Hoppa till sidans innehåll

SvSS stadgar


STADGAR

för den ideella föreningen Svanesund Segelsällskap med hemort i Svanesund, Orust kommun. Svanesunds Segelsällskap bildades 1979.

Stadgarna reviderade vid årsmötet 2011-03-05 samt befästa på extra årsmöte 2011-03-19.

 

Idrottsrörelsens verksamhetsidé

Idrott är
Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha roligt och må bra.

Idrott består av
Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning.

Vi organiserar vår idrott
Vi organiserar vår idrott i självständiga föreningar och förbund som tillsammans utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet.

Vi delar in vår idrott
Vi delar in vår idrott efter ålder och ambitionsnivå.

Med barnidrott avser vi i allmänhet idrott till och med tolv års ålder.
Med ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar upp till och med 20 år.
Med vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 20 år.

I barnidrotten leker vi och låter barnen lära sig olika idrotter. Barnets allsidiga idrottsutveckling är normgivande för verksamheten. Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor.

I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på prestationsinriktad tävlingsidrott och

hälsoinriktad bredd- och motionsidrott.

I tävlingsidrotten är prestationsförbättring och goda tävlingsresultat vägledande.
I den hälsoinriktade bredd- och motionsidrotten är trivsel och välbefinnande normgivande medan prestation och resultat är av underordnad betydelse.

Vår verksamhetsidé

Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt.

Därför vill vi utforma vår idrott så att:

• den i alla led ständigt utvecklas och förbättras till form och innehåll

• alla som vill, oavsett ras, religion, ålder, kön, nationalitet, fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet

• den ger upplevelser och skapar kontakt mellan människor ur olika samhällsgrupperingar

• de som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin verksamhet

• den ger alla som deltar en kamratlig och trygg social gemenskap

(Idrottsrörelsens verksamhetsidé är antagen av 1995 års Riksidrottsmöte. Ang ”Bra idrott och bra i idrott” se bilaga).

 

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1 §        Ändamål

Föreningen skall bedriva följande idrotter:

- Segling och därtill relaterade aktiviteter för barn, ungdom och vuxna.

Föreningens ändamål är att bedriva sin idrottsliga verksamhet i enlighet med ”Idrottsrörelsens verksamhetsidé”, samt med särskild målsättning att utveckla seglingen som både idrott och fritidsverksamhet med gemenskap för dess utövare, gammal som ung.

Föreningen skall verka för en dopingfri och drogfri idrott, skapa möjligheter för barn, ungdomar och vuxna att umgås och bidra till en meningsfull fritid för dess medlemmar.

2 §        Sammansättning

Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.

3 §        Tillhörighet m m

Föreningen är medlem i specialidrottsförbundet Svenska Seglarförbundet (SF) och är därigenom ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund (RF).

Förening tillhör dessutom det distriktsidrottsförbund (DF), Västsvenska Idrottsförbundet, inom vars område föreningens hemort är belägen samt vederbörande specialidrottsdistriktsförbund (SDF), Västkustens Seglarförbund, inom det SF-distrikt där föreningens hemort är belägen.

Föreningen är skyldig att följa nämnda organisationers stadgar, tävlingsbestämmelser, övriga bestämmelser och beslut fattade av överordnat idrottsorgan.

På begäran av RF eller vederbörande SF-, SDF- eller DF-styrelse är föreningen skyldig att ställa föreningens handlingar till förfogande samt lämna av dessa organ begärda uppgifter.

4 §        Beslutande organ

Föreningens beslutande organ är årsmötet, extra årsmöte och styrelsen.

5 §        Firmateckning

Föreningens firma tecknas av styrelsen eller, om styrelsen så beslutar, av två styrelseledamöter gemensamt eller av en eller flera särskilt utsedda personer.

6 §        Verksamhets- och räkenskapsår

Föreningens verksamhetsår och räkenskapsår omfattar tiden fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 31 december.

7 §        Stadgetolkning m m

Uppstår tvekan om tolkningen av dessa stadgar, eller om fall förekommer som inte är förutsedda i stadgarna, hänskjuts frågan till nästkommande årsmöte. I brådskande fall får frågan avgöras av styrelsen.

