Hoppa till sidans innehåll

Historik


Urshults Idrottsförenings Historik

Under juni månad 1927 väcktes tanken om att bilda en idrottsförening i Urshult. I grannsocknarna Ryd och Tingsryd hade man hunnit före, och där etablerat en och annan idrottstävling. Några ungdomar tog kontakt med överstelöjtnant Knut Stanler och disponenten vid Svenska Fruktföreningen i Urshult, Markus Melin för att få deras hjälp med att bilda idrottsföreningen.

Den 20 Augusti 1927 hölls ett konstituerat sammanträde på Fruktföreningens kontor under ordförandeskap av överstelöjtnant Stanler. 16 personer var närvarande vid detta sammanträde och man beslutade att bilda en idrottsförening. Till ordförande valdes Markus Melin och till sekreterare och kassör Einar Åkesson. Intresset för den nya föreningen var livligt. Man bedrev den träning som kunde komma i fråga på åkrar i samhällets närhet. Provisoriska fotbollsplaner anlades av föreningsmedlemmarna, först på en åker vid sidan om gamla kvarnen. Därefter användes en åker i Rössvik, och sedermera en i Veräng. Den första fotbollsmatchen spelades mot Ryds Sportklubb på torget i Ryd, och UIF fick se sig besegrat med 23-0. Den följande returmatchen spelades sedan på en åker i Rössvik, och UIF förlorade med 1-10. Detta var den första gången som Urshults fotbollslag gjorde mål mot ett främmande lag.

Vid ett sammanträde den 12 februari 1928 antogs föreningens stadgar. Klubbens färger beslutades vara vita tröjor med UIF broderat i rött samt blå byxor. Den 24 mars samma år valde man ett sektionsutskott för fotboll och ett för allmän idrott. Under 1929 märktes de första besluten om en egen idrottsplats. Man beslutade att få kontrakt på ett markområde där den nuvarande idrottsplatsen ligger. För att finansiera den tilltänkta idrottsplatsbyggnationen anordnades dansaftnar och fester, och man erhöll även en gåva från Svenska Fruktföreningen. Iordningställandet av fotbollsplanen lades ut på anbud och fyra sådana inkom. Den 14 maj 1929 antogs det lägsta anbudet som lydde på 1.600 kronor och hade lämnats in av Hilding Svensson och Sven Karlsson i Buskahult.

Den 4 augusti 1929 invigdes idrottsplatsen. Vid styrelsesammanträde den 28 augusti 1929 avsynades idrottsplatsen, och i §3 ur detta protokoll går att framläsa att planen avsynades och godkändes sedan några stenar blivit borttagna. Den totala anläggningskostnaden uppgick till 1.850 kronor. Under 1929 beslutades också att föreningen skulle anslutas till Svenska Gymnastik och Idrottsföreningarnas Riksförbund, sedemera kallat Sveriges Riksidrottsförbund. Detta år deltog också föreningen för första gången i seriesammanhang i fotboll.

1931 omnämns för första gången en skidtävling i föreningens historia. Söndagen den 6 mars anordnades ett klubbmästerskap. De yngre medlemmarna skulle åka en sträcka på 8 km, och ungdomarna 4 km. Segrare i 8 km klassen blev Gunnar på hotellet och i 4 km klassen Gösta Svensson. 1931 anslöt sig också föreningen till Smålands Fotbollsförbund. På årsmötet 1934 beslutades om att bandy skulle införas på föreningens program.Vid styrelsemöte den 29 juni 1937 beslutades att fotbollsplanen skulle förlängas med 20 meter. Arbetet lades ut på anbud, och två sådana inkom. Olof Johansson i Karatorp hade det lägsta budet på 1.000 kronor, och detta antogs. För att finansiera denna byggnation beslutades att föreningen i Urshult Sparbank skulle uppta ett lån på 700 kronor, men då föreningen ej förfogade över någon säkerhet för lånet upptogs detta i frisörmästare Nils Olssons namn med Nils Ljungkvist och Gert Karlsson som borgenärer. I detta styrelseprotokoll återspeglas också föreningens dåliga ekonomi i §6 där följande utläses:
"Då föreningen har dålig ekonomi beslutar styrelsen att fotbollsspelarna får spela på egen risk, eftersom föreningen ej har råd att teckna några försäkringar."

