågmält surrande från värmare i var och varannan båt. Morgonens skepparmöte beslöt att skjuta fram starten med 30 minuter då det kunde bli problem att kasta loss och ta sig från bryggan i vissa lägen med den vind som rådde. Det visade sig snabbt vara en onödig åtgärd då alla som vanligt metodiskt hjälptes åt att lugnt skicka ut båt efter båt. Starten skulle gå vid Torshälla fyr. Plötsligt hände det som inte får hända. Två båtar tjuvstartar en hel timme innan utsatt start. Många är vi som undrar hur det gick till. Men en kvalificerad vetenskaplig gissning är att Janne Eklund och Jocke Sundstedt åtminstone en gång i sin karriär ville smaka på känslan att gå först över mållinjen. Dagens sträckning gick i farleden förbi Stavskallens fyr, Högholms fyr, Flatens fyr vidare bort mot Fröholmens fyr men strax nordväst om denna runda den gröna pricken för att gå mot mål i linje med startkuren på Rågsäcken och Almö-Lindö Östra brygga. Lastfartyget som häromdagen lät sirenen ljuda hade nu lämnat Köping och var på väg tillbaka mot saltsjön. Återigen rubbades kaptenens cirklar när detta glada gäng plötsligt dök upp framför bogen. Återigen prövades vår hörsel av den tjutande sirenen. Om det var detta som gjorde att majoriteten av fältet tappade fokus och missade en del av den bana som lagts låter jag vara osagt. Men mycket tyder på att så var fallet då även eskaderledare och banläggare verkar ha skakats så i sina grundvalar att även de gjorde sig skyldiga till samma misstag.  Det sistnämnda var naturligtvis något som inte gynnade oss rättskaffens män som hissade protestflagg, något som gick tävlingsledningen helt obemärkt förbi. Vill ändå lite inom parentes nämna de i startfältet som gick den längre och korrekt utstakade banan. (I placeringsordning Ola Söderberg, Stefan Nyhem, Peter Markoff och Jörgen Lundberg). Kampen blev dock hård ända in på målsnöret och utslagsgivande blev som vanligt dödens hål mellan Björnön och Skärplingen som passerades strax innan mållinjen. Här kunde båtar forsa fram i flera knop, medan andra stod i princip stilla 20 meter därifrån.
Efter målgång förtöjde vi vid vår kära klubbholme Rågsäcken för att en stund slicka våra sår innan sista hösteskaderkvällen med detta härliga gäng tog sin början. Några tände bastun, några började plocka av segel som förberedelse på avslut av denna säsong och några bara satt i sittbrunnen och njöt av tillvaron. Klockan slog så småningom 18 och vi samlades i klubbhuset för att avnjuta middag tillsammans. Plankan hade gjorts extra festfin med tanke på 30årsjubileet med både ljushållare, klubbvimpel, glitter och glamour. Priser delades ut, skål i champagne utbringades, sång trevnad och gemenskap avnjöts. Så var det tid för sista etappens prispall. Som vinnare denna dag stod en nykomling i hösteskadersammanhang, Åke af Bjerkén i sin folkbåt. Stort grattis Åke och välkommen till hösteskadern. På andra plats seglade Kjell Söderberg i sin Beason 31 in. Kjell som verkligen visade fram fötterna under denna hösteskader är också ny i detta sammanhang. På tredje plats hittade vi eskaderns yngling, men ändå en rutinerad hösteskaderseglare som fått bra fart i sin Mixer. Grattis Håkan Billegren. Som kronan på verket denna kväll var det dags att dela ut vandringspriset till en god kamrat som ställt upp i vått och torrt. Priset gick välförtjänt till allas vår ”Compis” Jan Eklund.

Jag hoppas nu att ni som läst berättelsen om Hösteskader 2019 blir lite nyfikna och sugna på medverkan. Det här är en fantastisk chans att under mer lättsamma former prova på lite tävling samtidigt som man upplever mysiga strandhugg i Mälaren och umgås och har det trevligt tillsammans under några dagar. Du väljer själv om du vill segla ensam eller om ni är två som vill segla tillsammans. Vi hjälps alltid åt att komma in och ut ur hamnarna och med bogsering om något haveri inträffar. Har du väl provat på det här en gång tror jag du är fast. För mig har de här dagarna sedan flera år tillbaka en stående bokning i kalendern. Tveka nu inte utan ge äventyret en chans och kom med nästa år! Vill slutligen tacka årets eskaderledning Benny Ekman, Janne Eklund och Hasse Lysell som möjliggjorde att vi fick vara med om det här i år igen!

Stefan Nyhem
Årets hösteskaderhistoriograf

 

Skribent: Stefan Nyhem
Epost: This is a mailto link

Postadress:
SS Aros - Segling
Eva Stenström, Fågelviksvägen 12
72348 Västerås

Kontakt:
Tel: 021803912, 0760440863
E-post: This is a mailto link

Se all info

Här finns plats för fler sponsorer som vill gynna vår förening!