Medlem förbinder sig genom sitt medlemskap i föreningen att i fråga om tillämpning av dessa stadgar inte väcka talan vid allmän domstol. Tvist om tillämpning av stadgarna skall i stället avgöras i enlighet med vad som anges i 33 §.

8 §        Stadgeändring

För ändring av dessa stadgar krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av antalet lämnade röster.

Förslag till ändring av stadgarna får skriftligen ges av såväl medlem som styrelsen.

9 §        Upplösning av föreningen

För upplösning av föreningen krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av antalet lämnade röster.

I beslut om upplösning av föreningen skall anges dels att föreningens tillgångar skall användas till bestämt ändamål, på lokal nivå i enlighet med ”Idrottsrörelsens verksamhetsidé”, dels var den upplösta föreningens handlingar m.m. skall arkiveras.

Beslutet, jämte bestyrkta avskrifter av styrelsens och årsmötets protokoll i ärendet, samt revisionsberättelse jämte balans- och resultaträkningar, skall överlämnas till vederbörande SF.

 

FÖRENINGENS MEDLEMMAR

10 §      Medlemskap

Medlemskap beviljas av varje av föreningens ändamål intresserad person och räknas från den dag medlemsavgift har erlagts.

Ansökan om medlemskap får avslås endast om det kan antas att vederbörande kommer att motarbeta föreningens ändamål eller intressen.

Beslut att avslå medlemsansökan skall fattas av styrelsen.

11 §      Utträde

Medlem som vill utträda ur föreningen, skall skriftligen anmäla detta till styrelsen och anses därmed omedelbart ha lämnat föreningen. Erlagda avgifter återbetalas ej.

Medlem som inte har betalat medlemsavgift före räkenskapsårets utgång anses ha utträtt ur föreningen. Medlemskapet upphör i sådant fall genom att personen avförs från medlemsförteckningen och äger därigenom ingen rösträtt vid påföljande årsmöte.

12 §      Uteslutning m. m.

Medlem får inte uteslutas ur föreningen av annan anledning än att denne har försummat att betala av föreningen beslutade avgifter, motarbetat föreningens verksamhet eller ändamål, eller uppenbarligen skadat föreningens intressen.

Beslut om uteslutning får begränsas till att omfatta viss tid. Sådan tidsbegränsad uteslutning får som mest omfatta sex månader från beslutsdagen.

Om tillräckliga skäl för uteslutning inte föreligger får föreningen i stället meddela medlemmen varning.

Beslut om uteslutning eller varning får inte fattas utan att medlemmen inom viss tid, minst 14 dagar, fått tillfälle att yttra sig över de omständigheter som föranlett att medlemskapet ifrågasätts. I beslutet skall skälen för uteslutning redovisas samt anges vad medlemmen skall iaktta för överklagande. Beslutet skall inom tre dagar från dagen för beslutet skriftligen sändas till den berörde.

Beslut om uteslutning eller varning skall fattas av föreningens styrelse och får av den berörde överklagas inom tre veckor enligt reglerna i RF:s stadgar.

13 §      Medlems rättigheter och skyldigheter

Medlem

•      har rätt att delta i sammankomster som anordnas för medlemmarna

•      har rätt till information om föreningens angelägenheter

•      skall följa föreningens stadgar och beslut som fattats av föreningsorgan samt följa i 

       3 § nämnda organisationers stadgar, bestämmelser och beslut

•      har inte rätt till del av föreningens behållning eller egendom vid upplösning av

       föreningen

•      skall inför kommande säsong betala medlemsavgift och de övriga avgifter som

       beslutats av föreningen, dock senast det datum som är beslutat av styrelsen.

       Medlemskapet räknas som gällande till och med nästkommande årsmöte

14 §      Deltagande i den idrottsliga verksamheten

Medlem har rätt att delta i föreningens idrottsliga verksamhet under de former som är vedertagna inom idrotten och på samma villkor som gäller för övriga medlemmar.

 

ÅRSMÖTET och EXTRA ÅRSMÖTE

15 §      Tidpunkt, kallelse

Årsmötet, som är föreningens högsta beslutande organ, hålls varje år i februari eller mars på tid och plats som styrelsen bestämmer.

Kallelse till årsmötet skall ske senast två veckor, och till extra årsmöte senast en vecka, före mötet genom allmänt tillgängliga informationskanaler, anslag i klubbhus och på central plats i Svanesund.