Från 1938 och under krigsåren fram till 1945 förflyter verksamheten inom föreningen någorlunda problemfritt. Man deltager hela tiden i seriespel med ett seniorlag och är hela tiden placerad i lägsta seriesystemet. Under vintrarna deltager man flitigt i olika skidtävlingar samt anordnar klubbmästerskap. Föreningen håller sig också med ett bandylag, vilka dock ej deltager i seriesammanhang, utan ägnar sig åt att spela vänskapsmatcher med stor framgång. Vid årsmötet 1940 delas föreningen upp i sektioner, nämligen fotbollssektion, allmän idrottssektion, bandysektion och skidsektion. 1944 bildas på förslag av Sven Svensson en speciell sektion för friidrott och gymnastik. Ett protokoll från årsmöte den 12 april 1945 omnämns första gången gymnastiken, vilken verksamhet som dragits igång av Sven Svensson. Ett stort intresse har väckts, och man håller sig med tre olika gymnastikgrupper. Vid detta möte beslutas också att ansluta sig till Svenska Gymnastikförbundet. Vidare väcks frågan om iordningställande av plats för hopp- och kastgrop vid idrottsplatsen. Det uppdrages åt friidrottssektionen att i ordningsställa en sådan efter bästa förmåga både praktiskt och ekonomiskt.Vid årsmötet 1946 föreslås av Sven Svensson att träningen för föreningens fotbollsspelare och friidrottare måste organiseras, och särskild tränare utses inom föreningens egna led. Efter det frågan ventilerats utsågs fem personer som ledare för träningsverksamheten. 1946 deltager föreningen för första gången i seriesammanhang i friidrott. 

Vid årsmötet 1947 inväljs Sven Svensson som ordförande och Gösta Svensson som kassör i föreningsstyrelsen. Ur fotbollssammanhang noteras också att föreningen för första gången deltager med ett B-lag i seriespel. Den 13 juli detta år firar föreningen 20-års jubileum på idrottsplatsen. Samma dag fick föreningen mottaga den dåvarande idrottsplatsen som gåva av ägaren till Möllekulla gård. Därmed kom man så långt att man kunde börja tänka sig förverkligandet av en utvidgad och moderniserad idrottsplats.1948 inköptes ett 15.000 kvadratmeter stort område i anslutning till idrottsplatsen. Under året noteras också följande:
”Föreningen deltager för första gången med ett pojklag i seriesammanhang.”, ”Åke Rundkvist vinner skytteligan genom att på 22 matcher tillverka 44 mål.” Genom detta är Åke ostridigt föreningens bäste målspottare genom tiderna.”Vårt friidrottslag har vunnit Smålandsserien div. 3. Detta är föreningens första serieseger inberäknat samtliga idrottsgrenar.”1951 vinner pojklaget sin serie och kan därmed ståta som föreningens första seriesegrare i fotbollssammanhang. Vidare upphör detta år föreningens bandyverksamhet.

1952 firas 25-års jubileum, och då med bland annat den första nationella friidrottstävlingen i UIF's regi. I ett 100-meters lopp deltog här den tyske mästaren Ernst Rohrson, vilken strax tidigare presterat 10,3 sekunder på denna distans i Hamburg. Tyvärr slutade denna tävling illa för Rohrson, eftersom han snubblade över en tuva i den provisoriska 100-meters banan på fotbollsplanen. Han skadade sig nämligen så svårt i foten att han fick upphöra med sitt tävlande efter denna händelse.1953 erhåller föreningen ett kommunalt anslag på 20.000 kronor samt ett anslag från riksidrottsförbundet på 10.000 kronor till anläggandet av en ny fotbollsplan och friidrottsanläggning. Samma år påbörjas arbetet med bröderna Håkansson i Karatorp som entreprenörer. Dessa har lämnat ett anbud på 49.000 kronor. 1954 är själva friidrottsanläggningen färdig, och den första seriematchen i denna idrott kan avverkas. Under mellanåren av 50-talet har friidrotten ett starkt uppsving inom föreningen, eftersom fotbollsverksamheten i stort sett ligger nere på grund av nybyggnation av idrottsplatsen.

