Hoppa till sidans innehåll

Optimist


Optimistjolle, eller Optimist, är en liten enmansjolle. Optimistjollen går att känna igen på att den är nästan fyrkantig, använder spristake och har en Q-liknande symbol i seglet som står för International(I) Optimist(O).

Man får tävla i Optimist till och med det år man fyller 15, men många har redan växt ur båten innan dess. Många börjar segla båten i åttaårsåldern. Optimisten är troligen världens största båtklass med upp emot 300 000 båtar i världen. I Sverige har över 24 000 Optimistjollar registrerats.

Optimistjollen används i stor utsträckning i seglarskolor för barn, vilket också var vad den ursprungligen konstruerades för.

Historia
Optimistjollen konstruerades 1947 i Clearwater, Florida/USA av amerikanen Clark Mills (död 2001). Han blev ombedd av välgörenhetsorganisationen Optimist

Club of America att konstruera en jolle för barn. Han tog idéer från Sharpien, en gammal konstruktion som ansågs vara sjövärdig även med stora laster. Båten kostade inte mer än $ 50.

1962 bildades Svenska Optimistjolleförbundet med Ivar Ahlgren från Göteborg som ordförande.[

1965 skapades International Optimist Dinghy Association (IODA) och Sverige var ett av de sju länder som var med från starten. De övriga var USA, Storbritannien, Österrike, Norge, Danmark och Finland. Glasfiberskrov tilläts på tävling från och med 1970.]

Under 1995 skärptes mätreglerna så att det blev strikta så kallade One-Design-regler, vilket innebär att båtarna blir nästan exakt likadana. Tanken med de nya reglerna var att seglingarna skulle bli rättvisare (då allt beror på seglaren) och att båtarna skulle bli billigare. Om lägre priser och mer rättvisa seglingar har uppnåtts är inte alla överens om, men IODA menar att det varit en framgång. Absolut deadline för inmätning av gamla typen av båtar var den 1 mars 1996.

 

FAKTA - OPTIMISTJOLLE

Total längd

2,285 - 2,315 m

Bredd

1,115 – 1,145 m

Deplacement

35 kg

Költyp

Centerbord

Konstruktör

Clark Mills

Antal byggda

132 000 registrerade sedan 1974

LYS-tal

0,79

Segelyta/Sprisegel

3,5 m2

 

Skrov
Skrovet beskrivs ofta som en fyrkantig låda. Fören är platt och svagt framåtlutad. Båten är tjockast på mitten och blir smalare längre förut och lite smalare akterut. Akterspegeln är helt plan. Alla sidor ansluter till botten i nästan helt räta vinklar. Allt detta är konstruktionsdetaljer som underlättar byggandet i plywood. Båten bär på dessa egenskaper trots att de idag ytterst sällan tillverkas i trä utan i glasfiberarmerad härdplast.

Då båten är lätt i förhållande till seglaren påverkas den mycket av seglarens placering. Särskilt viktigt är att inte sitta för långt bak i båten då detta gör att vattnet inte släpper från aktern och turbulens bildas bakom båten. Detta utnyttjas även för att bromsa båten vid behov. Det är få båtar som kan bromsas så effektivt bara genom att använda seglarens vikt. Optimistjollen saknar självläns. Detta gör att båten måste ösas när vatten seglas in eller efter att båten har vält upp efter en kappsejsning. I hårdvind är förmågan att ösa effektivt avgörande för att kunna placera sig på kappseglingar då hur bra båten än seglas så kommer det komma in vatten eftersom båten helt saknar däck och allt vatten som sköljs eller skvätter in måste ösas ur.

I skrovet sitter tre upplåsbara flyttkuddar för att hindra att båten sjunker om den vattenfylls. På en del äldre båtar, innan One-Design-reglerna kom satt de upplåsbara flyttkuddar inbyggda i skrovet och blåses upp genom inspektionsluckor.

En del mycket gamla båtar, främst från tillverkaren Falsled, hade dubbelskrov med frigolit i mellan och frigolitblock inbyggda. Idag har det ofta kommit in vatten mellan skroven vilket leder till att de är mycket tunga.

Roder
Optimistjollens roder är, i förhållande till skrovlängden, mycket stort. Detta tillsammans med att det är bakåtlutat gör att det är lätt att vricka sig fram med båten. Under starter i trånga startfält utnyttjas detta frekvent trots att det bryter mot reglerna. Man vrickar sig upp mot vinden för att få fri vind inför starten. Vrickning utnyttjas även undantagsvis vid andra tillfällen under en kappsegling då man ska ta sig fram en kort sträcka rakt mot vinden. Till exempel kan det utnyttjas om det är lite vind och man inte kan komma upp den allra sista biten till ett märke eftersom det är andra båtar ivägen som hindrar en från att slå.

Centerbord
Centerbordet, eller om man ska hårdtolka kappseglingsreglernas definition så borde det kallas sticksvärd (dock säger få sticksvärd om det), är i förhållande till båten varken stort eller litet. Det saknar nästan helt möjlighet att vinkla det fram och bakåt. Som på många andra båtar dras det upp vid undanvind och lite under hårdvindskryss.

Rigg
Som bilden visar är seglet fyrkantigt och spristake används. På moderna båtar är mast, bom och spristake aluminiumrör. Masten är inte konstruerad att böja sig. Bommen däremot bör böja sig. Hur mycket man vill att den ska böja sig beror på vikten på seglaren, en tyngre seglare vill ha en styvare bom. Skotet fästs i bommen med hjälp av en hanfot (se illustration) längden på hanfoten påverkar även den bommens krökning. Ofta fästs även en tamp på mitten av hanfoten, direkt mellan skot och bom för att kunna fininställa bommens böjning.

Seglet fästs i mast och bom med hjälp av korta tampar, så kallade litsar. Denna lösning är ovanlig lösning på moderna jolleklasser.

Skotet har normalt en utväxling tre till ett och sista blocket är ett spärrblock. Skotråtta för att tillfälligt fästa skotet är inte tillåtet utan seglaren är tvungen att hela tiden hålla imot seglet.

Trim
Riggen kan trimmas dels genom de vanliga trimmen uthal, kick, och mastens lutning och dels det för optimisten viktiga trim, spristakens spänning. Lite förenklat kan man säga att spristaken spänns så mycket att seglet inte längre har veck. När det blåser mer, och på kryss, späns spriet medan det släpps i lättvind och på undanvind. Om det är för lite spänt öppnar akterliket (vinden försvinner ut ur seglet innan det lämnat maximalt med energi) om det är för hårt spänt stänger akterliket (vinden "fastnar" och någon ny vind kan inte komma in). Om man har svårt att orka hänga ner båten i hårdvind släpper man ofta på spristaken och seglet öppnar.

Källa: Fakta huvudsakligen lånat från Wikipedia

Uppdaterad: 08 JUN 2016 02:24 Skribent: Charlotte Johansson

Våra sponsorer


 Orust Sparbank

 


      

 

Kontakta This is a mailto link för frågor om hemsidan

 

 

 

 

 

 

 

 

Postadress:
Svanesunds SS - Segling
Ordf. Martin Källerfelt, Strandåsvägen 8
47231 Svanesund

Besöksadress:
Warmarkska villan, Öhrströms väg
47231 Svanesund

Kontakt:
Tel: +4630445670
E-post: This is a mailto link

Se all info