Kallelse till extra medlemsmöte ska alltid ange de ärenden som ska behandlas vid mötet. Styrelsen har dock rätt att även ta upp andra ärenden.

Verksamhets‑ och förvaltningsberättelser, revisorns berättelse, verksamhetsplan med budget samt styrelsens förslag och inkomna motioner med styrelsens yttrande skall finnas tillgängliga för medlemmarna senast en vecka före årsmötet. I kallelsen skall anges var dessa handlingar finns tillgängliga.

16 §      Förslag till ärenden att behandlas av årsmötet

Såväl medlem som styrelsen får ge förslag att behandlas av årsmötet.

Förslag från medlem skall vara styrelsen tillhanda senast en vecka före årsmötet.

17 §      Rösträtt samt yttrande- och förslagsrätt på årsmötet

Medlem som har betalat förfallna medlemsavgifter och under mötesåret fyller lägst 15 har rösträtt på mötet.

Rösträtten är personlig och får inte utövas genom ombud.

18 §      Beslutförhet

Mötet är beslutsmässigt med det antal röstberättigade medlemmar som är närvarande på mötet, med det förbehållet att det är minst fem närvarande medlemmar. För att kunna bevilja styrelsen ansvarsfrihet så måste minst en av dessa medlemmar inte ingå i den sittande styrelsen

19 §      Beslut och omröstning

Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning (votering).

Med undantag för de i 8 § första stycket och 9 § nämnda fallen avgörs vid omröstning alla frågor genom enkel majoritet. Enkel majoritet kan vara antingen absolut eller relativ.

Val avgörs genom relativ majoritet. Med relativ majoritet menas att den (de) som erhållit högsta antalet röster är vald (valda) oberoende av hur dessa röster förhåller sig till antalet lämnade röster. Vid lika röster avgör lotten.

För beslut i andra frågor än val krävs absolut majoritet, vilket innebär mer än hälften av antalet lämnade röster.

Omröstning sker öppet, om röstberättigad medlem begär det skall dock val ske slutet.

Vid omröstning som inte avser val gäller vid lika röstetal det förslag som biträds av ordföranden vid mötet.

20 §      Valbarhet
Valbar till styrelsen och valberedningen är röstberättigad medlem av föreningen. Arbetstagare inom föreningen får dock inte väljas till ledamot av styrelsen, valberedningen eller till revisor i föreningen.

21 §      Ärenden vid årsmötet

Vid årsmötet skall följande behandlas och protokollföras:

       1.    Fastställande av röstlängd för mötet.

       2.    Val av ordförande och sekreterare för mötet.

       3.    Val av protokolljusterare och rösträknare.

       4.    Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt.

       5.    Fastställande av föredragningslista.

       6.    a) Styrelsens verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret,

              b) Styrelsens förvaltningsberättelse (balans- och resultaträkning) för det

              senaste räkenskapsåret.

       7.    Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste

              verkamhets-/räkenskapsåret.

       8.    Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser.

       9.    Fastställande av medlemsavgifter.

       10.  Fastställande av verksamhetsplan samt behandling av budget för det kommande

             verksamhets-/räkenskapsåret.

       11.  Behandling av styrelsens förslag och i rätt tid inkomna motioner.

       12.  Val av:

               a) styrelse för kommande verksamhetsår
                  - ordförande
                  - sekreterare
                  - kassör

               b) 4 ledamöter i styrelsen

               c) om möjligt 2 suppleanter i styrelsen med för dem fastställd turordning

               d) 1 (om möjligt 2) revisor(er) jämte suppleanter för en tid av ett år. I detta

                   val får inte styrelsens ledamöter delta

               e) 2 ledamöter i valberedningen för en tid av ett år, av vilka en skall utses till

                   sammankallande

       13.  Övriga frågor

Beslut i fråga av större ekonomisk betydelse för föreningen eller medlemmarna får inte fattas om den inte finns med i kallelsen till mötet.

22 §      Extra årsmöte

Styrelsen kan kalla medlemmarna till extra årsmöte.

Styrelsen är skyldig att kalla till extra årsmöte när en revisor eller minst 1/3 av föreningens röstberättigade medlemmar begär det. Sådan framställning skall avfattas skriftligen och innehålla skälen för begäran.