1955 - 1956 anläggs en träningsplan. 1956 är idrottsplatsen färdig och återinvigs på sommaren av biskop Malmeström. Till invigningen hade utlysts en tävling om namnförslag till idrottsplatsen med en penningsumma som pris. Bland de många förslag som inkom vann namnet Urdavallen. Detta förslag hade inlämnats av Axel Svensson, och han fick vid invigningen mottaga en prissumma som han återskänkte till föreningen. Under 1956 fattades beslut om att bygga en ishockeybana, som kunde sättas upp vintertid på träningsplanen. Arbetet med byggandet av ishockeybana påbörjades under året och utfördes genom frivilligt arbete av föreningsmedlemmarna. Virke till sargar med mera hade skänkts av enskilda skogsägare inom kommunen. 

Den 9 januari 1958 var ishockeybanan helt färdig och invigdes. I samband med att den nya fotbollsplanen är färdig 1956 kom seriefotbollen i gång på nytt, och representationslaget återfinns i den lägsta divisionen. I en seriematch på hemmaplan mot Lönashult sätts två rekord i föreningens fotbollshistoria. Hemmalaget vinner med 17- 0 och Olle Lindgren tillverkar 9 av målen. Som en passus kan noteras att returmatchen i Lönashult påföljande vecka slutade med förlust med 2 -1.Under slutet av 50-talet har fotbollsverksamheten inom föreningen fått ett uppsving som aldrig tidigare, och haft till följd att de flesta ungdomars intresse inriktas på denna idrottsform. Detta får till följd att friidrottsverksamheten och gymnastikverksamheten trängs tillbaka och verksamheten upphör. 1959 anställs Lennart ”Nicke” Horn, Växjö, som fotbollstränare för ett arvode av 40 kronor/träningstillfälle. Detta är första gången föreningen håller sig med en avlönad tränare. På hösten 1959 avlöser Allan Törnqvist Lennart Horn som fotbollstränare. Allan som tidigare spelat division 3 fotboll i IFK Karlshamn, tar också hand om ungdomsträningen. Allan gör en epokgörande insats inom ungdomsfotbollen, och föreningen håller sig framledes med ett flertal pojklag, och den träningsverksamhet som nu bedrives kommer att bära frukter framledes. Allan är kvar som spelare och tränare inom föreningen till och med 1966.

1960 vinner föreningens ishockeylag division 5 värendsgruppen, och avancerar till div.4. Här ligger ishockeylaget sedan kvar till och med säsongen 1965 då ishockeyverksamheten läggs ned. Anledningen till att ishockeyverksamheten lades ner berodde till stor del på att denna sport blivit allt för dyr att bedriva. Priser på material såsom klubbor, skydd med mera och hyra för konstfrusen ishockeybana sköt i höjden.1960 vinner fotbollens B-lag sin serie. 1961 vinner UIF's A-lag i fotboll sin division 6 serie och avancerar för första gången i föreningens historia till division 5. Under den fortsatta delen av 60-talet pendlar fotbollslaget sedan mellan division 5 och division 6. Detta på grund av ett flertal generationsväxlingar. 1966 vinner A-laget division 6, och likaledes gör man 1969. 

I mitten av 60-talet har intresset för tennisverksamhet väckts inom föreningen, och det beslutas om att anlägga en tennisbana. Ägaren till Möllekulla gård uppvaktas på nytt för inköp av mark och dessa skänker 2.500 kvadratmeter till idrottsföreningen. Därefter påbörjas byggnationen av tennisbanan, vilken är klar 1966. Den totala byggnadskostnaden uppgår till 30 000 kronor och finansieras med egna medel och kommunala bidrag. Större delen av anläggningsarbetet utförs som frivilligt arbete av föreningsmedlemmarna.På våren 1969 fattas ett beslut om att anlägga ett elljusspår i anslutning till idrottsplatsen. Markägarna runt idrottsplatsen uppvaktas, och upplåter sina marker för elljusspår kostnadsfritt. Spårets längd bestämmes till 2,5 km. Ett anslag till byggnationen söks med 29 000 kronor hos Urshult kommun och beviljas. I september månad påbörjas arbetet med spåret, och i december månad är det färdigt. Hela spåret byggs genom frivilligt arbete av föreningsmedlemmarna, och med
Karl Johansson och Gösta Svensson som arbetsledare. Den totala anläggningskostnaden uppgick till ca. 25.000 kronor. I och med elljusspåret ökar intresset för skidsporten. Visserligen har denna hållits på en ganska hög nivå under hela 60-talet, och flera av skidsektionens medlemmar har deltagit i olika former av tävlingar runt om i länet. Redan i mitten av 60-talet har flera medlemmar deltagit i Vasaloppet.

Under hela 70-talet och fram till sistlidna säsong, 1986-1987, återfinns skidsektionens medlemmar i prislistorna vid ett stort antal tävlingar. Det organiseras också regelbundna träningar. Sedan början av 80-talet deltager skidungdomarna i organiserade tävlingar.Skidsektionen står också som arrangör för en större skidtävling som årligen ingår i kommunklassikern.1972 har föreningens omklädningslokaler blivit för trånga på grund av den omfattande idrottsverksamheten. En framställan görs hos kommunfullmäktige i Tingsryd om att renovera den kommunalägda bygdegården, som är belägen invid idrottsplatsen. 1973 beslutar kommunalfullmäktige att renovera bygdegården för föreningens räkning. På våren 1975 påbörjas renoveringsarbetet och lokalerna är klara att tagas i bruk i november månad. Ett nyttjanderättsavtal slutes mellan kommunen och UIF, och bygdegården övergår så småningom genom gåva i föreningens ägo. Renoveringskostnaderna uppgår till ca. 240.000 kronor. Vid styrelsesammanträde den 20 februari 1974 beslutades att vidtaga förberedande åtgärder för att anlägga en träningsplan med elbelysning på den plats där gamla träningsplanen är belägen. Vi får hjälp med byggnadsbeskrivning och kostnadsberäkning från kommunens tekniska avdelning. Anslag sökes härefter hos kommunen och riksidrottsförbundet och beviljas så småningom. Byggnationen läggs ut på anbud, och svar inkommer, men visar sig vara allt för höga. För att få ner kostnaderna beslutar styrelsen genomföra byggnationen i egen regi. Vissa entreprenörer hyrs in och föreningsmedlemmarna utför ett omfattande frivilligt arbete. Byggnationen påbörjas hösten 1976 och i årsskiftet 1977 - 78 är planen helt färdig. Anläggningskostnaderna uppgår till 175.000 kronor. Detta skall jämföras med den lägsta anbudssumman som inkom, och löd på 225.000 kronor. För att klara finansieringen får föreningen uppta ett lån på 75.000 kronor, eftersom vi endast erhållit 100.000 kronor i stats- och kommunala bidrag.

Den 22 januari 1975 bildas en damklubb inom föreningen på initiativ av dåvarande ordföranden i huvudstyrelsen, Gunnar Magnusson. Damklubben får från början 27 stycken medlemmar. De flinka damerna sätter omedelbart igång med att arrangera tipspromenader, auktioner och fester, och drar på detta sätt in mycket pengar. Större delen av dessa pengar skänks till föreningens ungdomsverksamhet. Damklubben startar också på nytt upp föreningens gymnastikverksamhet, och både barn- och flickgrupper bildas. Denna verksamhet utökas efterhand och pågår fortfarande med stort antal deltagare.Från 1970 och till 1978 är föreningens representationslag i fotboll ett etablerat division 5 lag. Ungdomsverksamheten hålles också på ganska hög nivå, och flera pojklag vinner sina serier. 1978 slutar fotbollslaget på andra plats i division 5 serien, vilket är den största framgången hitintills. Detta sporrar till ytterligare ansträngningar år 1979 då de största framgångarna uppnås inom fotbollsverksamheten i föreningens historia. A-laget vinner detta år division 5 sydvästra, och flyttas upp i division 4. Samtidigt vinner B-laget sin serie. A-laget håller sig sedan kvar i division 4 till och med 1983 då man degraderas till division 5 på grund av generationsväxlingar i laget. Under år 1984 och 1985 håller sig A-laget i toppen av division 5, men 1986 degraderas man till division 6. Denna degradering berodde till stor del på att några nyckelspelare lämnade laget.