När styrelsen mottagit en begäran om extra årsmöte skall den inom 14 dagar utlysa sådant möte att hållas inom två månader från erhållen begäran. Kallelse med förslag till föredragningslista för extra årsmöte skall finnas tillhanda för medlemmarna senast sju dagar före mötet i enlighet med vad som sägs i 15§.

Styrelsen har rätt att även ta upp andra frågor än den på kallelsens angivna till behandling.

Om rösträtt på extra årsmöte och om beslutsmässighet vid sådant möte gäller vad som sägs i 17§ och 18 §.

 

VALBEREDNINGEN

23 §      Sammansättning, åligganden

Valberedningen består av sammankallande och minst 1 övrig ledamot, valda av årsmötet.

Valberedningen skall senast 4 veckor före årsmötet tillfråga sittande styrelsemedlemmar om de vill kandidera för kommande år.

 

REVISORER

24 §      Revision

Revisorn har rätt att fortlöpande ta del av föreningens räkenskaper, årsmötes- och styrelseprotokoll och övriga handlingar.

Föreningens räkenskaper skall vara revisorn tillhanda senast en månad före årsmötet.

Revisorn skall granska styrelsens förvaltning och räkenskaper för det senaste verksamhets- och räkenskapsåret samt till styrelsen överlämna revisionsberättelse senast 14 dagar före årsmötet.

 

STYRELSEN

25 §      Sammansättning

Styrelsen består av ordförande, sekreterare, kassör samt 4 övriga ledamöter. Styrelsen bör om möjligt bestå av såväl kvinnor som män samt ungdomsrepresentant.

Styrelsen utser inom sig vice ordförande och de övriga befattningshavare som behövs.

Vid förhinder för ledamot inträder suppleant enligt av årsmötet fastställd turordning. Avgår ledamot före mandattidens utgång inträder suppleant i dennes ställe enligt samma ordning för tiden t.o.m. nästföljande årsmöte.

26 §      Styrelsens åligganden

När årsmöte inte är samlat är styrelsen föreningens beslutande organ och ansvarar för föreningens angelägenheter.

Styrelsen skall - inom ramen för RF:s, vederbörande SF:s och dessa stadgar - svara för föreningens verksamhet enligt fastställda planer samt tillvarata medlemmarnas intressen.

Det åligger styrelsen särskilt att

  • se till att för föreningen gällande lagar och bindande regler iakttas
  • verkställa av årsmötet fattade beslut
  • planera, leda och fördela arbetet inom föreningen
  • ansvara för och förvalta föreningens medel
  • överlämna räkenskaper m.m. enligt 24 § till revisorerna
  • förbereda årsmöte

Ordföranden är föreningens officiella representant. Ordföranden skall leda styrelsens förhandlingar och arbete samt övervaka att föreningens stadgar och övriga för föreningen bindande regler och beslut följs. Har ordföranden förhinder skall vice ordföranden träda in i ordförandens ställe. Styrelsen skall besluta om fördelning av arbetsuppgifterna i övrigt.

Har inte annat beslutats ankommer nedan angivna uppgifter på sekreteraren och kassören.

Sekreteraren:

•      förbereda styrelsens sammanträden och föreningens möten

•      föra protokoll över styrelsens sammanträden

•      se till att föreningens handlingar hålls ordnade och förvaras på ett betryggande sätt

       samt ansvara för att föreningens historia dokumenteras

•      se till att fattade beslut har verkställts

•      om ordföranden inte bestämmer annat, underteckna utgående handlingar

•      årligen upprätta förslag till verksamhetsberättelse för föreningen

Kassören: 

•      föra medlemsförteckning och se till att medlemmarna betalar beslutade avgifter till

       föreningen

•      se till att föreningen söker bidrag från stat, kommun och idrottsorganisationer m.fl.