På hösten 1986 bildades bland företagarna i Urshult en sponsorpool, vilkas målinriktning var att ekonomiskt stödja föreningen för att vårt fotbollslag åter igen skulle vandra uppåt i seriesystemet. Denna satsning lyckades, och vårt A-lag vann 1987 sin division 6 serie och påföljande år fanns laget åter i division 5. 1979 hade föreningen för första gången ett flicklag i seriespel i fotboll. Av detta flicklag växte så småningom upp ett damlag som 1983 vann sin division 5 serie och avancerade till division 4. 1985 fick damlaget dra sig ur serien på grund av spelarbrist. Föreningen har dock fortfarande framgångsrika flicklag, och 1986 fanns vi åter med i damserien division 5, vilken vanns. 1987 återfinns damlaget i division 4, och har där placerat sig i mitten av tabellen.Under sommaren 1984 genomfördes en stor ombyggnad av tennisbanan till en kostnad av ca. 125.000 kronor. Finansieringen skedde genom statliga och kommunala bidrag samt av föreningens egna medel. Tennisbanan asfalterades först varefter den belades med det nya spelunderlaget Plexe Pave. Efter denna ombyggnad kunde föreningen ståta som ägare till en av länets absolut finaste allvädersbanor. 

Genom den nya banan ökade tennisintresset inom föreningen. Under åren har aktiviteten varit mycket stor, och bland annat genomförde tennissektionen varje år till och med 1993 cupturneringar och klubbmästerskap. Under hösten 1986 byttes belysningen på elljusspåret ut till en kostnad av ca. 240.000 kronor. Finansiering skedde genom statliga och kommunala bidrag samt föreningens egna medel. I samband med denna byggnation utförde vissa föreningsmedlemmar ett omfattande frivilligt arbete.1988 har vi för första gången ett veteranlag i seriespel. Tränare och lagledare var Allan ”Klimpen” Karlsson. Verksamheten för laget blev tyvärr bara ettårig.

Fotbollsplanens spelyta utökas genom att de sista resterna av löparbanor och hoppgropar tas bort under 1989. Under hösten 1991 breddas el-ljusspåret så att skridskotekniken kan köras. Till detta arbete erhåller UIF ett bidrag från kommunen på 25.000 kronor. Detta gjorde att intresset för skidverksamheten hölls på en hög nivå, och föreningen var den som hade klart flest deltagare på ungdomstävlingarna i länet under nästan hela 90-talet. Vi kan tacka våra duktiga ledare för det, trots många snöfattiga vintrar.I årsmötesprotokollet 1991 kan läsas att damklubben upphör efter många års arbete. Gymnastikverksamheten som dom tog upp fortsätter dock med många deltagare under nästan alla år framöver. 

Den 21 april 1992 bildas en föräldraförening som har som uppgift att ekonomiskt stödja den ungdomliga verksamheten i UIF´s olika sektioner, företrädesvis i åldrar upp till 16 år. Vid föreningsmötet i juni 1992 väljs en innebandysektion, och följande säsong har vi ett innebandylag i seriespel. Resultatmässigt gick det inte så bra men första segern i seriesammanhang togs mot ???? med ????? och första målskytt blev ?????????? 1993 vinner fotbollens B-lag sin serie Växjö reserv C. Detta år börjar Urshults IF sälja BingoLotter. Detta kom att bli en betydande inkomst för föreningen under många år. 1994 degraderas fotbollens A-lag, och har sedan dess spelat i div. 6. Vi har hela 7 st. ungdomslag i seriespel, och planer på att bygga ytterligare en fotbollsplan börjar ta form. Daniel Ekstrand deltar på fotbollens pojklandslagsuttagning. I januari månad 1995 tas beslut på att en s.k. 7-mannaplan ska byggas utmed Rössmålavägen. Ett par månader senare tas beslut om att arbetet ska påbörjas omedelbart efter att tillstånd från kommunen erhållits. Duschen i gamla omklädningsbyggnaden renoveras till en kostnad av 25.000 kronor. Kostnaden hålls nere genom stor sponsorinsats och mycket oavlönat arbete.I §33 1996 kan man läsa att inget valborgsmässofirande kommer att anordnas i parken detta år. Detta på grund av de dåliga ekonomiska resultaten de senast åren. 7-mannaplanen färdigställs i det närmaste. Lån upptas på 187.000 kronor med kommunal borgen.Säsongen 1996-97 spelar tyvärr UIF´s innebandylag sin sista seriesäsong. Verksamheten läggs sedan ner. Detta sker delvis för att vi inte kunde bedriva verksamheten på orten på grund av bristen på sporthall med godkända mått för sporten.1997 har vi åter damlag i seriespel. Laget har legat nere sedan 1988. Den nya fotbollsplanen färdigställs. Den totala kostnaden uppgår till ca 286.000 kronor. Föreningen erhåller statsbidrag på 55.000 kronor.