•      svara för föreningens bokföring vilket innebär skyldighet att föra bok över

       föreningens räkenskaper

•      årligen upprätta balans- samt resultaträkningar

•      utarbeta underlag för budget och budgetuppföljning

•      se till att föreningens skatter, avgifter och skulder betalas i rätt tid

•      i förekommande fall upprätta och lämna allmän självdeklaration, särskild uppgift,

       kontrolluppgifter, uppbördsdeklarationer och övriga föreskrivna uppgifter inom

       skatte- och avgiftsområdet

•      föra inventarieförteckning, i vilken också av föreningen förvärvade priser införs

•      se till att såväl föreningens medlemmar i föreningens verksamhet som föreningens   

       byggnader, idrottsmateriel, priser och övriga tillhörigheter är försäkrade på ett

       betryggande sätt

27 §      Kallelse, beslutsmässighet och omröstning

Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden, eller då minst halva antalet ledamöter har begärt det.

Styrelsen är beslutsmässig när samtliga ledamöter kallats och då minst halva antalet ledamöter är närvarande. För alla beslut krävs att minst hälften av styrelsens samtliga ledamöter är ense om beslutet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Röstning får inte ske genom ombud.

I brådskande fall får ordföranden besluta att ärende skall avgöras genom skriftlig omröstning i elektroniskt lämpligt format eller vid telefonsammanträde. Om särskilt protokoll inte upprättas skall sådant beslut anmälas vid det närmast därefter följande sammanträdet.

Vid sammanträde skall protokoll föras. Protokoll skall justeras av mötesordföranden. Avvikande mening skall antecknas till protokollet.

28 §      Överlåtelse av beslutanderätten

Styrelsen får överlåta sin beslutanderätt i enskilda ärenden eller i vissa grupper av ärenden till sektion, kommitté eller annat organ eller till enskild medlem eller anställd.

Den som fattat beslut med stöd av bemyndigande enligt föregående stycke skall fortlöpande underrätta styrelsen härom.

 

SEKTIONER

29 §      Bildande och nedläggning av sektion

Beslut om bildande eller nedläggning av sektion fattas av föreningens årsmöte eller extra årsmöte som sammankallats för prövning av sådan fråga.

Föreningen har i sin nuvarande form inga andra sektioner än seglingsverksamheten vilken likställs med föreningens huvudstyrelse.

30 §      Sektionsstyrelse

Ledningen för varje sektion utövas av en sektionsstyrelse, bestående av ordförande och övriga ledamöter. Sektionsstyrelse väljs årligen bland röstberättigade medlemmar av möte med de föreningsmedlemmar som bedriver den idrottsgren som sektionen har hand om.

Sektionsmötets val av sektionsstyrelse skall underställas föreningens styrelse för godkännande.

Härutöver får föreningens styrelse utse en av sina ledamöter att ingå i sektionsstyrelse.

Föreningens styrelse har rätt att entlediga ledamot i sektionsstyrelse.

31 §      Instruktion för sektionsstyrelse

Föreningens styrelse skall, i särskild instruktion eller på annat lämpligt sätt, fastställa de befogenheter och skyldigheter som sektionsstyrelse har.

32 §      Budget och verksamhetsplan för sektion

Sektionsstyrelsen upprättar förslag till budget och verksamhetsplan för sektionen att gälla under nästföljande verksamhetsår. Budget och planen inges till styrelsen för godkännande på tid som denna bestämmer. Styrelsen gör de ändringar i budgeten och planen som bedöms vara nödvändiga med hänsyn till föreningens skyldigheter i olika hänseenden, föreningens ekonomiska ställning eller den väntade utvecklingen av den idrottsliga verksamheten.

 

KOMMITTÉER

33 §             Bildande och nedläggning av kommitté

Beslut om bildande eller nedläggning av kommitté fattas av styrelsen.

Föreningens styrelse utser en av sina ledamöter att ansvara för respektive kommitté för tiden intill den 30 april nästkommande år. Till sin hjälp har ansvarig ledamot ytterligare röstberättigade medlemmar som utses av denne. Föreningens styrelse har rätt att entlediga ledamot i kommitté.

Respektive kommitté ansvarar specifikt för det område den tillsatts att förvalta.

Exempel på förekommande områden som kan hanteras av kommittéer.

Utbildningskommittén

Utbildningsverksamhet, seglarskola och därmed sammanhängande aktiviteter.

Seglingskommittén

Kapp- och träningsseglingar, men även organiserade nöjesseglingar. Den verkar även för gott sjömanskap, för kännedom om navigation och kunskap kring kappseglingsregler.

Anläggningskommittén

Klubbens fasta och lösa egendomar inklusive frågor rörande avyttring eller anskaffning.

Klubbkommittén

Ansvarar för serverings-,  trivsel- och lotteriaktiviteter.

 

TVIST

34 §             Skiljeklausul

Talan i tvist mellan medlem och föreningen får inte väckas vid allmän domstol. Sådan tvist skall, utom i fall då annan särskild ordning är föreskriven i RF:s eller SF:s stadgar, avgöras enligt lagen om skiljeförfarande. Dock skall följande gälla rörande kostnaderna för skiljeförfarandet. Vardera parten svarar för egna kostnader liksom för kostnaderna för den skiljeman man utsett. Ordförandens kostnader, inklusive kostnaderna för eventuell sekreterare, delas lika mellan parterna.

 

BILAGA

Bra i idrott och bra idrott

Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt

 

Fysisk utveckling

Idrott är fysisk aktivitet. Kroppen är skapad för aktivitet. Därför är idrott bra och utvecklande för oss människor. Genom idrottsverksamheten tränar vi och utvecklar kroppen så att vi mår bra och kan prestera mera såväl på idrottsbanan som i vardagen. Detta gäller inte minst dem som har fysiska handikapp. Genom att vara kontinuerligt aktiva vidmakthåller vi vitala funktioner även när vi blir äldre. Idrotten har på så sätt stor betydelse för folkhälsan.

 

Psykisk utveckling

Idrott svarar mot djupt liggande mänskliga behov. I idrotten får vi utlopp för glädje och spontanitet, vi trivs och mår bra.

Människan behöver utmaningar och mål att sträva efter.  Idrott är utmanande och spännande. I idrotten finns ett inbyggt tävlingsmoment som inspirerar oss att testa våra gränser, att uppnå bättre resultat och att prestera mer. Att nå ett uppsatt mål skänker tillfredsställelse oavsett nivå. Att kämpa tillsammans med andra för att nå detta mål ger erfarenheter som är värdefulla på livets alla områden.

Idrott rätt bedriven är bra för barn. Forskningsresultat visar att idrottsaktiviteter medverkar till barns allsidiga utveckling. Därför bör alla barn ha möjlighet att idrotta varje dag - i skolan, i föreningen eller spontant i bostadsområdet.

 

Social utveckling

Idrott ger gemenskap. För många är kamratskapen i föreningen ett avgörande skäl att engagera sig. Många barn och ungdomar får i föreningen en trygg social gemenskap. De lär sig att respektera och umgås med andra människor, också över generationsgränser, kulturella och etniska gränser. Genom ledarna får de positiva vuxna förebilder. Samhörigheten i föreningen motverkar människors isolering. Idrott i förening ger därmed, rätt bedriven, ett mervärde som ska vara tillgängligt för alla som vill.

 

Kulturell utveckling

Elitidrotten har genom sin oregisserade dramatik och utövarnas skicklighet en stark attraktionskraft på människor i alla samhällsskikt och i alla åldrar. Som förebilder är utövarna av stort värde för barn och ungdomar.

På de flesta orter i landet finns en eller flera idrottsföreningar. Genom sin verksamhet bidrar de till bygdens utveckling och skapar en värdefull identifikation med orten.

Idrotten är en central och folkkär del av vårt svenska kulturarv.

 

Det finns således mycket som är bra med idrotten...

Men eftersom idrott betyder så mycket i så många människors liv är det också viktigt att den bedrivs på ett bra sätt. Idrottsrörelsen strävar därför efter att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamheten och anpassa den efter de aktivas behov och önskemål.

 

Demokrati

Varje deltagare ska, inom de ramar som är tillgängliga, få möjlighet att utvecklas efter sina och den egna gruppens önskemål. Detta uppnås genom att alla medlemmar, oavsett ålder och kön, är delaktiga i de beslut som formar verksamheten. En viktig del av idrottsrörelsens demokratiska fostran är att varje människa kan påverka genom att ta ansvar för sig själv och sin grupp, såväl genom en demokratiskt uppbyggd mötesverksamhet som i den vardagliga träningen och tävlingen.