I juni firar föreningen 70-års-jubileum på Urdavallen där alla verksamheter inom Urshults IF får visa upp sig. Den nybyggda 7-mannaplanen invigs denna jubileumsdag med tal och symbolisk straffspark av kyrkoherde Bengt Block. Under hösten och vintern 1998 renoveras duschen i klubbstugan till en kostnad av ca 19.000 kronor. Vissa föreningsmedlemmar utförde mycket av arbetet helt ideellt.Eskil Mattsson debuterar i Vasaloppet år 2000 med tiden 6,58,17 vilket är en mycket bra tid för en förstagångsåkare.

På grund av bristen av fotbollsspelare läggs damlaget ner inför säsongen 2000, och det beslutas att vi ska ha herrarnas B-lag ihop med grannklubben Ryds SK. Detta samarbete fungerar bra och laget slutar på 2:a plats i serien. Inför säsongen 2001 utökas samarbetet med Ryds SK att gälla även A-laget. Sportsligt blev det inte riktigt som det var tänkt, och separationen blev ett faktum redan efter en säsong.Kommunklassikern där skidsektionen arrangerat en deltävling läggs ner på grund av dåligt deltagarantal de senaste åren. I juni månad år 2002 anordnar UIF en fotbollsturnering för ungdomslag. Detta sker som ett led i att föreningen fyller 75 år. På hösten ordnas också en evenemangsvecka med bland annat trolleriuppvisning för barn, och föreläsning av Kronoberg läns landshövding och tillika svenska fotbollförbundets ordförande Lars-Åke Lagrell.

Som avslutning på denna historik hade jag tänkt att räkna upp ett antal personer, som gjort speciella insatser för vår förening under årens lopp, men vid genomgång av protokollen finner jag att deras antal är allt för stort, varför det inte låter sig göras. Jag väljer därför i stället att hålla mig till en enda person, nämligen Gösta Svensson. Gösta dog hastigt 69 år gammal 1987 när han utförde arbete på sin älskade idrottsanläggning. Föreningen var Göstas stora intresse, där ingen möda sparats för att hålla kostnader nere och anläggningen i fint skick. Gösta är den som betytt allra mest för vår förening. 1929 blev han medlem här. 1938 invaldes han i skidsektionen, och har varit kvar här hela tiden, och då under ett stort antal år som dess ordförande. 1947 invaldes han som kassör i huvudstyrelsen, och denna post innehade han till och med 1985. Han stannade emellertid kvar i styrelsen på annan post. Vid årsmötet 1957 stod föreningen utan ordförande, och han fick då ta på sig ordförandeskapet vid sidan om sitt kassörsarbete. Vid sidan om sitt styrelse- och sektionsarbete har Gösta oavlönat svarat för idrottsplatsens skötsel. Han har också varit arbetsledare vid alla nybyggnationer och renoveringar samt hållit i trådarna i den för föreningen inkomstbringande pappersinsamlingen. Vid alla skidtävlingar som föreningen anordnade under årens lopp var Gösta tävlingsledare. Gösta har för sina insatser erhållit Riksidrottsförbundets högsta utmärkelse. Gösta har offrat hela sin fritid för vår förening, och utan honom hade den inte varit vad den är idag.

Denna historik är skriven av Hans Emanuelsson 1987-10-10.

Uppdaterad: 14 JUN 2016 21:57 Skribent: Karl-Gustaf Pettersson
Epost: This is a mailto link

Postadress:
Urshults IF
Rössmålavägen 8
36254 Urshult

Besöksadress:
Rössmålavägen 8
36254 Urshult

Kontakt:
Tel: 0733949662
E-post: This is a mailto link

 

Sparbanken Eken