 

Fostran

Idrottens föreningsliv är en viktig uppfostringsmiljö för många barn och ungdomar. Vi ska med en genomtänkt verksamhet påverka attityder och värderingar på ett positivt sätt. Särskilt viktigt är det att verksamheten är utformad så att barn lär sig respektera varandra som kamrater och medtävlare. Att glädjas åt varandras framgångar och stötta varandra vid motgångar är viktiga delar i idrottsgemenskapen. Inom idrotten lär vi oss hur kroppen fungerar och tar ställning mot sådant som är skadligt och nedbrytande, t ex användandet av droger.

 

Jämställdhet

Idrotten är lika viktig för kvinnor som för män, för flickor som för pojkar. Och alla är lika viktiga för idrotten. Därför ska det inom idrottsrörelsen finnas jämställdhet mellan könen. Med det menar vi att det ska finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott vilket kräver att kvinnlig och manlig idrott värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt. Vi delar på ansvaret för utvecklingen genom att på alla nivåer inom idrottsrörelsen ta tillvara såväl kvinnors som mäns olika erfarenheter och värderingar som ledare. Vi fördelar och utformar också uppdragen så att både kvinnor och män kan medverka.

 

Rent spel

En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Det är meningslöst att tävla om inte alla följer gemensamt uppsatta regler. Därför arbetar vi för en konsekvent regelefterlevnad och uppmuntrar gott uppträdande såväl på som vid sidan av idrottsarenan. Därför tar svensk idrott också avstånd från och arbetar aktivt mot användandet av förbjudna preparat - doping - för att uppnå bättre resultat.

 

Förebygga skador

När idrott utövas uppkommer ibland skador av olika slag. Genom utbildning och rätt bedriven träning försöker vi förebygga skador. Vi strävar även efter att lära utövare och ledare handskas med lättare skador utan inblandning av sjukvården.

Sund ekonomi

Inom idrotten hanterar vi mycket pengar. Detta är särskilt aktuellt i elitsammanhang och inom vissa massmedialt exponerade idrotter. All hantering ska ske efter sunda principer med hänsyn tagen till vår folkrörelses etiska krav.

 

Respekt för andra

Idrotten är till hela sin idé internationell. Idrottsligt utbyte mellan olika nationer och etniska grupper på alla nivåer breddar våra kontaktytor.  Den ökar vår förståelse för andra kulturer, och stärker samverkan mellan människor över nationsgränserna. Genom att idrotten är gränslös kan den via föreningarna bidra till att integrera nykomlingar i det svenska samhället. Människor av olika nationalitet, ras och religion kan med idrottsgemenskapen som utgångspunkt lära känna varandra, respektera och förstå varandras olika värderingar, vilket motverkar främlingsfientlighet och rasism.

 

Ideellt engagemang

I idrottsrörelsen är medlemmarna med av egen fri vilja. De utformar och leder själva verksamheten. Att vara delaktig och ta gemensamt ansvar ger verksamheten ett mervärde. Hundratusentals ledare satsar oavlönat tid och kraft på att leda och fostra barn och ungdomar. De medverkar härigenom till en positiv utveckling i samhället. Det ideella engagemanget utgör i sig en kraft att värna om. Det är idrottens kännemärke. De ideella ledarna ska kontinuerligt erkännas, uppmuntras och ges möjlighet till utveckling.

 

Miljömedvetenhet

Alla är vi beroende av och vill ha en ren och frisk miljö att överlämna till våra barn.  Medvetenhet om miljöns krav och människans påverkan är en viktig del av barns och ungdomars fostran. Idrottsrörelsen tar sitt ansvar genom att så långt det är möjligt anpassa sin verksamhet så att den inte påverkar miljön negativt. Många idrotter använder dessutom naturen som sin ”idrottsplats”. Här har vi mot bakgrund av bl. a. allemansrätten ett särskilt ansvar förenat med såväl rättigheter som skyldigheter.

 

(Lydelsen antagen av Riksidrottsmötet i november 1995)

Uppdaterad: 28 FEB 2013 20:07 Skribent: Charlotte Johansson

 

 

 

 

 

 

Postadress:
Svanesunds SS - Segling
Ordf. Martin Källerfelt, Strandåsvägen 8
47231 Svanesund

Besöksadress:
Warmarkska villan, Öhrströms väg
47231 Svanesund

Kontakt:
Tel: +4630445670
E-post: This is a mailto link

Se all info